Syftet med studien är att presentera en möjlig förståelse för lärares upplevelser av sin läsundervisning. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Empiri har skapats och tolkats utifrån existentiell hermeneutik med utgångspunkt i Gadamers ”öppna frågandets princip” (Ödman, 2022). Resultatet ger vid handen att lärare upplever läsundervisning utifrån tre teman; DiagnoserElevens förutsättningar för läsinlärning, Psykisk hälsa och Varierad undervisning. I studien framkommer att dessa tre teman upplevs som svårigheter och/eller framgångar, beroende på informanternas förförståelse. Utifrån två paradigm, ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionalistiskt, förklaras hur lärares förståelse formas.

Tack alla lärare! Syftet med föreliggande studie var att uppnå en ny kunskap genom lärarnas beskrivningar, relaterade till det praktiska arbetet med visuellt stöd i grundskolans undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån Symbolisk interaktionsteori, samt Bubers teori om det mellanmänskliga i ett relationellt perspektiv. Studiens empiriska material insamlades genom kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i grundskolan. Resultatet visade att lärare använde flera olika visuella stödfunktioner. Resultatet pekade också på en viss risk för att visuellt stöd eventuellt används oreflekterat, vilket kan innebära att det i vissa fall kan stjälpa i stället för att hjälpa. Lärare uttryckte ett behov av mer tid, dels för utvecklandet av visuellt stöd, dels för didaktiska samtal om visuellt stöd. Lärare önskade ökade möjligheter till kollegiala samtal, vilket kan undanröja risken med att visuellt stöd används oreflekterat. I studien framkom även elevers möjligheter till att själva använda visuellt stöd för förmedlande av kunskaper och som ett stöd i interaktion med andra. I studien framkom att om det didaktiska samtalen och det kollegiala lärandet uteblir, kan det innebära att visuellt stöd inte möter elevernas behov. Det är därför av vikt för det specialpedagogiska uppdraget att prioritera det kollegiala samarbetet med lärarna.

Teamarbete har i det moderna samhället fått ett allt större utrymme där anställda förväntas ingå i team för att tillsammans, genom ett ömsesidigt beroende, leverera i linje med uppsatta mål. Syftet med organisationers etablering av teamarbete är dess fördelar, bland annat inkluderat snabb problemlösning, kompetensutveckling och ekonomisk vinst. Diskussioner om teamarbete berör således ofta de effekter denna arbetsform genererar för företag och organisationer, där den enskilda teammedlemmens upplevelser försummas. Med anledning i detta har ett intresse hos oss skapats och studien genomförts för att undersöka vilka upplevelser teamarbete genererar för den enskilda teammedlemmen. Genom en hermeneutisk metodansats som betonar öppenhet har tio intervjuer genomförts med teammedlemmar från olika företag och organisationer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 23–65. Resultatet, vilket har framkommit genom analys av det empiriska materialet och applicering av Simmels teori om former av social interaktion, belyser att upplevelsen av teamarbete starkt påverkas av subjektiva känslor och preferenser. Målorientering, delaktighet, kreativitet och rolltydlighet främjar positiva upplevelser medan brist på dessa kan leda till konflikter. Social interaktion spelar även en viktig roll, men olika preferenser kan skapa spänningar. Tillsammans ger dessa komponenter upphov till upplevelser av utmaningar och framgångar som tillsammans samverkar för att forma arbetsmiljön.

Denna studie utforskar hur organisationer kan undvika tillkortakommanden vid ERP- implementationer. Studien bygger på två forskningsfrågor: i) “Hur arbetar projektledare med meningsgivande handlingar vid ERP-implementationer?” samt ii) “Vilka faktorer upplevs vara viktiga för systemanvändares meningsskapandet?”. För att besvara frågorna undersöker studien ERP-implementationer utifrån en socialkonstruktivistisk lins där teorin om meningsskapande appliceras. Studien bygger på en kvalitativ metod där 16 projektledare och systemanvändare inom åtta svenska organisationer intervjuats. Resultaten tyder på att projektledare använder fyra kommunikationskanaler i sitt meningsgivande: i) intranät/mail, ii) möten, iii) utbildningar samt iv) superanvändare. Vidare indikerar de även att de kanaler som möjliggjort social interaktion bidraget till en mer positiv uppfattning hos systemanvändarna. Systemanvändarnas meningsskapande upplevs påverkas av fem faktorer: i) generationstillhörighet, ii) förändringsförståelse, iii) avstånd till förändringen, iv) engagemang samt v) förändringskultur. Studien adderar till tidigare forskning genom att fördjupa kunskapen om hur ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan användas för att studera ERP-implementationer. / This study explores how organizations can mitigate ERP failures. The study is based on two research questions: i) “How do project managers apply sensegiving during ERP implementations?”, and ii) “What aspects are perceived as important in the sensemaking process amongst systems users?”. Pursuing these questions, the study examines ERP implementations through a social constructivist lens and the theory of sensemaking. The study is based on a qualitative method, in which 16 project managers and system users, among eight Swedish organizations, are interviewed. The findings suggest that project managers use four channels of communication in their sensegiving: i) intranet/mail, ii) meetings, iii) education, and iv) superusers. It is also found that channels that enable social interaction contributes to more positive attitudes amongst system users. The sensemaking amongst system users is perceived to be affected by five aspects: i) generational affiliation, ii) understanding of change, iii) distance to change, iv) commitment, and v) change culture. The study adds to previous research by deepening the knowledge of how a social constructivist approach can be used to study ERP implementations.