Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen. Intervjuer utföres även med kunder till Medius AB för att få deras syn på upphandlingsfasen och viktiga framgångsfaktorer däri. Förutom framgångsfaktorer under upphandlingsfasen undersöker uppsatsen även motiven till att företag väljer att införskaffa affärssystem, de effekter som kunder till Medius AB förväntar sig av det nya affärssystemet. Studien visar att det finns framgångsfaktorer som kan sägas vara extra viktiga under just upphandlingsfasen och som bör beaktas för att affärssystemsprojektet ska lyckas. Dessutom visar studien att mätbara effekter av affärssystem såsom till exempel minskade produktionskostnader inte är orsaken till varför de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem. Det är istället omätbara effekter såsom ökad flexibilitet inom företaget och en ökad kundnöjdhet till produkt och service som är anledningar till att de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem.

De senaste åren har Sverige sett en ökning av nyföretagande och med internets enorma tillväxt så blir det allt vanligare med företag som erbjuder tjänster eller produkter online. Det finns idag relativt mycket forskning om kundsupport men den är ofta äldre och har utförts på större etablerade företag. Forskning om kundsupport i startupföretag är nästintill obefintlig. De enorma resursskillnaderna mellan ett startupföretag och etablerade gör att tidigare forskning om kundsupport kanske inte är applicerbar på startupföretag. Med hjälp av personer från etablerade företag med lång erfarenhet av kundsupport och personer som idag är involverade i ett startupföretag så studien fört forskningen framåt. Studien belyser vikten av vidare forskning inom kundsupport och resulterar i nya insikter.

Traditionellt har organisationer en funktions/avdelningsbaserad organisationsstruktur där resultat i de enskilda enheterna prioriteras. I motsats till detta kan organisationer välja att arbeta processorienterat, vilket syftar till att förändra den traditionella organisationsstrukturen och organisationskulturen. Dokumenterade effekter av processorientering är bland annat en bättre samhörighet och integration inom organisationen, ett högre kundfokus och mindre interna konflikter och problem. Syftet är att undersöka vad som krävs av en organisation för att lyckas arbeta processorienterat. Detta genom att studera hur organisationer i Sverige arbetar med kända framgångsfaktorer berörande förändring och processledning för att uppnå de positiva effekter som processorientering kan bidra till. Utifrån tidigare studier om bland annat processorientering, processledning och processer samt framgångsfaktorer och utmaningar berörande detta har en kvalitativ metod använts för att undersöka hur organisationer i Sverige arbetar med, och tänker kring processorientering, processledning och förändring. Under studiens gång användes semi-strukturerade intervjuer för att intervjua fyra personer från tre olika organisationer; två processledare från ett tillverkande företag, en enhetschef från ett landsting samt en verksamhetsutvecklare från en statlig myndighet. Resultatet visar att det är vanligt att organisationer väljer att kombinera en traditionell funktionsbaserad organisationsstruktur med influenser från det processorienterade tankesättet. För att lyckas gå från att vara en strikt funktions-orienterad organisation till att arbeta mer med processer visar studiens slutsatser att det krävs ett medvetet förändringsarbete där syftet och målet med förändringen är tydlig och väl kommunicerat inom organisationen. Studien visar även att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med denna förändring är att visa tidiga resultat för organisationen och att det är rätt personer som driver förändringsarbetet framåt. Framgångsfaktorerna för processledning som framstod som mest vitala i undersökningen var att rollerna som processägare och processledare är permanenta positioner inom organisationen. Det visades även att de som är processägare behöver ha stark koppling till ledningsgruppen för att ha möjlighet att kommunicera och fatta beslut som är gränsöverskridande över flera funktioner. Resultatet visar även att respondenterna anser att det är viktigt att mäta processerna för att förstå varför ett specifikt utfall uppstår. Det handlar då främst att mäta in- och outputs mellan delprocesser för att skapa en förståelse för hur varje enskild delprocess presterar. Detta för att tydliggöra kopplingen mellan en delprocess resultat och huvudprocessens resultat. Vidare lyfter studien även att fallföretagen anser att det är viktigt att arbeta med empowerment för att öka medarbetarnas förståelse kring det arbete de utför i sina processer och att ett IT/IS-stöd endast är ett hjälpmedel för processledning när arbetet med processer redan har påbörjats.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka framgångsfaktorer vid införandet av ERP-system i olika företag. Både kundernas och leverantörens syn på framgångsfaktorer vid införandet har klargjorts. Min empiriska undersökning har utförts på fem olika företag och jag har intervjuat totalt fem personer som samtliga haft mycket centrala roller vid ERP-införandena. Vid intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ ansats där informanterna har fått berätta relativt fritt om vad de uppfattat kunna påverka framgången med införandet av ERP-systemen. Jag analyserade det insamlade materialet med hjälp av empirinär kvalitativ bearbetning, i form av innehållsanalys. Undersökningens resultat visar att kunderna och leverantören inte ser helt lika på vilka faktorer som bidrar till framgång. Det finns dock några tydliga samband mellan leverantörens och kundens syn på framgångsfaktorer. Samsyn ligger i att kunden ska göra en dokumenterad processmappning av verksamhetens före och efterläge vilket leder till att leverantörens arbete underlättas och implementeringen av systemet kommer igång snabbare. Vidare samsyn finns kring det faktum att kunden ska förbereda sig på den kommande förändringen genom att utbilda personalen i handhavandet av systemet samt ge personalen ökad förståelse kring förändringsproblematiken. Detta leder till större engagemang hos kunden och snabbare acceptans av systemet i företaget. / The purpose of this report has been to investigate successfactors when implementing ERP-systems in different companies. The opinion of both the supplier and the customer’s point of view about the successfactors has been explained. The empiricalstudy has included five different companies and a total of five persons. I have used a qualitative approach during the different interviews. The material from the interviews was analysed with the qualitative method content analysis. The study shows the supplier and the customers both have and have not the same opinion about which successfactors to consider when implementing. There are a few obvious connections between the supplier and the customer’s point of view. They agree about the importance of linking business processes and information to the system in the feasibility study. This will lead to an easier and more rapid implementation phase. They also agree about the importance of educating the personal, both in practical skills of the system and also information of the reactions of change in the organisation. This will lead to a greater engagement from the customer and quicker system acceptance.

No description available.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvärdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bästa möjliga resultat i en organisation krävs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgång. Då införandeprocessen är en komplex process kan det för att uppnå framgång vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartläggs hur utvärderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext på ett sådant sätt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet. I arbetet studeras etableringen av framgångsfaktorer före införande av ett stödsystem i en organisation. Arbetet med att identifiera organisatoriska framgångsfaktorer har genomförts som en tillämpning av 2G-metoden. De identifierade faktorerna ingick i ett utvärderingsramverk som användes vid utvärderingen av potentiella nya system. Vid analysen ansågs de identifierade faktorerna vara kritiska för framgång vid införandet av ett nytt ärendehanteringssystem i organisationen

Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistik­aktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur.  Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma. Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Under­sök­ningen skulle även visa vilka motiv som fanns för ett införande av RFID, vilka framgångskritiska faktorer som kan påverka ett införande och vilka förändringar som kan åstadkommas jämfört med dagens system i verksamheten.Resultatet visar hur förväntningar och motiv kan påverka att en teknik antas och hur den införs i verksamheten. Motiv för införande är en ökad effekti­vitet vid automatisering av de interna processerna tillsammans med att tek­niken skapar affärsmöjligheter för unika kundlösningar. De riktlinjer som tagits fram för införandeprocessen på Brunskoggruppen AB sammanfattas i åtta steg.

Communities är ett hett ämne som idag ständigt diskuteras i media. Människor blir mer och mer benägna att interagera online och mängden med online communities ökar i takt med detta. I Sverige finns en community som heter Lunarstorm som har blivit ett fenomen som inte har skådats någon annanstans. Med sina 1,3 miljoner användare är det absolut störst i Sverige idag. Jag har i min uppsats tagit fram ett antal faktorer ur litteraturen som är avgörande för ett online communities framgång. Jag har även gjort en empirisk studie av företaget Lunarstorm och webbplatsen Lunarstorm. Jag har sedan i analysen använt mig av framgångsfaktorerna för att kunna dra slutsatser om hur Lunarstorm har kunnat bli ett sådant fenomen. Det som har framkommit av undersökningarna är att det framför allt är tre faktorer som har givit Lunarstorm den plats i rampljuset som det har idag, nätverkseffekter, att vara först, att de har skapat ett helt koncept och inte bara är en webbplats. / Online communities are today widely discussed in media and a very popular subject. People all around the world are more and more willing to interact online and the number of online communities are rising with this. Today we have a community in Sweden that is called Lunarstorm, this has become a phenomen not seen anywhere else. Whit its 1,3 million users, it is the absolut biggest in Sweden today. I have in my essay found a number of factors in the litteratur that are essential for an online communities succes. I have also done an empirical study on Lunarstorm as a company and Lunarstorm as a webbsite. I have then in my analys part applyed my success factors on Lunarstorm, to be able to make conclusions about why Lunarstorm have become such a success. What I can see from my researches there is especially three things that makes Lunarstorm speciell, and that is networkeffects, to be the first one and the entire koncept of Lunarstorm.

Implementering av BI inom offentlig sektor är något som växer och blir vanligare och vanligare. För organisationer inom privata sektorn finns det tydliga och välbeprövade kritiska framgångsfaktorer att följa för att lyckas med implementationen. För den offentliga sektorn är detta inte lika tydligt och finns lite forskning. Denna studie har undersökt kritiska framgångsfaktorer för den offentliga sektorn vid BI implementation. Studien har utgått ifrån ett tidigare framtaget ramverk anpassat för den privata sektorn för att sedan urskilja med hjälp av erfarna personer inom området vilka kritiska framgångsfaktorer som finns för den offentliga sektorn. Studien har resulterat i ett vidareutvecklat ramverk anpassat för den offentliga sektorn. Studiens resultat framställer en tydlig skiftning från det tidigare ramverkets affärsfokus till ett mer verksamhetsfokus för den offentliga sektorn. Det vidareutvecklade ramverket framhäver även att det måste finnas en BI-mognad inom den offentliga verksamheten som inte var en kritisk framgångsfaktor inom det tidigare ramverket.

Verktyg skapade för att stödja företags kollaborativa processer, även kallat "groupware", har funnits i olika former sedan början av 90-talet. I dag är webbtjänster ett allt mer nyttjat alternativ bland organisationer på grund av dess många fördelar – såsom lägre kostnader och ökad cross-platform-tillgänglighet. Med teknologiska framsteg har det på senare år blivit möjligt att utveckla program för webbläsare som inte tidigare varit möjligt. Syftet med den här studien är att ta reda på hur man i dagens webbmiljö och i dagens moderna organisationer utvecklar framgångsrik kollaborativ programvara genom att försöka identifiera ett antal riktlinjer för detta ändamål. Detta är en kvalitativ studie där jag använt mig av en abduktiv ansats, gjort intervjuer samt en tematisk analys. Med hjälp av existerande litteratur som berör området, har jag identifierat ett antal hypotetiska framgångsfaktorer för denna sortens programvara. Dessa framgångsfaktorer har jag sedan jämfört med empirisk data som jag samlat in på tre olika företag som alla utvecklar och levererar kollaborativa webbtjänster för att sedan återkoppla till teorin och utveckla den. Studien har lett mig till en slutsats bestående av 5 punkter: Utveckla kollaborativa webbtjänster som är flexibla och anpassningsbara. Tjänsten bör låta kunden bestämma – inte tvärt om. Utveckla kollaborativa webbtjänster som erbjuder någonting unikt. Identifiera svagheterna i befintliga produkter. Se Webb 2.0 som en central riktlinje för en modern och användarcentrerad produkt. Även befintliga Webb 2.0-koncept kan stärka en kollaborativ webbtjänst. Utveckla en enkel och tydlig lösning för att bygga upp en kundgrupp. Specificera sedan tjänsten ytterligare efter kundgruppens gemensamma önskemål. Utveckla kollaborativa webbtjänster med responsiv design.