This thesis examines a problem regarding the separation of post-mortem persons into ‘heaven’ and ‘hell’, taken to mean two eternal and inescapable eschatological destinations for human persons: the former being an ultimate satisfaction of sorts, the latter being characterized by eternal misery. The question that is contemplated is whether the saved in heaven can experience their heavenly existence as genuinely blissful, whilst at the same time being aware of the sufferings of the lost – especially if the lost consists of one or more persons whom they love dearly, such as a close family member. Arguments given by Christian philosophers Thomas Talbott and William Lane Craig are analysed in order to establish whether the problem, referred to as ‘the problem of eschatological separation’, gives us reason to abandon the idea of an eternal hell and opt, instead, to endorse the doctrine of universal reconciliation. Talbott makes the claim that an eternal hell, considering the problem of eschatological separation, is a logical impossibility. Craig, on the other hand, puts forth two objections that he believes proves that hell is a logical possibility. Both of Craig’s objections are shown to be unsound, and the problem of eschatological separation is thus considered to be sufficient reason for rejecting the possibility of an eternal hell.

Syftet med denna uppsats är att utforska betydelsen av Logos-begreppet hos två nytestamentliga författare, och sedan ta ställning till om det finns någon koppling mellan texternas användning av begreppet. Vid jämförelsen av Logos-begreppet kommer jag fram till att de båda författarna använder sig av Logos, dels på liknande sätt, men att de skiljer sig på vissa saker. Det skiljer sig även inom Johannesevangeliet, där det sker en förflyttning från att tro på det inkarnerade Logos till att höra Jesu talade Logos, som en premiss för att uppnå frälsning/räddning. Min slutsats om Jakobsbrevet är att åhörarna aktivt ska både höra och göra Logos, vilket liknar förekomsten av Logos-begreppet i Joh 4, 5 och 8 dock inte i Joh 1.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>

I denna uppsats har jag undersökt hur  Harold Campings domedagsrörelses, ”Campingitismens” och därmed radiostantionsnätverk Family Stations Inc.s, religiösa föreställningsvärld ser ut som de sprider världen över. Undersökningen går igenom frågorna: (1) vem är mannen bakom profetian om den 21 maj 2011?, (2) vilka är Harold Campings centrala läror och vad grundar de sig på?, (3) på vad grundar sig hans profetia om Jesu återkomst den 21 maj 2011?, (4) vad är hans föreställning om frälsning och hur kan man realisera detta mål?, (5) hur skiljer sig ”Campingitismens” frälsningsläror från Heaven’s Gates eller finns det några likheter mellan dem? (6) vad är det som lockar folk till ”Campingi-tismen”? 89-årige amerikanen, Harold Camping verkställande chef och grundare av USAs nittonde största radiostationsnätverk  Family Stations Inc., kallad Family Radio tolkar Bibeln samt profeterar om domedagen på sitt allegorisk sätt genom sina radiosändningar, internet, satellit TV och sina 30-tal böcker och häften runt om i världen. Hans mening tycks vara att evangelisera var och en här på jorden. Utan att ha någon teologisk utbildning verkar han ändå kunna sin Bibel från pärm till pärm. Campings centrala läror hänger strikt ihop med Bibeln, den är den enda ultimata sanningen som ska lydas ordagrant. Hans förhållande till religion, till ett kristet liv och Bibeln har kalvinistiska influenser och fundamentalistiska drag enligt min uppfattning. Läran om den dubbla predestinationen anser jag också som uppenbart inom hans läror. Just nu fokuserar han på sin profetia, dess hållbarhet och vad Jesu återkomst har för konsekvenser för troende och icke-troende. Enligt Camping grundar hans profetia sig på noggranna bibelstudier och hans ”bevismaterial” innebär en mäktig mängd av numerologi, matematik och allegoriseringar. Campings förhållningssätt till frälsning kan beskrivs bäst som redan nämnt läran om den dubbla predestinationen – frälsning är alltid oförtjänt, man kan inte påverka den på något vis och den är bestämd redan i förväg av Gud likaväl dem vars öde det är att bli annihilerade för gott medan t.ex. Heavens Gates medlemmar ansträngde sig hårt att uppnå den nästa evolutionära nivån och slutligen deras himmelrike T.E.L.A.H, för att bli en asexual silverfärgad varelse i kosmos. ”Campingitismens” ökade popularitet kan bero på samtida omständigheter som präglas av politiska och ekonomiska problem, naturkatastrofer, kris, storolyckor osv. som i sin tur lyfter upp det andliga hos människor. Dessutom är folk runt i världen i olika grad besvikna på samhällets institutioner och ”Campingitismen” kan utgöra ett slags protest mot det moderna och därmed mot olika institutioner och myndigheter.

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid. De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är: Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron? Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism? Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv? Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.

Genom en innehållslig idéanalys av Gustaf Auléns bok ‘Den kristna försoningstanken’ och Agne Nordlanders bok ‘Korsets mysterium’ med C. Baxter Krugers teologiska ståndpunkt i hans bok ‘Jesus and the Undoing of Adam’ som den vetenskapliga utgångspunkten för min analys ger jag mig i kast med ett tidlöst ämne som ställer mig i en mångtusenårig tradition. Jag hoppas kunna göra en teologisk analys och bedömning av vad litteraturvalet har att säga om begreppet Guds vrede och därigenom ge exempel på hur försoningslära kan förankras i patristisk teologi. / Through a thematic analysis of Gustaf Aulén's book 'Den kristna försoningstanken' and Agne Nordlander's book 'Korsets mysterium', using C. Baxter Kruger's theological standpoint in his book 'Jesus and the Undoing of Adam' as the scholarly foundation for my analysis, I delve into a timeless subject that places me within a tradition spanning millennia. I aim to conduct a theological analysis and assessment of what the choice of literature has to say about the concept of ‘the wrath of God’, thereby providing examples of how atonement theology can be anchored in patristic theology.

This thesis explores the ideological underpinnings of political soteriological discourse. Through analyzing key texts in liberation theology, using critical theorists such as Theodor W. Adorno and Wendy Brown, I aim to understand to how this soteriological discourse respond to the predicaments that afflict theology in modernity – and to explore the ideological issues with these responses. I then turn to present day Swedish theological conversations concerning salvation and its political use, in order to discuss whether the issues exposed in liberation theology can be considered to continue to be a problem for the present discussion. I also discuss the ethical and theological obstacles connected to the translocation of liberation theology from the Latin America of the 60’s, 70’s and 80’s to present day Sweden, or, in other words: from an exploited continent in protest against imperialism and capitalism, to the continent guilty of so much of the suffering that Latin American liberation theology condemned. What does it mean to turn to liberation theology in this context? I find, in this discourse, a certainty and assuredness concerning the salvation of all, which I find to be at least in part ideologically grounded. Instead, I suggest another direction for political revolutionary soteriology: to unsettle and disturb the modern image of the God-like man; to reconnect with the prehistoric fear of nature through a vigilant and restless immanent critique and through the subversive act of rituals and sacrifice.