The purpose of this paper is to further deepen the knowledge about defence against amphibious assaults. Few theorists have embarked on the task to describe what it takes to defend against an amphibious assault. Due to the few cases with a successful outcome in favor of the defender, a severe lack of empirical proof for the theories exists. The paper has through a method of theory development created three different hypotheses from a study of the existing theoretical framework. These hypotheses then went through a theory test to try and falsify their impact corresponding to two cases with a successful outcome from the defenders perspective. The results of this study shows that the factors Deny sea – and air control and Clear command contribute to the successful defence against an amphibious assault. The factor Target priority was through the test falsified in its original description and changed in order to advance the theory further.

Mjukvaruutvecklingsprojekt började länge med hjälp av en fast dokumenterad kravspecifikation för att sedan utveckla hela systemet och till sist testa det. Agila metoder växte fram som en reaktion mot de tunga dokumentationsdrivna mjukvaruutvecklingsprojekten i slutet av 1900-talet. Agila metoder har brett ut sig och används nu i många olika branscher, men eftersom agila metoder är skapade för mjukvaruutvecklingsprojekt så kan inte agila ramverk alltid följas blint. Denna studie utforskar utmaningar och framgångsfaktorer för agila teams som arbetar mot flera kunder och hur teamet tillgodoser samtliga kunders behov när de använder sig av agila metoder. Studiens metod bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda på distans i Zoom-möten; respondenterna arbetar med projektledning inom IT-branschen. Den data som samlades in i intervjuerna har transkriberats och sammanfattats för att sedan mynna ut i ett resultat. Resultatet är en förklaring av de mönster som hittades i intervjuerna. Utmaningar analyseras vid användning av agila metoder i icke-traditionella projekt iförhållande till utmaningar vid användning av agila metoder i teams med flera kunder. Även utmaningar som går att koppla till typen av tjänst eller produkt som levereras har analyserats. Vidare analyseras de anpassningar av agila metoder vid användande i teams med flera kunder mot de grundläggande steg som agila metoder utgår från. Studiens slutsatser är utmaningar som går att spåra till användandet av agila metoder i teams med flera kunder samt till vilken produkt eller tjänst som levereras, anpassningar av agila metoder för att tillgodose samtliga kunder och mätvärden för lyckat arbete med agila metoderi teams med flera kunder.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka vilka framgångsfaktorer som används i missbruksbehandling för att möjliggöra en positiv förändring hos klienten som resulterar i ett drogfritt liv. Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ utgångspunkt med hermeneutiskt förhållningsätt. Empirin samlas in med hjälp semistrukturerade intervjuer. De resultat som redogörs för i studien är uppdelade i olika teman som benämns följande: delaktighet, allians, insikt, spindeln i nätet, anledning för behandling, mål och delmål samt sysselsättning som framgångsfaktor. De slutsatser som gjorts i studien är att det finns olika aspekter som bidrar till en framgångsrik behandling. Ytterligare en slutsats är att även yttre faktorer kan påverka behandlingens framgångsfaktor.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka skolpersonals upplevelser och utmaningar gällande övergångar för elever till, inom och från grundsärskolan. Genom att besvara forskningsfrågorna är målet att kunna förtydliga vilka framgångsfaktorer kontra riskfaktorer skolpersonalen upplever vid en övergångsprocess. Som datainsamlingsmetod valdes en triangulering bestående av en digital enkätundersökning samt tre fokusgruppsintervjuer. Urvalet till såväl den digitala enkätundersökningen samt fokusgruppsintervjuerna riktades mot personal på förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Analys av data har skett med stöd av den salutogena teorin (Antonovsky) samt transfer. Resultatet av enkäten visar att flertalet av deltagarna framför allt önskar få tillräcklig med tid för att hinna med förberedelser inför en övergång. Samtalen i fokusgrupperna handlar om framgångsfaktorer kontra riskfaktorer som deltagarna upplevt under de övergångar de varit delaktiga i. Studiens resultat är intressant för skolpersonal samt verksamma lärare inom grundskola, grundsärskolan och gymnasiesärskola, speciallärare, specialpedagoger och även personal som arbetar på förskola. Nyckelord: framgångsfaktorer och riskfaktorer, intellektuell funktionsnedsättning, salutogent perspektiv, transfer, övergångar grundsärskola/grundskola.

Denna studie har som syfte att undersöka hur resurspedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd i årskurs F-3 och vilka faktorer som påverkar motivationen hos dessa elever i arbetet med svenskämnet. Resultatet visar att det råder en viss samsyn hos resurspedagoger om vad i arbetet som utgör framgångsfaktorer i det dagliga arbetet i svenskämnet, men att det finns förbättringsmöjligheter. Sammanfattningsvis fungerar det väl att använda resurspedagoger som ett stöd för elever i behov av särskilt stöd, men det krävs förtydliganden från huvudman och rektor i samråd med ansvariga lärare för hur arbetet ska ske.

Agila arbetssätt har blivit allt mer populära hos organisationer. Sedan starten där agila arbetssätt enbart förknippades med systemutveckling har agila arbetssätt spridit sig till allt fler områden inom organisationer och används nu även allt mer i både IT och verksamhet. Dock kantas övergången från traditionella arbetssätt till agila arbetssätt av en rad utmaningar, varför det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för att en agil transformation ska bli lyckad.  Studien undersöker vilka faktorer som ligger till grund för framgångsrika agila transformationer. Syftet med studien är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid agila transformationer hos organisationer. Utifrån tidigare studier och befintlig litteratur har en analysmodell tagits fram för att på ett visuellt sätt sammanfatta de mest kritiska framgångsfaktorerna för agila transformationer.  Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sju företag och åtta respondenter har deltagit i studien, där samtliga respondenter i hög grad har varit delaktiga i respektive organisations agila transformation.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att stöd från högsta ledning samt en gemensam förståelse och målbild i organisationen för den agila transformationen är de mest kritiska framgångsfaktorerna vid en agil transformation. Faktorer som utbildningsinsatser, kommunikation, tidigare erfarenhet av agila arbetssätt bland medarbetarna och extern support är avgörande för att stödja den gemensamma förståelsen.

Digital media productions today, specifically commercials, are often designed to address and appeal to its audience in numerous ways, one important aspect being credibility. This study aims to locate the most essential parts of how to create credible moving image productions and how to establish trust amongst its viewers. Previous research shows that areas such as storytelling, representation and technology are important to create reliability in a media production. Three qualitative semi structured interviews, along with two focus groups consisting of five respondents each, were carried out to gather the data needed. The data was coded, concluded, analyzed and discussed to find the most vital elements in establishing trust. Six main topics were found and narrowed down to three areas which were concluded to create credibility. The six topics are honesty, message, recognition, audio and depiction, continuity and characters. These are summarized as narrative, representation and technical aspects. When these areas are considered and acted upon, credibility and trust amongst viewers can be successfully created.

Sammanfattning/AbstractSöderberg, Ann (2018). Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ur ett lärarperspektiv. Inclusion of pupils with autism spectrum disorder — challenges and facilitating factors from a teacher perspective. Specialpedagogexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ämnar ge en inblick i grundskollärares tankar om inkludering av elever med autism. I vilken utsträckning stämmer lärares uppfattningar överens med det som tidigare forskning pekar på som betydelsefulla faktorer för framgångsrik inkludering av elever med autism? Det är först när vi försöker förstå lärares inställning till inkludering, utifrån tankar om den egna kompetensen, upplevelsen av stöd och resurser och synen på vad som utgör framgångsfaktorer och utmaningar i undervisningssituationer, som vi kan påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra villkoren för elever med autism.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar i arbetet med att inkludera elever med autism i ordinarie undervisning. Vilka utmaningar uppfattar lärarna att de möter i undervisningen när det gäller att inkludera elever med autism? Vilka möjliga framgångsfaktorer kan lärare identifiera utifrån sin egen erfarenhet? Hur uppfattar lärarna skolans organisatoriska förutsättningar när det gäller inkludering av elever med autism?TeoriDen sociokulturella teorin utgår från att allt lärande sker i social interaktion med omgivningen. Stora delar av vår läroplan bygger på denna kunskapssyn. Centrala kriterier inom autismdiagnosen avser nedsatta funktioner i det sociala samspelet. Resultatet i denna studie analyseras med stöd av den sociokulturella teorin, så som den beskrivs av Säljö (2000), samtidigt som teorins grundtankar problematiseras i kontexten för elever med autism. MetodStudien har genomförts genom insamling av kvalitativ data. Två sessioner av fokusgrupppsintervjuer med lärare på en högstadieskola ligger till grund för insamling av empiri. Analysen av materialet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats.ResultatDet finns enligt lärarna ett värde i att bygga en stark relation till eleven för att underlätta i skolsituationen. Individuella anpassningar, exempelvis alternativa redovisningsformer, tas gärna fram efter behov och i dialog med eleven själv. Det framkommer att lärarna föredrar generella anpassningar, så som en gemensam rutin för lektionens uppstart och presentation av arbetsgången. Principen om lika värde och bibehållna förväntningar på eleven, i kombination med lärarnas höga arbetsbelastning, gör att de väljer att tona ner betydelsen av funktionsnedsättningen och rikta insatser till gruppen. Detta förhållningssätt stämmer väl överens med det som tidigare forskning beskriver som autentisk inkludering där olikhet är normen och ingen elev ska behöva känna sig avvikande. Samtidigt finns en antydan att lärarna inte använder sig av metoder som tidigare forskning framhäver som betydelsefulla för elever med autism, exempelvis visuellt stöd och stödstrukturer, instructional scaffolding och metakognitiva strategier. Lärarna uttrycker att arbetet med flera elever i behov av stöd är betungande och att de inte alltid upplever att de får tillräckligt stöd av skolledningen. Om kompetensutveckling ska kännas meningsfull bör den ges parallellt med undervisning av elever med autism, gärna i reflektionsgrupper. Behovet av kompetensutveckling framstår som störst inom området för det sociala samspelet hos elever med autism. Specialpedagogiska implikationerSkolledningen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete för en tillgänglig lärmiljö. Då kan det också bli nödvändigt med kompetensutveckling av lärare gällande autism, och inte enbart generella anpassningar och differentierad pedagogik utifrån ett relationellt perspektiv. Specialpedagogens kompetens behövs för att tillsammans med rektor leda utvecklingsarbetet samt för att vara en kvalificerad samtalspartner i samarbetet med lärare.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.

Abstract Bengtsson Sjöström, Anneli & Björkholtz, Kristina, (2018). En fallstudie av läs- och skrivarbetet i grundsärskolan. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas ge oss större kunskap kring läs- och skrivundervisning i grundsärskolan och hur vi vidare kan använda oss av denna kunskap i grundskolan. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur läs- och skrivundervisning ser ut i grundsärskolan, vilka metoder som används och hur man arbetar praktiskt med läs- och skrivinlärning. Frågeställningarna som belyses är: •Vilka arbetssätt och metoder i läs- och skrivundervisning används i den utvalda grundsärskolan? •Vilka är framgångsfaktorerna, enligt specialpedagogerna i den utvalda grundsärskolans läs- och skrivundervisning? •Vilka arbetssätt och metoder kan vara relevanta även för grundskolans läs-och skrivundervisning? Teori Forskning kring lärandet tar ofta sin utgångspunkt i sociokulturell teori. Därför har vi valt att utgå från denna eftersom vår studie handlar om vilka arbetssätt och metoder som används i läs- och skrivundervisningen i en utvald grundsärskola. Metod Som metod har vi valt att använda oss av en fallstudie. Intervjuer, observationer och läromedelsgenomgång har använts för att belysa och få kunskap om arbetet kring läs- och skrivundervisningen. Eftersom studien inte är så omfattande har vi valt att utgå från metodtriangulering. Detta ger ett mer kompletterande underlag till studien, belyser problemet från olika infallsvinklar och ger en vidare bild. Resultat Det går inte att dra några generella slutsatser då underlaget och studien är liten. Resultatet pekar dock på att lärarnas kompetens, förhållningssätt och bemötandet är mycket betydelsefullt och är i fokus när det gäller elevernas läs-och skrivundervisning. Vidare visar resultatet att artefakter är av stor betydelse i undervisningen. Specialpedagogiska implikationer Elever i behov av stöd är beroende av en omgivning i skolan som bland annat är tydlig, flexibel och lugn. Elevens svårigheter är allas angelägenhet i skolan, där arbetslag och speciallärare har ett särskilt ansvar. Elevens svårigheter uppstår i relationen mellan eleven och omgivningens krav och förväntningar. För specialläraren blir det en viktig uppgift att finna pedagogiska lärsituationer och aktiviteter som gynnar eleven. Nyckelord Framgångsfaktorer, grundsärskola, individualisering, lärares förhållningssätt, läs- och skrivundervisning, sociokulturell teori