Denna litteraturstudie syftade till att undersöka om och hur arbetsgivare gjort anpassningar i samband med att de anställt en person med psykisk funktionsnedsättning, samt vilka stöd som i sådana fall varit framgångsrika för att den funktionsnedsatta stannar kvar på arbetsplatsen. Genom en litteratursökning valdes tolv artiklar ut systematiskt. Sökningen genomfördes med stor vikt på inklusions- och exklusionskriterier utifrån studiens syfte. Vi valde att begränsa sökningen till åren 2015 – 2020 och de artiklar vi inkluderade skulle handla om psykisk funktionsnedsättning. Artiklarna skulle också vara kopplade till arbete och innehålla tillvägagångssätt och metoder för att lyckas få och behålla ett arbete över tid. Vi valde att exkludera artiklar som handlade om andra typer av funktionsnedsättning än den ovan nämnda, samt litteraturstudier. Studiens resultat delades in i teman och analyserades med hjälp av empowerment och systemteori. Resultatet visar att anpassningar på arbetsplatsen är viktiga för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete. Resultatet påvisar även att arbetsgivare behöver mer kunskap om vilka behov personer med psykisk funktionsnedsättning har, samt att personer med psykisk funktionsnedsättning redan från början av sin anställning behöver rätt stöd och introduktion. Ytterligare framgångsfaktorer är flexibilitet i arbetsuppgifterna, en öppenhet om sin funktionsnedsättning gentemot arbetsgivare och arbetskamrater, samt att få känna sig som en del av gruppen och bli accepterad för den man är.

En handledning är en komplex process som förväntas ge stöttning och vägledning i arbetet med barn i behov av stöd. Studiens  fokus har varit att undersöka vilka förväntningar förskollärare och specialpedagoger har på den handledning som sker inom förskolans verksamhet. Vidare har undersökts vad professionerna  anser vara framgångsfaktorer och fallgropar vid denna handledning, som utförs för att i förlängningen kunna utforma en verksamhet som möter alla barn. I vår studie har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och sex specialpedagoger för att få svar på våra frågeställningar. Det framkommer att det finns flera olika aspekter att förhålla sig till för att genomföra en handledning som ska leda till lärande och utveckling. Resultatet visar att förväntningarna varierar inför handledning, en framgångsfaktor är då handledningen blir ett arbete som genomförs tillsammans och en fallgrop kan vara när vi inte kan mötas i synsätt och förståelse, när teori och praktik inte går ihop. Resultatet visar också att handledning kan vara ett förändringsarbete som fortgår en längre tid som kan innebära en utveckling av organisationen på längre sikt.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

Följande litteraturöversikt skrevs för att undersöka vilka framgångsfaktorer som redan skriven forskning har kommit fram till inom forskningsområdet sfi – svenska för invandrare. Syftet var att undersöka forskningsläget och uppsatsens kärna blev att titta närmre på framgångsfaktorerna som datan resulterade i. Frågeställningen löd: Vilka framgångsfaktorer syns i den redan befintliga forskningen om sfi-undervisning i Sverige, med särskilt fokus på skrivande? Resultaten visade att flertalet faktorer var återkommande i artiklarna. Främst var digitala verktyg och mediering benämnt som positiva för skrivandet och språkinlärningen. Strax därefter kom faktorn stöttning som förekom i fem av de tio utvalda artiklarna. Även transspråkande, repetition, autentisk interaktion, individualisering, diverse övriga inlärningsstrategier och faktorer utanför lärarens kontroll förekom upprepade gånger i resultatanalysen. Elevernas livssituation samt återkoppling från lärare på det gjorda arbetet var faktorer som enbart förekom i en av tio artiklar.

Project organizations are an increasingly common form of organization which are described to have advantages such as being flexible and adaptive, but nevertheless face challenges when it comes to work with quality improvement within such organizations. Studies reveal that there is a need for more knowledge about which barriers may occur towards quality improvement within project organizations and it is also viewed that there is a need to find out how to overcome these barriers. Therefore, the purpose of this study is to discover success factors for effective quality improvement in project organizations. The aim of this study is thus to contribute with recommendations on how project organizations can develop their work with improvement regarding quality.  To achieve this, it has also been important to identify barriers within project organizations. A literature study, case study and document review have been conducted to perceive both barriers and opportunities. An in-depth case study has been carried out in a project organization, which includes semi-structured interviews and document analysis. In addition to the literature and to broaden the understanding of how project organizations can work with improvements, a small study with unstructured interviews has been conducted in a company. The result of this study shows that significant barriers to improvement in project organizations is an insufficient transfer of knowledge and learning. The lack of systematic and standardized working methods is also considered to be an obstacle to improvement. To evolve quality improvement within a project organization, six areas of opportunities have been detected. These are: systematic processes and routines, IT systems, transfer of knowledge and interaction, leadership, culture, and time. These can be described as success factors when it comes to evolve quality improvement in project organization. The success factors that have been detected all have an impact on quality improvements and are interconnected and can together contribute to efficient quality improvement within project organizations.  This study contributes to some aspects that previous research has not brought attention to, such as how the lack of systematic working methods can affect interaction in the projects. Furthermore, this study shows that to ensure the transfer of knowledge, it is important to make sure that the documentation from projects come to use for other projects within the organization. This study confirms previous research that shows that time is a success factor, but the result of this study indicate that it is a matter about priorities. Several improvement measures are presented in the study, and these should be considered in order to achieve quality improvements. Quality Improvement is a central part of ISO 9001. The study can therefore help to illustrate what project organizations should focus on when introducing ISO 9001 to achieve quality improvements. / Projektorganisationer betraktas idag som en allt vanligare organisationsform. Projekt som organisationsform anses innebära fördelar som flexibilitet och adaptivitet men innebär även utmaningar när det kommer till förbättringsarbete. Det finns studier som påvisar ett kunskapsbehov om vilka hinder för förbättringsarbete som kan föreligga i projektorganisationer och vad som krävs för att dessa ska överbyggas. Syftet med studien har därför varit att finna framgångsfaktorer för ett verkningsfullt förbättringsarbete i projektorganisationer och ge förslag på hur projektorganisationer kan utveckla sitt förbättringsarbete gällande kvalitet.  För att åstadkomma detta har det även varit väsentligt att identifiera vilka hinder som kan föreligga. För att genomföra det har litteraturstudie, fallstudie och dokumentgranskning genomförts. En djupgående fallstudie har utförts av en projektorganisation vilket innefattar semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. För att ytterligare komplettera litteraturen och vidga förståelsen för hur projektorganisationer kan arbeta med förbättringar, har en studie med en ostrukturerad intervju utförts i ett företag.  Resultatet visar att hinder som kan finnas i projektorganisationer är brister när det kommer till kunskapsöverföring och inlärning. Avsaknaden av systematiska och standardiserade arbetssätt anses likaså vara hinder för förbättring. För att utveckla ett förbättringsarbete i en projektorganisation har sex områden gällande möjligheter identifierats. Dessa är: systematiska processer och rutiner, IT-system, kunskapsöverföring och samverkan, ledarskap, kultur och tid. Dessa kan beskrivas som framgångsfaktorer för ett verkningsfullt förbättringsarbete. Samtliga framgångsfaktorer är sammanlänkande och kan tillsammans bidra till ett verkningsfullt förbättringsarbete inom projektorganisationer.  Studien bidrar med en del aspekter som tidigare forskning inte lyft såsom att bristande systematik kan påverka samverkan i projekten. Studien visar även att det är högst relevant att säkerställa vidare användning av dokumentation från projekt för att främja kunskapsöverföring. Denna studie styrker tidigare forskning som visar att tid är en framgångsfaktor men resultatet visar även att det handlar om prioriteringar. Ett flertal förbättringsåtgärder presenteras i denna studie och dessa bör projektorganisationer ta i beaktan för att uppnå förbättringar. Förbättringsarbete är en central del av ISO 9001. Studien kan därav bidra till att åskådliggöra vad projektorganisationer bör fokusera på vid införandet av ISO 9001 för att uppnå förbättringar.

The forest garden concept is not well established in Sweden but finds its way in the private sphere and at municipality levels. Projects to develop forest gardens can be developed and organized in different ways and can be integrated with the municipality on different levels. The purpose of this thesis is to evaluate which successfactors and challenges are present when creating a forest garden on land owned by the municipality. To answer the main question of the thesis with a broad geographical extent, forest gardens in Malmo, Lund, Gothenburg and Stockholm have been investigated. A forest garden is usually described as an edible ecosystem, a defined area with a polyculture of plants of different species that is evolving and growing together. The concept uses the method of mimicking nature and its ecosystem to reunite mankind with the natural world. This thesis shows that the challenges for community forest garden projects created by citizens on land owned by the municipality are long-term engagement, responsibility issues, lack of organization, vandalism and the structure of the project. To identify, catch and maintain the engagement of the core group, members and surrounding community is vital. Other successfactors are good organization and structure, a clear vision with corresponding values, shared responsibility between the people in the group, sustainable relationships with the local community and the spreading of knowledge in the core group as well as to the public.

Bakgrunden påvisar att våld mot kvinnor i intima partnerrelationer är ett samhällsproblem som utgör stort lidande för den utsatta kvinnan. Samtidigt medför de traumatiska upplevelserna av våldet och de fysiska skador som ger åverkan på kvinnornas kropp en risk för negativ påverkan på kvinnornas fysiska och psykiska hälsa, något som genererar ett ökat vårdbehov. Det ökade vårdbehovet gör att dessa kvinnor dagligen söker sig till vården där vårdpersonalen har möjlighet att uppmärksamma våldet samt hjälpa dem bort från förövaren. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hinder och möjligheter för vårdpersonal att identifiera mäns våld mot kvinnor i intima parrelationer. Metoden som användes för att samla kunskap i ämnet var litteraturöversikt med systematiskt förhållningssätt. Artiklarna söktes systematiskt upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO, summan av sökningarna efter kvalitetsgranskning utgjordes av 20 artiklar vilka sedan analyserades tematiskt, författarna bearbetade artiklarna tillsammans och hittade mönster som lade grunden för de tre huvudkategorier som presenterats i resultatet. Resultatet presenterar de huvudkategorierna som analysen lagt grund för och speglar centrala hinder såväl som framgångsfaktorer gällande uppmärksammande av partnerrelaterat våld mot kvinnor i vårdmötet. Huvudkategorierna var: Kommunikation, vårdorganisationen, samt tecken på partnerrelaterat våld mot kvinnor. Huvudkategorierna utgjordes också av underkategorier vilka var: Kommunikativa svårigheter, att närma sig den våldsutsatta kvinnan, organisatoriska hinder, organisatoriska framgångsfaktorer samt vårdpersonalens bristande kunskap gällande identifiering av partnerrelaterat våld, vikten av klinisk blick samt våldstypiska skador. Slutsatsen som framkom ur resultatet påvisade att det föreligger behov av ökat organisatoriskt stöd, starkare samarbete mellan instanser samt stärkt kunskap om partnerrelaterat våld och kommunikativa strategier hos vårdpersonal för att förbättra upptäckten av våldsutsatta kvinnor, något som kan uppnås genom utbildning och tydliga riktlinjer. / The background showed that violence against women in intimate partner relationships is a problem for the society and causes great suffering for the exposed individual, in the meantime the violence has the potential to affect the women’s physical and psychological health in a negative way. The injuries which cause physical harm to the women’s bodies and the traumatic experiences of the violence both affects the women’s mental health and generates a greater need for healthcare. It is in the healthcare encounters with these women that the healthcare personnel have the potential to expose the violence and help the women get away from the offender. The purpose of this study was to describe the barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to pay attention to women who are victims of domestic violence in the healthcare encounters. As a method to gain knowledge in the subject the authors did a literature rewiev with systematic approach. In search of articles the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used systematically after rewieving the quality of the articles the searches had generated a total sum of 20. Both the authors then rewieved and analysed the articles using a thematic approach to find the patterns of which grounded the categories that are presented in the result. The result showed three main categories which reflected both central barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to disclose domestic violence. The main categories were: Communication, the healthcare organization, and signs of domestic abuse towards females. The categories all had subcategories as well which were: Difficulties in communication, how to approach the female victim, organisational barriers, organisational success factors, the healthcare workers lack of knowledge regarding identifying domestic abuse, the importance of clinical view and injuries typical of violence. The study result led to the conclusion that that to further improve the discovery of female victims of domestic abuse there need to be a greater organisational support, stronger cooperation between different establishments as well as strengthened knowledge among healthcare personnel regarding domestic abuse as well as regarding communicative strategies. Which can be achieved through education and strong guidelines.

Innovation är en viktig del i alla företag då det är ett sätt att differentiera sig, utveckla sig och anpassa sig till de nya omständigheter som ständigt råder. Samtidigt är en innovationsprocess väldigt kostsam och riskfylld vilket gör att det är av stor vikt för företag att minimera risken samt optimera processen. Innovationsprocessen är väldigt komplex och skiljer sig beroende på situation. Syftet med denna studie är att identifiera olika framgångsfaktorer inom innovationsprocessen beroende på olika innovationssituationer. Detta har gjorts genom en fallstudie på ett globalt företag inom processindustrin. Datainsamlingen bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med individer med olika ansvarsområden kopplade till innovation i det studerade fallföretaget. Studien identifierade sju olika innovationssituationer, en ny kundorienterad produkt, en ny marknadsorienterad produkt, en kundorienterad förbättring, en marknadsorienterad förbättring, en kundorienterad bevisad funktionalitet, en marknadsorienterad bevisad funktionalitet samt en intern effektivisering. Bidraget från studien är en modell för varje innovationssituation som beskriver de identifierade framgångsfaktorerna inom den specifika innovationssituationen. Överlag visar resultaten att många framgångsfaktorer är gemensamma för marknadsorienterade respektive kundorienterade processer. På samma sätt är andra faktorer gemensamma för många projekt som är nya produkter, förbättringar eller bevisade funktionaliteter. Förslag på fortsatt forskning är att genom kvantitativa studier bekräfta eller dementera de framgångsfaktorer som identifierats i studien.

Saab Dynamics is a business unit of Saab AB that offers solutions, services and products for military operations. In Saab Dynamics product portfolio the rocket launcher Carl-Gustaf is included. Carl-Gustaf is a portable, recoil free and reusable weapon system. Saab Dynamics also manufactures ammunition to Carl-Gustaf which can be varied between with explosive effect, smoke grenades, illuminating and fine caliber. To respective type of ammunition there is dummy grenades which has the same appearance, weight and loading procedure with the difference that the grenade is inert.  Initiation to the study came from an identified need to update the fuze on Drill Round 545C. The project was made on Saab Dynamics facility in Karlskoga and the purpose was to generate feasible concepts of the fuze, including to generate production documentation of the final concept. Since a concept development process was going to be executed it was considered relevant to investigate how this process should be performed at the company. From this the question at issue has been formulated.  Which success factors can be identified at a concept development process at Saab Dynamics? In addition, a sub-goal with the study is to produce production documentation to the updated fuze of Drill Round 545C according to ISO 22081 and manufacture a physical prototype.  The study is split into two parts, a qualitative study with purpose of answering the issue, and a concept study with purpose to produce the final prototype. Through interviews with employees and a literature study, success factors have been identified. A total of five success factors was found, together with some specific situations where they have significant matter. The success factors are: Communication, Group Composition, Openness in the group, Process fitted according to the specific project and Focus on boundaries between sub-projects. The concept study was performed through a systematical method for construction and design, with distinct activities and decision points. Four concepts were generated from the method, where all of them was manufactured through additive manufacturing and tested. All of the concepts fulfilled the requirements and by decision matrixes a final concept was decided. From the chosen concept a physical prototype and production documentation was created. This concept fulfilled the set goals and thereby the result of the concept study is assumed successful. Reflections were made after the concept study regarding the success factors, as some of them would have positively affected the concept development process. In future investigations, evaluations of the current working methods at Saab Dynamics are recommended as this study had limitations to not evaluate these. The report also emphasizes the importance of spreading the knowledge and experience that exists, as a possible area of improvement. / Saab Dynamics är ett affärsområde inom Saab AB, som erbjuder lösningar, tjänster och produkter för militär verksamhet. Inom Saab Dynamics produktportfölj ingår granatgeväret Carl-Gustaf, ett axelburet, rekylfritt och återanvändbart vapensystem. Till vapensystemet tillverkar dessutom Saab Dynamics ammunition som kan varieras mellan sprängverkan, rökgranater, lysgranater och finkalibrig ammunition. Till respektive typ av ammunition finns dessutom övningsgranater, som innehar samma utseende, tyngd och laddningsförfarande med skillnaden att granaten är inert.  Initieringen till studien grundas i ett identifierat behov av uppdatering av tändrörsattrappen till Drill Round 545C. Projektet utfördes på Saab Dynamics i Karlskoga, där syftet var att ta fram flera genomförbara koncept för tändrörsattrappen samt att ta fram tillverkningsunderlag för ett slutgiltigt koncept. Eftersom det skulle utföras en konceptutvecklingsprocess ansågs det också relevant att undersöka hur denna typ av process bör utföras inom företaget. Utifrån detta har det formulerats en frågeställning samt ett delmål med studien.  Vilka framgångsfaktorer går att identifiera vid en konceptutvecklingsprocess på Saab Dynamics? Dessutom ska studien ta fram tillverkningsunderlag till den uppdaterade tändrörsattrappen enligt ISO 22081 samt tillverka en fysisk prototyp.   tudien har delats upp i två delar, en kvalitativ studie med syfte att svara på frågeställningen samt en konceptstudie med syfte att ta fram den slutgiltiga prototypen. Genom att intervjua anställda med erfarenhet av konceptutveckling på Saab Dynamics och kombinera detta med en litteraturstudie har framgångsfaktorer identifieras. Resultatet av studien innebär att fem framgångsfaktorer identifierats samt några specifika situationer då de har väsentlig betydelse. Framgångsfaktorerna är: Kommunikation, Gruppsammansättning, Öppenhet inom gruppen, Process anpassad för det specifika projektet och Fokus på gränsytor mellan delprojekt. Konceptstudien utfördes enligt en systematisk metod för konstruktion och design med tydliga aktiviteter och beslutspunkter. Utifrån metoden genererades fyra koncept som tillverkades med additiv tillverkning och testades. Samtliga av koncepten uppfyllde funktionskraven och beslutsmatriser användes för att identifiera ett slutgiltigt koncept. Utifrån det valda konceptet tillverkades en fysisk prototyp och tillverkningsunderlag. Konceptet uppfyllde kraven som ställdes och därmed anses resultatet från konceptstudien lyckat. Dessutom kunde reflektioner angående framgångsfaktorerna dras efter konceptstudien då de hade påverkat genomförandet av konceptutvecklingsprocessen positivt.  I framtida studier rekommenderas utvärdering av de aktuella arbetssätt på Saab Dynamics då denna studie hade avgränsningar att inte analysera dem. Rapporten betonar även vikten av att sprida de kunskaper och erfarenheter som finns inom företaget som ett eventuellt förbättrings-område.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål – att bli behöriga till ett nationellt program.Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger. Informanternas svar har sedan kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet blev sju olika framgångsfaktorer: egen vilja och motivation, lärarnas förhållningssätt, liten grupp, gruppsamhörighet, personalgrupp, arbetsmodell och schema. Dessa sju har jag sedan delat upp på tre olika nivåer: individ, grupp och organisation. De framgångsfaktorer som informanterna ansåg var viktigast placerades på individnivå: egen vilja och motivation och lärarnas förhållningssätt.