The Swedish welfare state, and public elderly care of today in particular, is under transformation in many respects. Organisational restructuring, such as downsizing and new forms of organisation, mainly influenced by New Public Management, are some of the factors that have affected home care service. The purchaser/provider model is the applied organising model in the investigated municipality in one of the bigger towns in Northern Sweden. These changes, in combination with demographic changes which means an increasing elderly group who receive home care service, and the fact that more men carry out the care work, point towards some important themes such as time, needs and gender. The empirical material, consisting mainly of interviews, has been analysed from both a theoretical and empirical perspective. The voices of three groups; the care managers’, the care workers’ and the elderlys’ have been allowed to “inform” each other. The focus has directly and indirectly been on the elderly and the care they do or do not receive. The aim is to describe and analyse the conditions for meetings that take place between the elderly and staff in a home care service in transformation, based on the statements given by the different actors. Twelve women and four men in the group of care workers and six female care managers were interviewed. Four women and two men represented the group of elderly. A perspective on strangership, influenced by Simmel, is introduced to illustrate some of the aspects that cannot be taken for granted in care in a changing public home care service. Methodological choices and how these are handled, have been crucial. Important conclusions made are that meetings that take place in the home care service may look very different and can therefore not be viewed in terms of either only one aspect or another, or a combination of both, but rather as in concurrence. Time, needs and gender are subjected to negotiations in the hierarchy of the social services. The problems connected with time and the view of needs, are constantly moving around within and between the groups, but nevertheless remain. Gender is present in home care service in a way that contradicts the officially fixed neutrality of gender. A typical example is when care managers argue that gender is not a relevant factor in the needs assessments, even though this seems to be the case. The public home care service constitutes an arena, where constant negotiations between different groups and on different levels take place. In this divided organisation, negotiations concerning time, needs and gender are continuously in progress. Keywords: Care, elderly care meetings, elderly, care managers, care workers, public home care service, home care service in transformation, time, needs, gender, strangership, negotiations

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen. De kulturella skillnaderna i synen på jämställdhet mellan de båda länderna diskuteras också. Resultaten baseras på intervjuer med elva kvinnor som alla har erfarenheter av att migrera till USA. / In discussions about immigration the debate usually concentrates on problem related areas like refugees and conflicts between ethnic groups with large cultural differences. A neglected area in the media debate as well as the academic field is the migration between Western countries. This thesis explores the experiences of Swedish women as immigrants in the USA. It also examines which problems and difficulties Swedish immigrants may experience when returning to their home country after several years abroad. Themes like place attachment, ethnic and cultural belonging, alienation, tradition and symbolism are discussed in the thesis. The issue of different cultural views on gender is also discussed in the analysis. The results are based on interviews with eleven women with experiences of migrating to the USA.

Den här uppsatsen analyserar Diana Gabaldons skönlitterära verk Främlingen. Syftet är att med en kvalitativ textanalys och närläsning analysera hur främlingskap och annanhet gestaltas i boken utifrån ett postkolonialt perspektiv. Annanhet och främlingskap gestaltas genom benämningar gentemot varandra eller inom den egna grupptillhörigheten. Uppsatsen berör hur verket kan kopplas till Skolverkets (2019) ämnessyfte kring litterära föreställningsvärldar i arbetet med litterära diskussioner utifrån Judith A. Langers (2017) perspektiv. Ett postkolonialt perspektiv med fokus på främlingskap kan användas i litterära diskussioner för att vidga elevers föreställningsvärldar där romanen kan analyseras ur ett annat perspektiv än endast utifrån en given genre.

No description available.

Uppsatsen utgår ifrån temat främlingskap i dess olika skepnader och syftar till att tydliggöra hur bruket av andrafiering i de noveller som analyseras bidrar till att förstärka dynamiken i mötet mellan de karaktärer som representerar Jag/Vi, respektive den/de Andra. Fokus hamnar här främst på karaktärerna Jag/Vi vilka ser sig själva som normen, därmed belyses hur de reagerar och agerar då någon främmande uppenbarar sig i deras trygga men ofta begränsade och isolerade värld, det vill säga genom att andrafiera denne i mening att bekräfta sin egen identitet och överlägsenhet i förhållande till den främmande och därmed fastställa dennes negativa egenskaper.     Genom att läsaren får tillträde till dessa karaktärers tankegångar, ser hur de agerar och dessutom har tillgång till berättarröstens beskrivning av dem, framträder deras egna fördomar, tillkortakommanden och okunskap med tydlig skärpa. Konsekvensen av detta blir att deras ofta misslyckade försök att hävda sig mot och distansera sig ifrån den/de Andra resulterar i att de själva inte sällan framställs i ett löjets skimmer och som falska auktoriteter.    Vidare demonstreras hur ovannämnda fokus på Jagg/Vi omvänt kan ha som funktion att visa på hur upplysning, insikt samt egenskaper som empati och en förmåga att identifiera sig med, istället för att distansera sig från, den främmande leder fram till att den/de som initialt setts som den/de Andra därmed upphör att betraktas och vara just det.