Studiens syfte är att beskriva de kritiska framgångsfaktorer, hänsynstaganden och metodersom påverkar yrkesutövandet positivt utifrån svenska fastighetsmäklares perspektiv. Motbakgrund till att många fastighetsmäklare väljer att byta yrkesbana efter några få år och attlöneskillnaderna i branschen är stora växte studiens syfte fram som ett bemödande attidentifiera vad som egentligen påverkar positivt och vad som skapar förutsättningar för ettlyckat yrkesutövande.Uppsatsen tar avstamp från en teoretisk referensram där flera framgångsfaktorer såsommotivation, erfarenhet och antalet arbetade timmar berörs. Denna teoretiska referensramligger till grund för analysen av insamlade data och ställs mot det empiriska resultatet.Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta svenska fastighetsmäklareintervjuats och delat information om rollen som fastighetsmäklare. Insamlade data harkodats och brutits ner i teman i syfte att besvara studiens frågeställningar.Genom denna uppsats har vi kunnat både bekräfta och tyda på motsägelser i tidigareforskning. De slutsatser som uppsatsen presenterar är att antalet arbetade timmar per vecka,branscherfarenhet, erfarenhet inom byrån, motivation, moraliskt och etiskt agerande,användande av ny och innovativ teknik, trivsel och balans i yrkes- och privatliv är faktorersom påverkar yrkesutövningen positivt och bekräftas av både teori och empiri. Därtill harvi även kunnat konstatera att effektiv planering och vissa personliga egenskaper påverkaryrkesutövandet positivt. Eftersom vi i uppsatsen enbart behandlar personliga egenskaperutifrån fastighetsmäklarens perspektiv kan vi inte konkretisera några specifika egenskaperutan att involvera utomstående parter såsom köpare, säljare och spekulanter. Detta ärnågonting vi föreslår till vidare forskning inom området.Avslutningsvis bidrar vår uppsats även med nya perspektiv såsom att fler arbetade timmarper vecka även kan få negativa konsekvenser i form av utbrändhet samt att motivation intenödvändigtvis härstammar från ett monetärt synsätt utan på borde härstamma från inrepassion och generell drivkraft i livet i stället.

Background. In today’s business environment firms are highly supplier dependent, and with a changing landscape of legislations affecting product requirements it is challenging for firms to keep a compliant and competitive supplier base. The post-COVID effects of supply shortages affect demand and with geopolitical uncertainties apparent, it becomes imperative that firms manage and develop suppliers to ensure competitiveness. To combat this, the concept Supplier development has been proven to enhance buying firm-competitive advantage, supplier performance and buyer-supplier relationship. It refers to any efforts by the buying firm, together with the supplier, to enhance the capabilities of the supplier to meet the firm’s short- and long-term needs. It is imperative for firms in today’s markets, due to the volatile factors mentioned, to develop a stable supplier base effectively and successfully. Purpose. Explore and identify the activities and factors that lead to successful supplier development in the context of an electronics manufacturing company in the video and surveillance industry. Methods. A qualitative case study was chosen as it allows for a deep and context specific understanding as to why activities and factors lead to success in supplier development. It further helps in finding relationships and uncovering complexities that exist. Semi-structured interviews were with professionals from Sourcing, Quality and Sustainability departments were conducted to understand the factors and activities profoundly while gaining different perspectives on the matters to enhance validity. Results. It is found that for a buying firm to initiate supplier development there are some essential factors that must be present in the relationship with a supplier. These are called enablers and consist of the following: Trust, Commitment, Information sharing, Communication, and Top management support. The factors that enhance the performance of supplier development initiatives are called success factors, the findings are: Having the right competence, Local resources, Alignment of management level to the supplier’s, Good margins and Tools for supplier development. Lastly, the activities found to effectively develop the supplier are divided into direct and indirect activities, where the latter indicates less resource commitment by the buying firm: Training and Education, Knowledge transfer and Supplier visits, Encourage visits to buying firm’s headquarters, Supplier conference, Supplier certification and Supplier assessment. Conclusions. The following enablers build up the foundation which is essential for initiating supplier development initiatives; Trust, Commitment, Information sharing, and Top management support. The supplier development activities that have shown to result in successfully improving buyer competitive advantage and/or supplier performance and/or buyer-supplier relationship performance are the following: Training and education, Knowledge transfer, Supplier visits, Encourage visits to buying firm’s headquarters, Create incentives at supplier conference, Supplier certification and Supplier assessment. Lastly, the thesis identified several success factors from the findings by conducting this case study that enhance the implementation and execution of supplier development initiatives: Having the right competence, Local resources, Aligning management level to the supplier interface, Good margins and Tools for supplier development. The study contributes to supplier development research by providing an in-depth qualitative study about success factors and key activities in supplier development. It sought to provide managers with insights on how to successfully develop their supplier base to enhance firm competitiveness and keep compliant supplier bases. / Bakgrund. I dagens affärsmiljö är företag starkt beroende av leverantörer, och med ett föränderligt landskap av lagstiftningar som påverkar produktkrav är det utmanande för företag att upprätthålla en efterlevande och konkurrenskraftig leverantörsbas. Efter-covid-effekterna av leveransbrist påverkar efterfrågan och med geopolitiska osäkerheter är det nödvändigt att företag hanterar och utvecklar leverantörer för att säkerställa konkurrenskraft. För att bekämpa detta har konceptet Leverantörsutveckling visat sig förbättra köpande företags konkurrensfördel, leverantörsprestanda och relationen mellan köpare och leverantör. Det syftar på alla insatser från det köpande företaget, tillsammans med leverantören, för att förbättra leverantörens kapacitet att möta företagets kort- och långsiktiga behov. Det är nödvändigt för företag i dagens marknader, på grund av de nämnda volatila faktorerna, att utveckla en stabil leverantörsbas effektivt och framgångsrikt. Syfte. Syftet med studien är att utforska och identifiera faktorer och aktiviteter som leder till framgångsrik leverantörsutveckling i kontexten av ett elektronikföretag inom video- och övervakningsindustrin. Metod. En kvalitativ fallstudie valdes eftersom den tillåter en djup och kontextspecifik förståelse för varför de identifierade aktiviteterna och faktorerna leder till framgång inom leverantörsutveckling. Den hjälper även att finna relationer och undersöka komplexitet bland faktorer. Ett elektronikföretag i video- och övervakningsindustrin användes som ett fall-företag. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med representanter från avdelningar inom inköp, kvalitet, och hållbarhet, för att förstå faktorer och aktiviteter på djupet samtidigt som olika perspektiv på ämnena kunde fångas upp. Resultat. För att ett inköpsföretag ska påbörja utvecklingen av en leverantör krävs det vissa avgörande faktorer som måste finnas närvarande i relationen. Dessa benämns, "möjliggörare" och inkluderar förtroende, engagemang, informationsdelning, kommunikation och stöd från högsta ledningen. Faktorer som är fördelaktiga för ett inköpsföretag för att förbättra prestandan av leverantörsutvecklingsinitiativ betecknas som framgångsfaktorer. Dessa omfattar att ha rätt kompetens, tillgång till lokala resurser, anpassning av ledningsnivån till leverantörens, upprätthållande av goda marginaler samt tillhandahållande av verktyg för leverantörsutveckling. Slutligen, de aktiviteter som identifierats som effektiva för att utveckla leverantörer delas upp i direkta och indirekta aktiviteter, där de senare nämnda kräver mindre resurser från inköpsföretaget. Direkta nyckelaktiviteter inkluderar utbildning och träning, överföring av kunskap. De indirekta nyckelaktiviteterna inkluderar leverantörsbesök, uppmuntran av besök till inköpsföretagets huvudkontor, leverantörskonferenser, leverantörs certifiering och bedömning. Slutsatser. Möjliggörarna som utgör grunden för att kunna initiera leverantörsutveckling är följande:  förtroende, engagemang, delning av information och stöd från högsta ledningen. De leverantörsutvecklingsaktiviteter som har visat sig framgångsrikt förbättra köparens konkurrensfördel och/eller leverantörens prestanda och/eller köparens-leverantörsrelationens prestanda inkluderar: Utbildning och träning, kunskapsöverföring, leverantörsbesök, uppmuntra besök till köpande företagets huvudkontor, skapa incitament vid leverantörskonferenser, leverantörs certifiering och leverantörsbedömning. Slutligen identifierade avhandlingen flera framgångsfaktorer som förbättrar genomförandet av leverantörsutvecklingsinitiativ: att ha rätt kompetens, tillgång till lokala resurser, anpassning av ledningsnivån till leverantörens, upprätthållande av goda marginaler samt tillhandahållande av verktyg för leverantörsutveckling. Studien bidrar till forskning om leverantörsutveckling genom att tillhandahålla en djupgående kvalitativ studie om framgångsfaktorer och nyckelaktiviteter inom leverantörsutveckling. Den syftade till att ge chefer insikter om hur de framgångsrikt kan utveckla sin leverantörsbas för att förbättra företagets konkurrenskraft och upprätthålla efterlevande leverantörsbaser.

Försvarsberedningen har konstaterat att det globala säkerhetsläget har försämrats och att Försvarsmakten som en följd av detta behöver förstärka sin operativa förmåga. I Försvarsbeslutet som fastställdes 2020 ges Försvarsmakten i uppgift att anskaffa ett antal större och mindre materielsystem i tid, inom budget och till önskad förmåga.Materielanskaffning sker dock sällan utan utmaningar och allt som oftast levereras den beställda materielen senare än bestämt till ett dyrare pris än överenskommet och ofta med färre eller sämre funktioner än önskat.Syftet med denna studie har varit att identifiera framgångsfaktorer i lyckade projekt och undersöka hur dessa kan användas i framtiden för att öka sannolikheten för kommande projekt att leverera i tid, inom budget och med efterfrågade funktioner.Studien har identifierat 14 framgångsfaktorer vilka har resulterat i ett antal rekommendationer inför framtiden. Resultatet och slutsatserna kan användas av försvarsgrensstaberna och Försvarets Materielverk vid planering, uppstart och genomförande av kommande anskaffningsprojekt. / The Defence Commission has noted that the global security situation has deteriorated and that, as a result, the Armed Forces need to strengthen their operational capabilities. In the Defence Act that was laid down in 2020, the Swedish Armed Forces were tasked with procuring a number of materiel systems in time, within budget and to desired ability.However, materiel procurement rarely comes without challenges, and more often than not, the ordered systems are delivered later than agreed, at a more expensive price than agreed and often with fewer or worse functions than desired.The purpose of this study has been to identify success factors in successful projects and to investigate how these can be used in the future to increase the likelyhood of future projects delivering on time, within budget, and with in-demand features.The study has identified 14 success factors, which have resulted in a number of recommendations for the future. The results and conclusions can be used by the service staffs and the Defence Materiel Administration in planning, starting up and carrying through future procurement projects.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker och sammanställer tidigare forskningsresultat kring problembaserat lärande i matematik. PBLiM är en metod där eleverna är aktiva deltagare i lektionerna och praktiskt får undersöka olika strategier och lösningsmetoder. Studien syftar till att undersöka PBLiM-undervisningens påverkan på elevernas kunskapsmässiga utveckling samt identifiera framgångsfaktorer för undervisningsmetoden. Resultaten för studien visar att PBLiM har en positiv effekt på såväl elevernas kunskapsmässiga utveckling i matematiken som elevernas uppfattning av, inställning till och motivation för matematiken. Framgångsfaktorer som genom studien har kunnat identifieras är delaktighet, visualisering samt kommunikation.

Syftet med studien var att bidra med kunskap och goda exempel på framgångsrika faktorer för hög måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien undersökte hur lärare kan undervisa på ett språkutvecklande och tydliggörande sätt, så att elever i språklig sårbarhet ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet. Undersökningen har skett utifrån ett lärarperspektiv genom observationer och intervjuer, vilket har gett en fördjupning i hur lärare undervisar i årskurs 5. Resultatet sammanställdes i en tematisk genomgång och de fjorton begrepp som framkom var tydliggörande arbetssätt, scaffolding, retrieval practice, muntligt språk, differentierad undervisning, relationer, inkludering, språkutvecklande arbetssätt, tillgänglighet, digitala verktyg, evidensbaserad undervisning samt fortbildning, kollegialt arbete, kartläggning och särskilt stöd. Framgångsrika faktorer för elever i språklig sårbarhet som framkom i studien är tydliggörande- och språkutvecklande arbetssätt med explicit undervisning och scaffolding, goda relationer och differentierad undervisning som baseras utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat var att lärares kompetens kring språklig sårbarhet är en förutsättning för att kunna stödja eleverna inom ledning och stimulans. Utifrån diskussionen lyftes även vikten av en tydlig organisation fram, som stärker kollegialt samarbete, både lärare emellan och med andra yrkesgrupper. Gemensam fortbildning visades vara avgörande för att lärare ska kunna känna trygghet i hur de kan arbeta inom ledning och stimulans, för att ge eleverna det stöd de behöver.

Digitaliseringstrenden har på senare tid medfört utmaningar för organisationer, genom ett allt större fokus på möjligheten att hantera komplexa data och information. Affärsverktyg såsom Business Intelligence (BI) erbjuder möjliga lösningar på dessa problem. Den här studien undersöker Business Intelligence, med fokus på kritiska framgångsfaktorer för BI, som fördelas till tre kategorier; organisatoriska, tekniska, och personalmässiga faktorer. Genom en kvalitativ studie undersöktes vilka faktorer som är allra viktigast för organisationer att ta i beaktning vid användning och förbättring av Business Intelligence. Resultatet indikerar att flera av de i litteraturen signifikanta framgångsfaktorer för BI-implementering även är kritiska för fortsatt integration inom organisationen. Däremot upptäcktes indikationer på att datakvalitet särskiljer sig som mest kritiska faktorn när det gäller BI-framgång, och att den faktorn ligger till grund för flera möjliga förbättringsfaktorer, samtidigt som det finns en rad grundförutsättningar som också måste uppfyllas.

This study investigates what success factors does a Program need to have in order for it to succeed in the nuclear industry. The study is conducted at the Forsmark nuclear power plant in the municipality of Östhammar, where the company currently performs most of its maintenance, facility renewal, renewal portfolio and individual projects. Given that Forsmark´s project portfolio includes many diverse projects, there is an exploration of the possibility of incorporating projects with similar characteristics and common goal into a program. Programs are defined as a group of related projects that are managed in a coordinated manner to gain benefits and control that are not available by managing them individually. The purpose of the Program is not only to reduce the number of individual projects but also to unify them under a single steering group, program manager, projects manager, resources, finances, and a shared work plan. This is aimed at executing these projects more efficiently. Therefore, this research aims to examine the potential challenges and factors associated with managing a nuclear power project within a unified program. The study evaluates “Project” and “Program” to provide beneficial recommendations to both Forsmarks Kraftgrupp AB and the nuclear industry in Sweden on the optimal organization of their renewal protocols, throughout the continued lifespan of the facilities. There are valuable insights, experiences and perspectives that need to be emphasized to offer recommendations to Forsmark and the nuclear industry.  In this study, a qualitative research method was employed to gain deeper understanding of how Forsmark approaches individual projects and programs. The study included interviews with seven individuals, five of whom work within Forsmark, one from the Ringhals nuclear power plant, and one with extensive experience in project and program management. Secondary data for this study was collected from literature on project and program management, along with scientific articles that delve into the subject. The study emphasizes the importance of understanding the concept of program and program management, as well as the expectations, requirements and challenges associated with their implementation. Furthermore, it shows the significance of an understanding of portfolio management within the organization for better oversight of individual projects and programs. Additionally, the study emphasizes the importance of adopting one or more global recognized standards, such as PMI (Project Management Institute) and MSP (Managing Successful Programs).

The implementation of information systems creates risks foractivities, which means that it is a key element in the survivalof corporations. There are many studies on the very subjectof the implementation of information systems, which dealwith the same concepts such as the top management, visionsand objectives, team, communication, training and changemanagement. However, the problem that arises on thesubject is that a large number of these implementations arestill failing, either because the timetable is not met or becausethe financial expectations are exceeded. There is therefore aneed to examine whether the results of studies and the wayin which activities deal with implementation of informationsystems are consistent. The purpose of the study is thereforeto examine whether there is a convergence of existing studiesand the perspective of top management. The researchquestion is used to answer the purpose: What successfactorsdoes the top management perceive exist for animplementation, and how does it differ from previousresearch?To perform the investigation, six semi-structured interviewshave been conducted with people in the top managementwho are performing implementations in a qualitativecross-sectional study. The persons have been chosen by aselective method and they are working in different placesaround Sweden. All persons have a long experience inimplementation of information systems. 6 categories wereidentified from the theoretical framework of the study, andthey were used to carry out a deductive and inductivethematic analysis of collected data.The study presented a few anomalies that exist when itcomes to the knowledge of the information on the subjectand the previous research that exists on the subject. Thedifferences of previous research and the perception ofinformation related to the field of communication were thefield of communication. The information on means ofcommunication and communication plans is referred to agreat deal in the previous studies, while in the previousstudies it is widely communicated within the project, whereelements such as involvement, resistance and response areaddressed. A new finding was presented, a new underlyingfactor for every factor. In addition to the model a new factorwas added, agile. It showed that working agile wasbenefiting for the corporations. Rest of the factors werevalidated against the previous research and the importanceof having the rest of the factors in the development proved tobe important. / Vid implementering av informationssystem skapas risker förverksamheter, vilket betyder att genomförandet är enavgörande del för verksamhetens överlevnad. Det finnsmånga studier inom just ämnet implementering avinformationssystem, där några framgångsfaktorerförekommer oftare än andra, nämligen: ledning, visioner ochmål, team, kommunikation, utbildning ochförändringsledning. Problemet som dock uppstår inomämnet är att det fortfarande är en stor mängd avimplementeringar som misslyckas, antingen beroende på atttidsplaneringen inte uppfylls eller att budgetplaneröverskrids. Det finns behov av att undersöka om enöverensstämmelse av föregående studier och hurverksamheter behandlar implementeringar avinformationssystem. Syftet med studien handlar om attundersöka om det existerar en överensstämmelse hos debefintliga studierna och verksamhetsledningens perspektiv.För att sedan besvara syftet används forskningsfrågan: Vilkaframgångsfaktorer personer i verksamhetsledande rollerupplever som viktiga för implementationen avinformationssystem i sin verksamhet och vilka skillnadersamt likheter som finns hos tidigare forskning?För att undersöka området så har sex semistruktureradeintervjuer genomförts med personer i ledningen hosverksamheter som bedriver implementeringar avinformationssystem. Detta har sedan presenterats genom enkvalitativ tvärsnittsstudie. Personerna valdes ut genom enlämplig urvalsmetod och arbetar på olika platser runtom iSverige. Samtliga personer har lång erfarenhet inom ämnetimplementation. Sex kategorier togs fram utifrån studiensteoretiska ramverk, detta användes för att genomföra endeduktiv-induktiv tematisk analys av insamlad data.Studien presenterade ett fåtal avvikelser som existerar närdet kommer till informanternas vetskap kring ämnet och dentidigare forskningen som existerar inom ämnet. De olikhetersom tidigare forskning och informanternas uppfattningrelaterade till var kommunikationsområdet. Där benämnerinformanterna mycket kring kommunikationsmedel samtkommunikationsplaner medan inom tidigare studier går degenom kommunikationen allmänt inom projektet, där delarsom involvering, motstånd och bemötande behandlas. Samtatt ett nytt fynd presenterades, att varenda faktor har enunderliggande faktor. Dessutom så lades en ny faktor till:agilt tillvägagångssätt, då ett agilt tillvägagångssätt har visatsig främja arbetet. Resterande faktorer som presenteradesvaliderades mot den föregående forskningen, där vikten avatt faktorerna är med under en implementation är vital.

The implementation of information systems creates risks for activities, which means that it is a key element in the survival of corporations. There are many studies on the very subject of the implementation of information systems, which deal with the same concepts such as the top management, visions and objectives, team, communication, training and change management. However, the problem that arises on the subject is that a large number of these implementations are still failing, either because the timetable is not met or because the financial expectations are exceeded. There is therefore a need to examine whether the results of studies and the way in which activities deal with implementation of information systems are consistent. The purpose of the study is therefore to examine whether there is a convergence of existing studies and the perspective of top management. The research question is used to answer the purpose: What successfactors does the top management perceive exist for an implementation, and how does it differ from previous research? To perform the investigation, six semi-structured interviews have been conducted with people in the top management who are performing implementations in a qualitative cross-sectional study. The persons have been chosen by a selective method and they are working in different places around Sweden. All persons have a long experience in implementation of information systems. 6 categories were identified from the theoretical framework of the study, and they were used to carry out a deductive and inductive thematic analysis of collected data. The study presented a few anomalies that exist when it comes to the knowledge of the information on the subject and the previous research that exists on the subject. The differences of previous research and the perception of information related to the field of communication were the field of communication. The information on means of communication and communication plans is referred to a great deal in the previous studies, while in the previous studies it is widely communicated within the project, where elements such as involvement, resistance and response are addressed. A new finding was presented, a new underlying factor for every factor. In addition to the model a new factor was added, agile. It showed that working agile was benefiting for the corporations. Rest of the factors were validated against the previous research and the importance of having the rest of the factors in the development proved to be important. / Vid implementering av informationssystem skapas risker för verksamheter, vilket betyder att genomförandet är en avgörande del för verksamhetens överlevnad. Det finns många studier inom just ämnet implementering av informationssystem, där några framgångsfaktorer förekommer oftare än andra, nämligen: ledning, visioner och mål, team, kommunikation, utbildning och förändringsledning. Problemet som dock uppstår inom ämnet är att det fortfarande är en stor mängd av implementeringar som misslyckas, antingen beroende på att tidsplaneringen inte uppfylls eller att budgetplaner överskrids. Det finns behov av att undersöka om en överensstämmelse av föregående studier och hur verksamheter behandlar implementeringar av informationssystem. Syftet med studien handlar om att undersöka om det existerar en överensstämmelse hos de befintliga studierna och verksamhetsledningens perspektiv. För att sedan besvara syftet används forskningsfrågan: Vilka framgångsfaktorer personer i verksamhetsledande roller upplever som viktiga för implementationen av informationssystem i sin verksamhet och vilka skillnader samt likheter som finns hos tidigare forskning? För att undersöka området så har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med personer i ledningen hos verksamheter som bedriver implementeringar av informationssystem. Detta har sedan presenterats genom en kvalitativ tvärsnittsstudie. Personerna valdes ut genom en lämplig urvalsmetod och arbetar på olika platser runtom i Sverige. Samtliga personer har lång erfarenhet inom ämnet implementation. Sex kategorier togs fram utifrån studiens teoretiska ramverk, detta användes för att genomföra en deduktiv-induktiv tematisk analys av insamlad data. Studien presenterade ett fåtal avvikelser som existerar när det kommer till informanternas vetskap kring ämnet och den tidigare forskningen som existerar inom ämnet. De olikheter som tidigare forskning och informanternas uppfattning relaterade till var kommunikationsområdet. Där benämner informanterna mycket kring kommunikationsmedel samt kommunikationsplaner medan inom tidigare studier går de genom kommunikationen allmänt inom projektet, där delar som involvering, motstånd och bemötande behandlas. Samt att ett nytt fynd presenterades, att varenda faktor har en underliggande faktor. Dessutom så lades en ny faktor till: agilt tillvägagångssätt, då ett agilt tillvägagångssätt har visat sig främja arbetet. Resterande faktorer som presenterades validerades mot den föregående forskningen, där vikten av att faktorerna är med under en implementation är vital.

The purpose of this study is to provide recommendations to further develop and improvements of models which can be applied to IT governance models for system maintenance. The work investigates gaps in the implementation and using phase of the model pm3 and also models which are inspired in pm3. The aim of the present paper is to answer the research questions which are related to (1) which critical success factors that have an impact on the governance of system maintenance management and also for the model pm3 and (2) how maintenance management models can further be developed and improved. This qualitative study is a case study in which a questionnaire and interview in two steps have been completed. The sample of respondents have been made with a specific purpose that reflects the selected qualities and relevance of the study and also with a geographical distribution. The study resulted in a number of critical success factors for the model pm3 where some of these can be considered as general for all maintenance management models. The results shows the need of a maintenance management model that is designed for the agile working method and suitable for all types and sizes of organisations. It is an area where maintenance management models and pm3  need to develop within. / Syftet med denna studie är att kunna ge rekommendationer till utveckling och förbättringar av modeller som kan tillämpas vid IT-styrning av modeller för systemförvaltning. Arbetet undersöker brister i införandet och användandet av modellen pm3 samt modeller som är inspirerade av pm3. Studiens mål är att besvara frågeställningarna som behandlar (1) vilka kritiska framgångsfaktorer som har en påverkan för styrning av systemförvaltning samt för modellen pm3 och (2) hur förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 kan utvecklas och förbättras. Den kvalitativa studien är en fallstudie där en enkätundersökning och två olika intervjusteg har utförts. Urvalet av respondenter har gjorts med ett specifikt syfte som speglar de utvaldas kvaliteter och relevans för studien samt med en geografisk spridning. Studien resulterade i en mängd kritiska framgångsfaktorer för modellen pm3 där en del av dessa kan anses som generella för alla förvaltningsstyrningsmodeller. Resultatet påvisar även behovet av en förvaltningsstyrningsmodell som är anpassad för det agila arbetssättet samt behovet av en modell anpassad för olika storlekar av organisationer. Vilket är ett område som förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 bör utvecklas inom.