Zugl.: München, Univ., Diss., 2006

This work has as main objective to understand the experience of treatment in spiritism and specific objectives, describing the types of treatment offered in spiritualism understand the meaning that leads people to seek this mode of treatment, understanding the experience of treatment and its possible contributions to mental health. The research is qualitative phenomenological perspective. Obviously, there are different treatment modalities in spiritism, however the choice of the participants followed the pattern of volunteering without restricting the type of treatment undergone, gender, reason as to demand treatment or age. Participants were followed up at Spiritual Hospital Patrícia Bacelar (HEPB - Camaragibe / PE). As research instruments, the narrative from Walter Benjamin and the field diary were used to get access to treatment experience in spiritualism. The theoretical framework has been constructed based on the theory Frankl, who understands spirituality as the human dimension, in line with results of this research. To analyze the results, we used the philosophical hermeneutics of Gadamer, who reached a final narrative constructed from the dialogue between the participants, the researcher and the theoretical framework that justified the search. Our results reveal an eminent search for other care that not only the doctor, as well as the use of religious resources as complementary to medical practice. Most of the reports demonstrated the continuity of medical treatments simultaneously spiritual treatment. In this context, the stimulus accountability of the individual for self-care while transcendence proved crucial for adherence to medical treatment as well as to overcome situations of intense suffering. / O presente trabalho tem como objetivo geral compreender a experiência de tratamento no espiritismo e, como objetivos específicos, descrever as modalidades de tratamento oferecidas pelo espiritismo, compreender o sentido que leva pessoas a buscarem esse modo de tratamento, compreender a experiência de tratamento e suas possíveis contribuições à saúde mental. A pesquisa é de natureza qualitativa na perspectiva fenomenológica. É sabido que existem diferentes modalidades de tratamento no espiritismo, no entanto a escolha dos participantes seguiu o padrão de voluntariado, não restringindo o tipo de tratamento submetido, gênero, motivo quanto à procura do tratamento ou idade. Os participantes estavam em acompanhamento no Hospital Espiritual Patrícia Bacelar (HEPB Camaragibe/PE). Como instrumentos da pesquisa, a narrativa a partir de Walter Benjamim e o diário de campo foram utilizados para se ter acesso à experiência de tratamento no espiritismo. A fundamentação teórica foi construída com base na teoria de Frankl, que compreende a espiritualidade como dimensão do humano, em consonância com resultados desta pesquisa. Para a análise dos resultados, utilizamos a hermenêutica filosófica de Gadamer, que alcançou uma narrativa final construída a partir do diálogo entre os participantes, a pesquisadora e o referencial teórico que fundamentou a pesquisa. Nossos resultados revelam uma eminente busca por outro cuidado que não apenas o médico, bem como o uso de recursos religiosos como complementares à prática médica. Em sua maioria, os relatos apontam para a continuidade dos tratamentos médicos simultaneamente ao tratamento espiritual. Nesse contexto, o estímulo à responsabilização do indivíduo por seu autocuidado enquanto autotranscendência se mostrou fundamental para adesão ao tratamento médico, bem como para a superação de situações de intenso sofrimento.

In this qualitative, interpretive study a new and promising imagery technique, called Wertimagination (WIM®) [Value-Oriented Imagery] was researched. It was developed by the logotherapist Uwe Boeschemeyer in Germany. At the main focus of this study are the psychotherapeutic work experiences of logotherapists applying WIM®. Their perceptions with regard to Wertimagination’s potencies, limitations and its overall contribution to Logotherapy are explored. Eight semi-structured expert interviews were conducted with German logotherapists offering WIM® at their practice. The interview contents are analysed and compared with supplementing perspectives: with Wertimagination experiences reported by other (logo)therapists, by clients and by the developer of the method (Boeschemeyer), extracted from the existing body of literature. The results show that Value-Oriented Imagery by all three researched parties – (logo)therapists, clients and its developer – is experienced to be a high potential logotherapeutic, salutogenetic (resources-oriented) approach contributing inter alia towards a person’s inner meaning finding, selfacceptance and trust in life. / Psychology / M.A. (Psychology)

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:21:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ana Enesia Sampaio Machado.pdf: 545124 bytes, checksum: c4c7593cf29959775d3c7ace78f9da6b (MD5) Previous issue date: 2010-05-12 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This paper addresses the relationship between God and the cure of meaningless neuroses. From the works of Viktor Frankl, the Viennese psychiatrist and psychologist, this paper describes what are these neuroses, called noogenics, neuroses that have their origin in the dimension of the human existence. The concept of noogenic neurosis goes beyond a psychophysical condition, therefore, to the author, the human being is essentially spiritual. This spiritual core, around which are grouped the psychic and physical, is responsible for the moral conscience, love and art. As the modern man deviates himself away from his religion, he has increased the existential emptiness, because he can not find a reason for his actions, which can lead to a lack of meaning, characteristic of noogenic neurosis. Thus, the man would get ill in his spirituality. For this type of illness, Frankl has created the Logotherapy. A specific type of such spiritual disease is the mass neurosis, which is the highlight of this research. For the author, God, who is the ultimate meaning of human existence, dialogues with the man when he talks to his own moral conscience, which is transcendent. Using the concepts of God and man given by the author, this research addresses the relationship between human being and the transcendence and how it would, through this relationship, and a subsequent meeting with the meaning, the cure of the mentioned neuroses / Este trabalho aborda a relação entre Deus e cura das neuroses da falta de sentido. A partir das obras de Viktor Frankl, psiquiatra e psicólogo vienense, descreve quais seriam essas neuroses, denominadas noogênicas, neuroses que têm sua origem na dimensão da existência humana. O conceito de neurose noogênica vai além de uma patologia psicofísica, pois, para o autor, o homem é essencialmente espiritual. Esse núcleo espiritual, em torno do qual se agrupam o psíquico e o físico, é o responsável pela consciência moral, pelo amor e pela arte. O homem moderno, ao se afastar de sua religiosidade aumentou o vazio existencial, pois não encontra o porquê de suas ações, o que pode gerar uma ausência de sentido, característica da neurose noogênica. Assim, o homem adoeceria em sua espiritualidade. Para esse tipo de adoecimento, Frankl criou a Logoterapia. Um tipo específico de tal doença espiritual é a neurose de massa, que tem um destaque nesta pesquisa. Para o autor, Deus, que é o sentido último da existência humana, dialoga com o homem quando este conversa com sua própria consciência moral, que é transcendente. Utilizando os conceitos de Deus e de homem dados pelo autor, esta pesquisa aborda a relação entre o ser humano e a transcendência e como se daria, através dessa relação, e de um conseqüente encontro de sentido, a cura das neuroses citadas

<p>Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:</p><p>A, Redogöra för skolorna.</p><p>B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.</p><p>C, Diskutera resultatet.</p><p>I diskussionen avser jag svara på följande frågor:</p><p>1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?</p><p>2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?</p><p>3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?</p><p>4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?</p><p>5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?</p>

<p>Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss <em>Livsfilosofi </em>och <em>Ekologi, samhälle och livsstil </em>och Viktor E. Frankls <em>Livet måste ha en mening</em> och <em>Viljan till mening</em>. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.</p>

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag: A, Redogöra för skolorna. B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem. C, Diskutera resultatet. I diskussionen avser jag svara på följande frågor: 1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget? 2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet? 3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna? 4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte? 5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?

In this qualitative, interpretive study a new and promising imagery technique, called Wertimagination (WIM®) [Value-Oriented Imagery] was researched. It was developed by the logotherapist Uwe Boeschemeyer in Germany. At the main focus of this study are the psychotherapeutic work experiences of logotherapists applying WIM®. Their perceptions with regard to Wertimagination’s potencies, limitations and its overall contribution to Logotherapy are explored. Eight semi-structured expert interviews were conducted with German logotherapists offering WIM® at their practice. The interview contents are analysed and compared with supplementing perspectives: with Wertimagination experiences reported by other (logo)therapists, by clients and by the developer of the method (Boeschemeyer), extracted from the existing body of literature. The results show that Value-Oriented Imagery by all three researched parties – (logo)therapists, clients and its developer – is experienced to be a high potential logotherapeutic, salutogenetic (resources-oriented) approach contributing inter alia towards a person’s inner meaning finding, selfacceptance and trust in life. / Psychology / M.A. (Psychology)