Förväntat kunskapsbidrag: Matematik 2b är den andra obligatoriska matematikkursen på Samhällsvetenskapsprogrammet och är en av de mest utmanande kurserna på gymnasiet. På det nationella kursprovet i Matematik 2b blir en stor andel av eleverna inte godkända och en mycket liten andel av eleverna får de högsta betygen. Eleverna når inte längre i sin kunskapsutveckling, vilket får konsekvenser både för individerna och för samhället. Vår förhoppning var att kunna bidra med konkreta förslag på hur skolor och speciallärare i matematik kan arbeta förebyggande och därmed hantera Matematik 2b mer framgångsrikt.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med examensarbetet är att belysa hur elever på Samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola kan nå längre i sin kunskapsutveckling i kursen Matematik 2b.Preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar ser elever, ämneslärare i matematik och skolledare med kursen Matematik 2b?•Vad menar elever, ämneslärare i matematik och skolledare möjliggör att eleverna, i kursen Matematik 2b, når längre i sin kunskapsutveckling?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet var systemteori och ekologisk systemteori med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Tillämpar skolor ett systemiskt perspektiv och därmed ser till helheter gynnar det deras förebyggande arbete. Med Bronfenbrenners modell kan skolans komplexa verklighet synliggöras och analyseras. Elevers lärande och utveckling är beroende av det sammanhang som de befinner sig i.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. För att fånga olika uppfattningar om Matematik 2b genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra matematiklärare samt enskilda intervjuer med elva elever och en skolledare. Det insamlade materialet koncentrerades för att få fram det väsentliga som därefter kategoriserades under olika teman.Resultat: Studien pekar på att utmaningarna med Matematik 2b är mångfasetterade. Det framkom att det bl.a. kan handla om förkunskaper, förväntningar, motivation, organisation, stödverksamhet och styrdokument. Om problemet är mångfasetterat bör lösningen vara detsamma, ”endast variation kan möta variation”. Ett gediget förebyggande arbete i matematikkursen som föregår Matematik 2b, utmaningar för alla elever, bra studiestrategier, genomtänkt återkoppling, ömsesidigt förtroende mellan lärare och elev och lämplig schemaläggning är några av de möjliga framgångsfaktorerna som identifierades i studien.Implikationer: Ett förebyggande arbete på alla nivåer, både i skolan (individ-, grupp- och skolnivå) och utanför skolan (kommunal- och nationell nivå) kan möjliggöra att elever når längre i sin kunskapsutveckling i Matematik 2b. En viktig pusselbit, för att skolor ska kunna hantera Matematik 2b mer framgångsrikt, kan vara en verksam speciallärare i matematik. Speciallärare kan initiera och leda utvecklingsarbete i matematik, handleda matematiklärare, vara bollplank till skolledning, bistå matematiklärare med undervisningsmaterial, lyfta fram framgångsrika studiestrategier, utforma och ansvara för stödundervisning, verka för att lärare erbjuder elever struktur och samverka med speciallärare i matematik på andra skolor.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/AbstractPaulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education)Speciallärarprogrammet - matematikutvecklingSkolutveckling och ledarskapLärande och samhälleMalmö HögskolaProblemområdeVårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ”Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven”.Teoretisk ramTidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv.MetodVi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning. Vi har gjort 16 kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare, granskat åtgärdsprogram och elevers IUP:er samt gjort dokumentanalys av dokument där det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs.Resultat med analysVi har inte hittat någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi har istället funnit en del gemensamma mönster för eleverna vi har studerat. De har alla haft tillgång till utbildade lärare med lång erfarenhet och behörighet i matematik, som har arbetat varierat t.ex. med laborativ undervisning, utomhusmatematik, diskussioner och problemlösning i grupp. Vidare har pedagogerna strävat efter en inkluderade undervisning (Nilholm, 2012; Persson och Persson, 2012). Ett annat mönster som vi har hittat är att rektorerna har satsat på fortbildning inom olika områden i matematik t.ex. kollegialt lärande (Skolverket, 2012).KunskapsbidragVi hittade inte någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Istället har vi kunnat urskilja olika mönster som indikerar möjliga framgångsfaktorer och vår slutsats är att när utvecklingsarbete i matematik sker systematiskt på alla tre nivåerna verkar det gemensamt bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna i matematik.Specialpedagogiska implikationerSom blivande speciallärare i matematikutveckling menar vi att det proaktiva arbetet och helhetssynen är viktig för att utveckla och förändra matematikundervisningen. Genom att driva skolutvecklingsarbete på de tre nivåerna, organisation, grupp och individ med ett gemensamt fokus kan vår profession gynna alla elevers utvecklingspotential i matematik.Nyckelord: framgångsfaktorer, matematikundervisning, matematikutveckling, nationella prov i matematik, speciallärare.

Abstract Dahlström, Kristina (2017), Utopi eller verklighet? Specialpedagogiska framgångar för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. I mitt arbete har jag upplevt att antalet elever i behov av särskilt stöd i skolan ökar. Möjlighet-erna till åtgärder varierar mellan skolorna beroende på till exempel demografiska och ekono-miska faktorer men också på brist på specialpedagogisk kompetens. Forskning inom området ger förslag till åtgärder men möjligheterna att förverkliga resultaten varierar mycket. Det för-faller föreligga en diskrepans mellan utopi och verklighet. Det är viktigt att tillgängliga resur-ser används så effektivt som möjligt. Syftet med studien är att bidra med de intervjuade specialpedagogernas erfarenheter och upplevelser om vad som leder till framgång. Frågeställningar som ställts är: Vad upplever spe-cialpedagoger som framgångsrikt i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd? Varför anses detta som framgångsrikt? Hur stämmer specialpedagogernas svar med forskningen? Studiens resultat kan bidra till att öka förståelsen för hur komplext arbetet med elever i behov av särskilt stöd är. Om berörd personal arbetar systematiskt och förebyggande går det att även med små medel och på små skolenheter ge elever med problem rätt stöd i rätt tid. I dessa ansträngningar är specialpedagogen med sin kompetens den sammanhållande och dri-vande faktorn. Systemteorin har använts som utgångspunkt för att se hur skolsystemets olika delar påver-kar varandra. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer använts. Med stöd av hermeneutiken och fenomenologin tolkades materialet från intervjuerna. Fokus har varit på relationer och interaktioner. En indelning på organisation, grupp och individnivå gjordes för att lättare få en översikt över materialet samt för att utgå från de nivåer som specialpedagoger verkar på i yrket. Resultatet pekar på att rektorns mål och visioner och styrning över en skola starkt bidrar till goda resultat. Ju tydligare målen är för dem som arbetar i organisationen desto framgångsri-kare resultat för eleverna. Ju tidigare screeningar och insatser desto större chans är det att ele-ver får rätt stöd. Annan forskning och specialpedagogernas syn i denna studie överensstämmer till stor del vad gäller tidiga insatser. Internationella studier ger en annan bild än den vi har i Sverige. Här väntar vi ofta tills det har blivit stora problem med att sätta in insatser. I Finland arbetar man istället förebyggande. Forskningen visar att tidiga insatser är av stor vikt men att det krävs riktlinjer och information från centralt håll för hur dessa kan gå till. Av resultaten framgår hur viktigt det är att elever lär sig läsa och skriva. Användningen av kompensatoriska verktyg för elever i behov av särskilt stöd är också viktig. Betydelsen av goda relationer framhölls som en viktig del för elevers framgångar. Som specialpedagogisk implikation är det viktigt med insatser för den enskilda eleven som är av intensivtränande ka-raktär. Likväl är det insatserna på organisationsnivå som anses ge störst effekt när skolutveckl-ing står i centrum. Det uppdrag som specialpedagogen får av rektorn är av stor vikt för hur denna kan bedriva ett arbete som bland annat främjar inkludering. --- Nyckelord: behov av särskilt stöd, framgångsfaktorer, inkludering, tidiga insatser, skolutveckl-ing.

The market for maintenance of dwellings in the construction industry is only getting more significant due to the time factor. Dwellings are only getting older, and demands for refurbishment are getting more obligatory for tenant-owned cooperatives.  This study examines the project manager’s approach when dealing with tenant-owned cooperatives and the management of pipe replacement. What risks and factors that are important to identify to achieve a possible decrease in disturbances in pipe replacement projects. To answer the purpose and the research questions asked, eight interviews were conducted.  The interviews were project managers with different experience level in the field of pipe replacement. The questions asked were based on the theoretical aspect of this study to examine further strategies that could help to achieve a successful project. The result from the interviewees was then analyzed and compressed to understand main factors and identify strategies to decrease disturbance during a pipe replacement project. The result from this master thesis indicates that a well-functioned communication prevents unpredictable risks together with a comprehensive pre-study. When dealing with a non-professional client, the right approach and educational level have to be established in the first interaction. When asked to rank the critical success factors, the most important ones were; Human-related factors, Project procedures, and Project-related factors. This consequently, implies which areas that are important for a project manager. As for the result of using risk management in pipe replacement projects, it could be regarded as either the most important or one very important tool to generate a successful project. / Marknaden för underhåll av bostadsrättföreningars bostäder i byggbranschen blir bara allt större på grund av tidsfaktorn. Bostäder blir bara äldre och krav på renovering blir mer obligatorisk för bostadsrättsföreningarna.   Denna studie undersöker projektledarens synsätt om hur man hanterar bostadsrättföreningar och projektledningen av stambyte. Vilka risker och faktorer som är viktiga att identifiera för att uppnå så nära som möjligt ett störningsfritt projekt. För att svara på syftet och frågeställningar har åtta intervjuer genomförts. Intervjuerna var med projektledare med olika erfarenhetsnivåer inom stambyte. Frågorna var baserad på den teoretiska aspekten av denna studie för att undersöka strategier som skulle kunna bidra till att uppnå ett framgångsrikt projekt. Resultatet från intervjuerna analyserades och undersöktes för att sedan förstå huvudfaktorerna och därmed identifieringsstrategier för att minska störningarna under ett stambytesprojekt. Resultatet av detta examensarbete visar att en väl fungerande kommunikation hindrar oförutsägbara risker med en djup förstudie. När projekt ledarna arbetar med en icke-professionell beställare måste man redan från början etablera rätt inställning. När de som intervjuades frågades om att rangordna vilka av de kritiska framgångsfaktorerna som var de viktigaste, var följande resultat; Mänskliga faktorer, upphandlingsprocesser och Projektrelaterade faktorer. Följaktligen, innebär vilket område som är viktigt för en projektledare. När det gäller resultatet av att använda riskhantering i rörbytesprojekt, kan det betraktas som antingen det viktigaste eller ett mycket viktigt verktyg för att skapa ett framgångsrikt projekt.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov avsärskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelsekring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på enresursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts. Vidare måste eleverna känna en känsla av sammanhang för att klara av sin vardag, det måste vara begripligt, meningsfullt och hanterbart. En annan viktig framgångsfaktor är pedagogers samsyn men även den psykiska och fysiskalärmiljön är av stor betydelse. Kring frågan på vilka möjligheter och eventuella hinder det finns för att implementera framgångsfaktorerna i den reguljära skolverksamheten lyfte pedagogerna bland annat organisationen som det största hindret, de menade att det krävs mer pedagoger i klassrummen samt ett mod att öppna upp för individuella lösningar kring hur eleverna arbetar optimalt.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k. studieverkstad. En översikt av tidigare publicerat material och forskning på området redovisas även och knyts därefter samman med resultatet från undersökningen i en diskussion.Undersökningen visar att framgångsfaktorerna består av många olika delar, som i sin tur påverkar varandra. Dessa delar är bl a den enskilda elevens syfte med studierna, elevens motivation, deras självdisciplin, studieteknik samt tidigare studievana. Andra delar som påverkar elevernas studieresultat är handledning, studiematerial samt den fysiska miljön såväl som den virtuella miljön. Eleverna menar att framgång beror mycket på dem själva och vilka prioriteringar den enskilda eleven gör. Skolans förmåga att stötta och hjälpa till har stor betydelse. Det innebär att vid flexibelt lärande krävs större individualisering och anpassning till elevens förutsättningar än vid traditionellt. Studiematerial måste vara enkelt och tydligt, kommunikationen handledare och elev har stor betydelse och sker till stora delar med hjälp av dator.

There is a shift in the way financial services are provided in relation to alternative payment methods, with FinTech being a significant factor in this trend. This trend continues to grow in popularity, which is why FinTech has become such an important part of the payments market. FinTech is undergoing a paradigm shift and the Swedish market is dependent on the development of FinTech, where many new players have taken a place in the financial market within the payment service area. With these developments, FinTech has a huge impact on traditional banks, including the disruptions, challenges and threats that come with this growth. Banks face major challenges, but the growth of FinTech companies offers innovative financial services that banks cannot keep up with. The purpose of this study is to investigate success factors that have helped FinTech companies grow and succeed, as well as find out what the relationship between FinTech and traditional banks looks like, and the challenges FinTech faces in relation to the financial services sector. The study is based on a FinTech perspective, where four Swedish FinTech companies: Klarna, Qliro Walley and Resurs Bank participate in. The study is based on a qualitative study that is supplemented with a semi-structured interview, which is the study's primary data collection. A use of secondary data has also been made, by retrieving reports from various organizations and authorities. The result showed that the main success factor for FinTech growth is customer interaction, as demand places great importance on the development of the company's services. Initiating cooperation with banks is seen as an opportunity and as a business strategy, where traditional banks can give FinTech comparative advantage. This is because the banks have more market knowledge of payment services that can be used by FinTech. The existence of new regulations can affect FinTech companies differently, which is considered a major challenge, and trying to keep up with the regulations can be costly to adapt to. / Det finns en förändring i sättet att tillhandahålla finansiella tjänster i förhållande till alternativa betalningsmetoder, där FinTech är en betydande faktor till denna trend. Denna trend fortsätter att växa i popularitet, vilket är anledningen till att FinTech har blivit en viktig del av betalningsmarknaden. FinTech genomgår ett paradigmskifte och den svenska marknaden är beroende av utvecklingen av FinTech, där många nya aktörer tagit plats på finansmarknaden inom betaltjänst- området. Med denna utveckling har FinTech en enorm inverkan på traditionella banker, inklusive störningar, utmaningar och hot som följer med denna tillväxt. Bankerna står inför stora utmaningar, men tillväxten av FinTech- företag erbjuder innovativa finansiella tjänster som bankerna inte kan hänga med. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer som har hjälpt FinTech- företag att växa och lyckas, samt ta reda på hur förhållandet mellan FinTech och traditionella banker ser ut, och de utmaningar FinTech står inför i anknytning med den finansiella tjänstesektorn. Studien utgår ur ett FinTech-perspektiv, där fyra svenska FinTech företag: Klarna, Qliro Walley och ResursBank medverkar i. Studien grundar sig på en kvalitativ studie som kompletteras med en semistrukturerad intervju, som är studiens primära datainsamling. En användning av sekundärdata har också medförts, genom att hämta rapporter från olika organisationer och myndigheter. Resultatet visade att den främsta framgångsfaktorn för FinTech tillväxt är kundinteraktion, eftersom det är efterfrågan som lägger en stor vikt vid utveckling av företagets tjänster. Att inleda samarbete med banker ses som en möjlighet och som en affärsstrategi, där traditionella banker kan ge FinTech komparativa fördelar. Det beror på att bankerna har mer marknadskännedom om betaltjänster som kan användas av FinTech. Förekomsten av nya regleringar kan påverka FinTech-företagen olika. Detta anses som en stor utmaning. Att försöka hänga med i regelverken kan vara kostsamt att anpassa sig till.

Introduktion: Många barn och ungdomar uppnår idag inte rekommendationerna för fysiskaktivitet. Flera skolbaserade interventioner har genomförts i syfte att öka fysisk aktivitet hosbarn och unga. Trots detta råder det fortfarande en viss oklarhet i vad som gör en interventioneffektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka skolbaseradeinterventioner som har genomförts i Norden för att öka den fysiska aktiviteten hos barn ochungdomar, hur effektiva de har varit samt vilka möjliga framgångsfaktorer som går att utläsa.Metod: Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien har hittats i databaserna PubMed,ERIC (EBSCO) och SportDiscus. De huvudsakliga sökorden som har använts är:intervention, school-based, physical activity, adolescents, children, Scandinavia, program,promoting, prevention, effect och effective. 13 artiklar som behandlar 12 olika interventionerinkluderades i resultatet. Resultat: De skolbaserade interventioner som genomförts i Nordenhar sett olika ut och har haft en blandad effektivitet. Tre av interventionerna var inte effektivaoch en intervention hade ett oklart resultat. Fyra av interventionerna visade sig vara effektivaför att öka fysisk aktivitet enbart under skoltid men inte totalt under en hel dag. Dessa kan hafallit offer för den kompensatoriska faktorn som innebär att ökad fysisk aktivitet underskoltid kan leda till mindre fysisk aktivitet på fritiden. Fyra interventioner visade sig varaeffektiva för att antingen öka barn och ungdomars fysiska aktivitet eller förhindra enförutspådd minskning. Tre av dessa fyra effektiva interventioner var lärarledda vilket kan sessom en framgångsfaktor. Slutsatser: Att interventioner är lärarledda snarare änelevcentrerade kan vara en framgångsfaktor. Den kompensatoriska faktorn kan utgöra etthinder för skolbaserade interventioner som syftar till att öka barn och ungas fysiska aktivitet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om faktorer som bidrar till att personer som tidigare har mött hinder inom det reguljära skolsystemet lyckas bättre med studierna på folkhögskolans allmänna kurs. Studien har en kvalitativ ansats med deltagare på allmän kurs på folkhögskola som informanter. Studien omfattar totalt 10 stycken respondenter. Som insamlingsinstrument användes semi­strukturerade intervjuer och skriftligt frågeformulär. Resultatet gick att dela upp i fem olika faktorer som främjar studierna, inom två övergripande teman: ”Främjande faktorer i folkhögskolans miljö”, och ”Främjande faktorer i folkhögskolans undervisning”. Ett tredje tema innefattande ”Faktorer med negativ inverkan på studier” omfattar såväl tidigare studier som studier på folkhögskola. Det framkom av studien att folkhögskolans sociala sammanhang samt förekomsten av pedagogiska strategier med erkännande mekanismer i bemötandet av deltagarna har en avgörande betydelse för deltagarnas framgång i studierna på folkhögskolan.

Digital transformation har blivit centralt i många verksamheter för överlevnad och ses som en chans för att modernisera verksamheten. En digital transformationsprocess kan starkt påverka verksamhetsprocesser och värdet på tjänster eller produkter. Det är därför relevant att förstå hur IT-beroende arbetssystem inom en verksamhet påverkas och vad det innebär för deltagare. Tidigare forskning visar på att verksamheter genomför digital transformation för att få konkurrensfördelar och bemöta utmaningar och möjligheter som digital teknik medför i industri och samhälle. Syftet med studien är att öka förståelsen om hur ett IT-beroende arbetssystem påverkas av drivkrafter för en digital transformationsprocess, vilken målsättning som utformats och vilka framgångsfaktorer som använts. Detta görs genom att undersöka valda teorier som har kartlagt digital transformation och relaterade fält, sedan jämföra dessa teoretiska resultat med det valda fallet. Studien har valt en kvalitativ fallstudie av bolåneprocessen inom en bank som går igenom en digital transformation som ger forskningen en djupare blick inom en specifik process och den sociala miljön. Teorierna är generaliserade för flera typer av verksamheter som går att identifiera inom detta fall men det finns tydliga områden som har visats mer relevanta. Studien har identifierat att förändrade kundbeteenden och en ökad konkurrensmiljö har drivit verksamheten till förändring. Målet för denna förändring har varit att förenkla tjänster och öka kundnöjdheten med hjälp av digital teknik. När denna utveckling utfördes identifierades det ett flertal framgångsfaktorer. Den mest prevalenta framgångsfaktorn för fallet är agil stödjande organisationskultur. Det har visats mindre påverkan på deltagarroller under förändringen. Istället har digital teknik en stor relevans på verksamhetsprocesserna för att erbjuda tjänsten. Verksamhetsprocesserna har förändrats till att erbjuda tjänsten digitalt för kunder. Samtidigt har arbetet för handläggare stöttat med fler automatiserade uppgifter och ett ökande i kundens självbetjäning digitalt. / Digital transformation has become central to many organizations for survival and is seen as a chance to modernize the business. A digital transformation process can affect business processes and the value of services or products. Therefore it is relevant to understand how IT-reliant worksystems within a business are affected and what this means for the participants. Previous research shows that organizations carry out digital transformation to gain competitive advantages and meet the challenges and opportunities that digital technology brings in industry and society. The aim of the research is to increase the understanding of how an IT-reliant worksystem is affected by drivers for a digital transformation process, which objectives have been designed and which success factors have been used. This is done by examining theories that have mapped digital transformation and related fields, then comparing these theoretical findings with the chosen case. This study has chosen a qualitative case study of a mortgage loan process within a bank that is going through digital transformation that gives the research a deeper understanding within a specific process and the social environment. The theories are generalized for several types of businesses that can be identified within this case, but there are more areas that have been shown to be more relevant. The study has identified that changed customer behavior and an increasing competitive environment have driven the business to change. The goal of this change has been to simplify services and increase customer satisfaction with the help of digital technology. When this development was carried out, success factors were found. The most prevalent for the case was demonstrated as an agile supportive organizational culture. There has been less impact on the participants' role during the change. Instead digital technology has a relevance to the business processes to offer the service. Business processes have changed to offer the service digitally for customers. At the same time, the work for administrators has been supported with more automated tasks and an increase in digitally customer self-service.