Strategier är viktiga för företag i dag. Det är viktigt i en föränderlig värld där omvärldsfaktorer förändras och där det är viktigt att ett förtag har kompetens att analysera och utforma aktiviteter att faktiskt ta sig dit de har tänkt. Det är många företag som kämpar med att få igenom sin strategi efter att strategin är formad. Långt ifrån alla lyckas med implementeringen av sin strategi. Hur kommer det sig att så få strategier implementeras? Syftet med denna studie är att titta på hinder och framgångsfaktorer vid strategiimplementering. Hur gör de som faktiskt lyckas genomföra sin strategi. Hur ser framgångsfaktorerna ut och vilka hinder kan uppkomma samt hur kan jag undanröja dessa. Teorin säger att det är viktigt med bra kvalitet på strategin. Strategiformeringen och strategiimplementeringen går inte alltid att skilja processerna från varandra. Under tiden man implementerar är det viktigt att man kontinuerligt utvärderar påverkande faktorer och vid behov uppdaterar och omvärderar beslut och initiativ i själva strategin. Det är viktigt att strategin översätts till konkreta aktiviteter och att det finns en bred förankring och förståelse för de aktiviteter som ska göras. Det är också viktigt med en övergripande strategisk förståelse i företaget. När man kommunicerar sin strategi är det viktigt att man skapar mening med strategin för dem som ska genomföra den. När man kommer till stadiet att implementera är det viktigt med en strategi för hur detta ska gå till. Kommunikation och ledarskap är också två viktiga faktorer som spelar stor roll i implementeringen. Kommunikationen är viktig ur flera aspekter, både att skapa mening, men också att kontinuerligt informera om framdriften i strategin lika väl som eventuella uppdateringar och prioriteringar. Ledarskapet behöver bygga upp ett förtroende där trygghet för de berörda finns med. Det är viktigt att ansvaret för aktiviteter ligger hos ledningen. I denna kvantitativa studie tittar jag på vilka hinder och framgångsfaktorer som har påverkat att ett träföretag i har kommit dit man har gjort i sin strategi. Jag har intervjuat ett antal personer vid deras sågverk. De befinner sig i slutet av sin andra fas utav tre. De har hittat framgångsfaktorer i att ha en bred förankring redan i strategiformeringen för att underlätta förståelse för prioriteringar och hur aktiviteter hänger samman med den övergripande affären. En annan framgångsfaktor är att de valt att kommunicera enkelt och transparent vilket har skapat förtroende i organisationen. Identifierade hinder är egentligen inom samma områden som framgångsfaktorerna. Ett hinder är att den breda förankringen som är gjord på mellanchefsnivå saknas på kollektivanställdas nivå. Ett annat hinder är att tvåvägskommunikation saknas. Detta får konsekvenser för verksamheten men kan också vändas till framgångsfaktorer om de adresseras med aktiviteter. Slutsatserna i denna studie bekräftar mycket det som teorin presenterat. Det som varit en lärdom är att det som är en framgångsfaktor även kan vara ett hinder i en annan del i organisationen eller utifrån ett annat perspektiv.

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om lärares syn på muntlig återkoppling i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Frågeställningarna behandlade hur lärare beskriver att de använder muntlig återkoppling, vilka framgångsfaktorer de lyfter, samt vilka nivåer på muntlig återkoppling som vi kan urskilja att lärarna beskriver. Urvalet var målinriktat och data har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer där sex verksamma lärare deltagit. I resultatet framkom att lärare dagligen säger sig använda muntlig återkoppling och att olika framgångsfaktorer är väsentliga. En gemensam utmaning som lärarna lyfte är tidsaspekten och att hinna ge alla elever muntlig återkoppling som för lärandet framåt. Ytterligare en slutsats var att utifrån lärarnas beskrivningar kunde vi urskilja att de ger muntlig återkoppling på olika nivåer. De beskriver att de först vill bekräfta eleven varpå sedan ge guidning i hur eleverna kan ta sig vidare.

Syftet med studien är att belysa framgångsfaktorer i andraspråksinlärning på fritidshemmet. Genom att åskådliggöra dessa framgångsfaktorer, vill vi bidra till fältet med metoder samt resurser som lärarna beskriver främjar andraspråksinlärning. Uppkomsten av studien grundades i våra erfarenheter, vårt intresse för andraspråksinlärning samt att forskningen inom detta område är näst intill obefintlig.  Studien utgick ifrån fem kvalitativa intervjuer, där lärarna i fritidshem beskrev framgångsfaktorer i sitt arbete med andraspråkselevers språkinlärning. Intervjumaterialet har sedan analyserats i förhållande till studiens teoretiska grund, som utgått från forskning om andraspråksinlärning i ett pedagogiskt sammanhang presenterat av forskaren Jim Cummins (2017). Studiens resultat pekar på att lek, högläsning och samtal är metoder som lärarna beskriver som gynnsamma för andraspråksinlärningen. Vidare pekar resultatet även på att de resurser som lärarna beskriver som främjande för andraspråksinlärningen är personalens förhållningssätt, möjligheter till translanguaging samt relationerna mellan lärarna och andraspråkseleverna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning?  samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning.  För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar:  inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet.  Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte.   Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

Syftet med undersökningen är att beskriva pedagogers uppfattningar och erfarenheter av framgångsfaktorer vid undervisning av svårt synsvaga, blinda elever som har kombinationen autism som ytterligare funktionsnedsättning. Pedagogerna i denna undersökning undervisar elever som har sin skolplacering inom statlig Specialskola med inriktning syn. I undersökningen har en kvalitativ metodansats i form av fenomenografi använts vid analys av det insamlade materialet. I resultatet framkom att pedagogerna delade uppfattningen att tillgänglighet, lyhördhet, delaktighet, medskapande, kommunikation och samspel ses som grundläggande framgångsfaktorer vid undervisning. Elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism visar ofta ett annorlunda samspel vid delaktighet. Delaktighet bör därför ses i ett helhetsperspektiv och som en möjlighet för eleven att påverka undervisningen för att nå studieresultat. Grunden är att utgå från motivation och intresse. Pedagogerna uppfattade att det skiljer sig i vilka metoder de valt att använda i undervisningen. En av pedagogerna skiljde sig i uppfattningen gällande kunskapsutbyte inom kollegiet. Gemensam kunskap om förhållningssätt och metoder samt kunskap om synnedsättningens betydelse i kombinationen med autism är avgörande för att hitta strategier kopplat till framgångsfaktorer att använda i undervisningen. Pedagogerna delade erfarenheten att tematiskt arbetssätt är en framgångsfaktor i undervisningen. Tematiskt arbetssätt ökar förståelsen i kombination med att arbeta praktiskt konkret, förstärka med ljud, taktila material samt genom att filma lärandesituationer. Ljudet har avgörande betydelse. För några pedagoger var Vägledande samspel/ ICDP en framgångsfaktor i undervisningen. Flertalet pedagoger uppfattade att rektor intar en administrativ roll. Elevhälsan uppfattas delaktig trotts att den har en delad roll på skolan. Pedagogerna delade uppfattningen att kunskap om målgruppen elever och historisk kunskap om utveckling över tid är viktigt samt att utveckling riktat till att utarbeta tillgängliga lärmiljöer synspecifikt gynnas av synspecifik kompetens. Forskning i kombination med beprövad erfarenhet synliggör framgångsfaktorer vid undervisning av elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism. Definitionen pedagog i denna uppsats undersökning inrymmer specialpedagoger, speciallärare, pedagogassistenter, terapeuter. Av konfidentiella skäl har jag valt att använda terminologin pedagog som ovan beskrivits. Se urval. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten tillämpas de klassificeringar och indelningar av synnedsättning, som enligt WHO och Socialstyrelsen gäller sedan 1 januari 2010 (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13]. AST: Autismspektrumtillstånd (autismspektrumstörning” i DSM-5; ”autism” i den svenska översättningen av DSM-5 se bilaga 1). [Kan hämtas från http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/] [Hämtad 2017-03-12]. / The purpose of this study is to describe perceptions and experiences from the [1] pedagogue’s perspective referred to as the respondents when teaching [2]severely visually impaired students with autism spectrum disorder. The respondents taking part of this study are teaching at public special schools focused on visual impairment. A qualitative methodology phemenography has been applied when collecting and analyzing empirical data.    A common view of the respondents of the study indicate that availability, perceptivity, complicity, co-creativity, communication and collaboration are fundamental key success factors when teaching. Students with severe visual impairment and autism spectrum disorder often show an anomalistic behavior during complicity. Complicity should therefore be viewed from a holistic perspective, and as a possibility for the student to impact the teaching to achieve best possible result. Teaching should be based on motivation and interest. The respondents of the study perceive it varies what approach they have decided to apply for their teaching. One respondent deviated from the rest in terms of knowledge sharing.    Common knowledge in terms of approach and methods, in addition to an understanding of the impact visual impairment in combination with autism spectrum disorder is believed to be crucial to find strategies for successful teaching. All respondents agreed that a topical way of working is a key success factor when teaching. A topical work procedure increases comprehension when combined with working with concrete tasks, emphasize with audio, tactile material and by video record lectures.    Audio is of crucial importance. Some of the respondents indicated that “Guiding Collaboration/ICDP” was a key success factor when teaching. The majority of the respondents perceived that the headmaster assumes an administrative function. Student medical services is perceived as concerned despite a multi-facetted role at the school. The respondents had a common view that knowledge about the target group and past experience of development over time are important, and that development focused on accessible and available places for education are favored by knowledge within the field of visual impairment. Research combined with proven experience visualize key success factors when teaching severely visually impaired students with autism spectrum disorder. [1] Definition pedagogue in this study includes special pedagogues, special teachers and pedagogue assistants, therapists. Due to confidentiality, the term “pedagogue” has been used for all these groups. See sample. [2]Within special pedagogic agency of education, classification and categorization of visual impairment are applied according to WHO and Socialstyrelsen (valid from January 1st 2010) (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13].

Studien är en intervjustudie där tre unga vuxna i behov av särskilt stöd intervjuas med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa relationen mellan elev och lärare som framgångsfaktor för elever i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning om hur relationen mellan elever och lärare kan påverka eleverna visar att det är relationen som är den mest betydelsefulla faktorn för ett framgångsrikt lärande. För elever i behov av särskilt stöd är relationen än viktigare då den, förutom att lärandet påverkas positivt, kan borga för att elevers svårigheter inte utvecklas och blir ännu större i elevens framtida liv. Det kan finnas olika orsaker till att en elev är i behov av särskilt stöd, exempelvis kan olika funktionsvariationer eller en utsatt social situation vara anledningen. Forskningen om relationen som framgångsfaktor bygger ofta på studier där personal såsom skolledare av olika slag och lärare har kommit till tals. Denna studies empiri utgår från elevernas synvinkel. Studiens resultat visar bland annat att eleverna har en varierad syn på de relationer de har haft med sina lärare och att relationen har påverkat dem i olika grad. Relationen mellan lärare och elever i behov av särskilt stöd tenderar att bli mer framgångsrik då läraren upplevs som kompetent och kunnig, ger stöttning, gör eleverna delaktiga i anpassningar, anpassar i god tid, ställer krav som är rimliga, behandlar eleverna rättvist och omsorgsfullt och tycker om sina elever.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka åtgärder lärare i förskoleklass upp till årskurs 3 anser vara viktiga i arbetet att förebygga och möta elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka anpassningar dessa lärare anser vara de vanligaste förekommande. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats, där studien bygger på 147 enkätsvar och två intervjuer med lärare verksamma inom dessa årskurser. Resultatet visade att informanterna ansåg att tidiga åtgärder var av stor vikt i detta arbete, men också vikten på tillgången på kompetenta lärare, samverkan med speciallärare/specialpedagog, nivåanpassning samt lästräning. Denna studie har anknytning till literacy- samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka projektmedlemmarnas upplevelser av framgångsfaktorer i projektet. En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio projektmedlemmar. Intervjumaterialet bearbetades via tematisk analys och genererade ett resultat som visar att delaktighet och kommunikation är bidragande faktorer för framgång. Att det krävs förståelse för det som sker i projektet för att lyckas, detta genom att skapa tydlighet om projektets helhet och roller. Resultatet visar även att det behövs insyn i projektets olika delar och att delarna behöver samverka med varandra för att nå ett lyckat projektresultat. Slutsatserna är att projektmedlemmarnas olika tillvägagångssätt och agerande i projektet är faktorer som bidrar till framgång, vilket tydliggör betydelsen av mänskliga faktorer i lyckade projekt. / The purpose of the study is to examine the project members' experiences of success factors in the project. A qualitative study with semi-structured interviews were conducted with nine project members. The interview material was processed through thematic analysis and generated a result that shows that participation and communication are a contributing factors for success. That it is necessary to understand what is happening in the project in order to succeed, by creating clarity about the project's whole and roles. The result also shows that transparency is needed in the different parts of the project and that the parts need to cooperate with each other to achieve a successful project result. The conclusions are that the different approaches and actions of the project members in the project are factors that contribute to success, which clarifies the importance of human factors in successful projects.