District cooling supply is vital for service, commercial and industrial sectors like hospitals, data centers, supermarkets and sensitive laboratory facilities. The main cooling demand in the case of Sweden also originates from these sectors. The cooling demand in Stockholm is expanding mainly because of demand for comfort cooling, and data centers are rising. To cover the existing cooling demand and rising cooling demand, different cooling strategies have to be employed for optimal production of cold. This project concerns the optimization of such a district cooling system with primarily cold storage. This is achieved by choosing a case study network, namely considering the district cooling network of Norrenergi AB, in Sweden. Norrenergi AB is a company involved in supplying district cooling for cold consumers situated around Solna and Sundbyberg regions. The company provides around 70 GWh district cooling per year. The sources for the district cooling supply are free cooling, electrically driven chillers, and cold recovery from heat pumps. Besides these cold sources, currently, the parts of the peak cold demand are shaved using cold storage that is more cost-effectively charged during night-time, adopting the concept of power-to-cold. In running the district cooling system operation, Norrenergi AB’s current electricity mix is 100% renewable. In this thesis work, the existing district cooling network of Norrenergi AB is modeled using BoFiT optimization software (which is the base scenario), and then four future scenarios are developed, considering new, additional cold storages. The scenarios developed were meant to further optimize the existing district cooling grid to cater to the same existing total demand. This is assessed by integrating respective cold storages having larger (i.e., 15 MW capacity) or smaller (i.e., two cold storages each with 3 MW capacity) into the existing district cooling grid. The 15 MW capacity cold storage is integrated into Sundbybergsverket (Scenario 1) and in Frösundaverket (Scenario 2). While, from the smaller cold storages, the first one is integrated into the system in a manner that it supplies cooling for selected cooling customers, that is Scenario 3. The second small cold storage integrated in a way that supplies cooling to the entire grid, which is Scenario 4. Similar to the existing cold storage, in developed scenarios as well, the power-to-cold concept is utilized by charging the cold storage during the time in which the electricity price is lower (i.e., at night). The key outcome of this thesis work reveals that all the developed scenarios lead to cost savings in terms of the consumed electricity for producing DC. The achieved cost saving from each of the four scenarios developed are 23%, 4%, 13%, and 14%, respectively. Among all these scenarios, the first scenario has led to the largest cutback of DC production cost and impliesthat incorporating larger cold storages in cooling production plants results in higher savings. A performed sensitivity analysis also implies that increasing the supply capacity of free cooling results in production cost savings. Besides, an increased cooling capacity by 30% with respect to the base scenario results in a 10.6% cost saving. This saving infers that it is good to utilize free cooling as far as there is an opportunity to increase the use of free cooling. / Tillgången på kyla är i dag avgörande för service, kommersiella och industriella sektorer som sjukhus, serverhallar, kontor, stormarknader och känsliga laboratorieanläggningar. Den huvudsakliga efterfrågan på kyla i Sverige härstammar också från dessa sektorer. Kylbehovet i Stockholm expanderar främst på grund av efterfrågan på komfortkyla och serverhallar stiger. För att täcka det befintliga kylbehovet och den stigande efterfrågan på kyla, kan olika strategier användas för att uppnå en optimal production av kyla. Detta projekt handlar om optimering av ett fjärrkylsystem med kyllager. Detta har genomförts genom en fallstudie baserad på Norrenergis fjärrkylanät i Sverige. Norrenergi AB är ett företag som bl.a levererar fjärrkyla till kunder i Solna och Sundbyberg. Bolaget levererar cirka 70 GWh fjärrkyla per år, med hjälp av frikyla, kylmaskiner och värmepumpar. Förutom ovannämnda produktion används ett fjärrkyllager för att leverera fjärrkyla och jämna ut lasten över dygnet, och detta laddas när behovet av fjärrkyla är lägre. Elen som används för att producera Norrenergis fjärrkyla är helt förnybar. I detta examensarbete har Norrenergis befintliga fjärrkylanät modellerats med hjälp av BoFiT optimeringsprogram och sedan har fyra framtida scenarion utvecklats, med nya, distribuerade kyllager. De scenarierna som utvecklades var tänkta att ytterligare optimera det befintliga fjärrkylanätet, för att tillgodose samma befintliga totala efterfrågan. Detta bedöms genom att integrera kyllager av olika kapacitet i befintligt fjärrkylanät - ett större 15 MW lager eller två kyllager om vadera 3 MW kapacitet. Ett 15 MW fjärrkyllager integreras i Sundbybergsverket (scenario 1) och i Frösundaverket (scenario 2). De mindre fjärrkyllagren integreras i systemet så att kylning levereras till utvalda kunder (scenario 3). I scenario 4 integreras de mindre lagren så att kylning levereras till hela nätet. Precis som med det existerande kyllagret, ska dessa nya lager i de olika scenariona laddas under natten då elpriset är lägre, därav namnet kraftkyla. De viktigaste resultaten ur detta examensarbete visade att alla utvecklade scenarion ledde till kostnadsbesparingar med hänsyn till elförbrukningen. De uppnådda kostnadsbesparingarna från de fyra scenariona var 23%, 4%, 13% respektive 14%. Bland alla scenarier, leder det första scenariot den största besparingen av produktionskostnaden och medför att integrering av kyllager vid produktionsanläggningarna resulterar i högre besparingar. Den känslighetsanalys som genomfördes innebar också att en ökning av leveranskapaciteten för frikyla leder till besparingar i produktionskostnaderna. En ökad frikylkapacitet med 30% med avseende på basscenariot resulterade i 1% kostnadsbesparing. Denna kostnadsbesparing visar också att det är bra att använda frikyla så länge möjligheten finns att öka användandet av frikyla.

The performance of ground-source heat pump (GSHP) systems can be negatively affected over time by soil temperature degradation of boreholes (BH) in heating dominated climates. Land area is scarce in the dense urban environments typical of multi-family houses (MFH) and can lead to accelerated degradation- in tight BH fields. Heat extracted from photovoltaic thermal collectors (PVT) can help with BH regeneration; thus, limiting degradation. Additionally, free cooling (FC) is proposed in this study to tackle the anticipated cooling demandi ncrease in Sweden, while resolving the listed challenges of GSHP systems. A novel multi-source (MS) system integrating FC, PVT and GSHP together shall be investigated in this study. Firstly, implementing FC in a GSHP system for the scenario considered only provided marginal regeneration of the BH in the longterm. Both the SPF4+ and total life cycle cost (TLCC) of an FC+GSHP and GSHPsystem remained virtually constant. Furthermore, operation interference of FC and PVT in the MS system can be mitigated by considering their relative location in the system. In this study, cooling is the priority, thus placing the FC system after the BH field but before the PVT system in the brine loop is recommended. In that case, only 0.56% of the annual cooling is not delivered due to FC operation interference and the PVT thermal yield is decreased on average by 3.52%. By decreasing the BH spacing from 15 to 5 m, a slight SPF4+ increase to 3.22 is possible in a system with FC and 48 PVT collectors. With a sensitivity analysis it was shown that if a 15% decrease is achieved in electricity prices then the TLCC of this system can be lower than the TLCC of 2.13 MSEK for a GSHP system. / Prestandan hos ytjordvärmepump (GSHP) kan påverkas negativt över tid av försämrad marktemperatur i borrhål (BH) i klimat som domineras av uppvärmning. I täta stadsmiljöer med flerfamiljshus (MFH) är markytan knapp, vilket kan leda till accelererad nedbrytning i trånga BH-fält. Värme som utvinns från solfångare (PVT) kan bidra till regenerering av BH, vilket begränsar nedbrytningen. Dessutom föreslås frikyla (FC) i denna studie för att hantera den förväntade ökningen av kylbehovet i Sverige, samtidigt som man löser de listade utmaningarna med GSHP-system. Ett nytt multikällsystem (MS) som integrerar FC, PVT och GSHP tillsammans ska undersökas i denna studie. För det första gav implementeringen av FC i ett GSHP-system för det aktuella scenariot endast marginell regenerering av BH på lång sikt. Både SPF4+ och den totala livscykelkostnaden (TLCC) för ett FC+GSHP och GSHP-system förblev praktiskt taget konstant. Dessutom kan driftstörningar från FC och PVT i MS-systemet minskas genom att ta hänsyn till deras relativa placering i systemet. I denna studie prioriteras kylning, och därför rekommenderas att FC-systemet placeras efter BH-fältet men före PVT-systemet i brineslingan. Endast 0.56% av den årliga kylningen levereras inte på grund av störningar i FC-driften och PVT:s värmeutbyte minskar i genomsnitt med 3.52%. Genom att minska BH-avståndet från 15 till 5 m är en liten ökning av SPF4+ till 3.22 möjlig i ett system med FC och 48 PVT-kollektorer. En känslighetsanalys visade att om elpriserna minskar med 15% kan TLCC för detta system bli lägre än TLCC på 2.13 MSEK för ett GSHP-system.

Given the coinciding growth-trend in the production of consumer electronics and generation of data, the increase in server halls and data centers, as a means for hosting storage capacity for the generated data, has been prominent over the last decades. The establishment of data centers in already existing infrastructure can entail major changes in terms of energy system design. The activity of data processing and storage is power intensive and as the centers demonstrate substantial heat generation, one of the most important fractions of the energy use comes from the need to provide cooling. The study is a techno-economic analysis purposed for determining the feasibility of different cooling systems for a data center in Sweden. The investigated building currently hosts an industrial printing press hall in which paper printing has been conducted for the several decades. This press hall is subject to a refurbishment process to eventually be converted into a data center. In order to achieve the objectives, a data center building model is developed, designated for the estimation of the internal heat generation and demand for cooling. The design and energy requirements of a number of cooling solutions are then investigated and evaluated using a number of performance metrics: Power Usage Effectiveness (PUE), Capital Expenditure (CapEx), Operational Expenditure (OpEx) and Life Cycle Cost (LCC). More specifically the systems incorporate technologies for utilizing air-based free cooling, ground-source free cooling through borehole ground source heat exchangers (GHEs), mechanical cooling through compressor-driven machines as well as District Cooling (DC). The results of the study show that free cooling is a viable solution for covering the vast majority of the yearly cooling requirements, during sufficiently low outdoor temperatures. Free cooling, provided through borehole GHE’s, is feasible as a partial solution from a technical point of view, to provide cooling capacity during warmer periods. However, it can not alone act to provide a major part of the relatively high and constant cooling capacity requirements throughout the year. All of the investigated scenarios display a similar energy performance in terms of total PUE, at values well below the national average of 1.37. It is also seen, that the scenario that displays the lowest LCC includes a combination of free cooling and compressor-driven cooling. This holds for the studied sensitivity cases. It is found that a combined system incorporating borehole GHE’s and compressor cooling machines perform the best in terms of a low PUE. However, the relative difference in energy performance turns out to be lesser than the relative difference in LCC, when substituting the borehole GHE’s for additional cooling machine capacity. / I takt med digitaliseringen och en ökad global användningen- och produktionen av hemelektronik, vilket föranlett en ökad generering av data, har antalet datahallar blivit allt fler de senaste decennierna. Datahallens syfte är att hantera och bereda lagringskapacitet för den data som genereras vilket involverar en rad energikrävande processer. Upprättandet av datahallar i redan befintlig infrastruktur kan medföra förändringar när det kommer till utformningen av byggnadens energisystem. Att bedriva datalagring och informationsbehandling kräver påtagliga mängder elektricitet vilket medför stor intern värmealstring och därtill behov av aktiv kylning.  Denna studie, som valt att benämnas som en tekno-ekonomisk fallstudie, undersöker lämpligheten i implementeringen av olika kylsystem för ett byggnadskomplex i Stockholm. I byggnadens lokaler återfinns idag en industrihall där det sedan flera decennier bedrivits tryckeriverksamhet. Industrihallen är föremål för en konverteringsprocess för att på sikt bli en datahall. Studien är centrerad kring denna konverteringsprocess. För att utvärdera kylbehoven för den framtida datahallen har en modell utvecklats som uppskattar interna värmelaster samt reglerar inomhusklimatet efter rådande krav på inomhuskomfort. Därefter studeras utformning och energibehov för flera olika typer av kylsystemlösningar där en utvärdering av dessa system görs utifrån indikatorerna Power Usage Effectiveness (PUE), Capital Expenditure (CapEx),Operational Expenditure (OpEx) and Life Cycle Cost (LCC). Mer konkret undersöks kombinerade kylsystem som utnyttjar luftburen frikyla, geotermisk frikyla via bergvärmeväxlare (GHEs), mekanisk kyla via kompressordriven kylmaskin samt regional fjärrkyla. Resultaten från studien visar att frikyla från kylmedelskylare är en lämplig lösning för att täcka majoriteten av datahallens kylbehov över ett år, med undantag för årets varmare perioder. Geotermisk frikyla via borrhål är möjlig som partiell lösning ur ett tekniskt perspektiv, men kan inte enskild leverera en majoritet av effekt- eller energibehovet av kyla. Resultatet visar också att alla undersökta scenarier uppvisar en liknande energiprestanda i termer av total PUE, med värden som underskrider det nationella genomsnittet 1,37. Lägst LCC påvisades för ett system som kombinerar luftburen frikyla via kylmedleskylare och mekanisk kyla via kompressordrivna kylmaskiner. Denna låga LCC är signifikant vilket påvisas i utförd känslighetsanalys. Slutligen konstateras att ett system innefattande luftburen och geotermisk frikyla i kombination med kompressordrivna kylmaskiner resulterar i lägst PUE bland de undersökta scenarierna. Den relativa skillnaden i energiprestanda visar sig vara mindre än den relativa skillnaden i LCC, när geotermisk frikyla ersätts med ytterligare kapacitet från kylmaskiner.

The study compared four different cooling systems and analyzed the competitiveness in those systems regarding electricity consumption, environmental impact and life cycle cost analysis. The assignment was given from the consultant company Ramböll who believed in these systems design as a solution to minimize the energy consumption in cooling systems. The purpose of the study was to facilitate the selection of cooling system by finding a key ratio for profitability in terms of energy consumption. This makes it easier to select one of these systems in project planning. A representative building model was built in the energy simulation program IDA ICE. From these result an energy profile was achieved.   The energy profile was then used in another simulation program called Polysun were detailed system regulations could be made. By programing the controllers to regulate the distribution in an efficient way the energy consumption was minimized and matches the building cooling demand. The simulation was done for one full year and the obtained total energy consumption for each system, it was then used to calculate the operational cost. The life cycle cost analysis is a tool that compare each system costs during its lifetime. A depth analysis was also done regarding the sensitivity of changes in the profitability for the systems, by applying different electrical price and cost of capital.   The study shows that the systems with different borehole storage solutions proves to be effective systems for covering the building cooling demand with a significant lower electricity consumption, compared to the system with a chiller. The different borehole storage systems also contribute to cover some parts of the heat demand, since the stored heat needs to be used in order to make the borehole storage functional. By analyzing the cooling systems in a comparative perspective, the most effective solution is identified from an economic and environmental point of view. The cooling system that only contained a borehole storage was the solution that distinguished the most regarding total electricity consumption and environmental impact. This system resulted in being the most profitable cooling system between the compared systems. The combined system with a borehole storage system and a heat pump solution was also proven to be an effective cooling system, additionally with an advantage of providing parts of the hot water demand in the building.

Arbetet baseras på en kylanläggning som installerats på ett biogas företag, som till en början var tänkt som ett pilotprojekt men som nu används fullt ut i anläggningen. Projektet var inte utvärderat eller dokumenterat och vilken effekt som överförs var obekant. Arbetets innebörd var att beräkna effekten samt dokumentera systemet i form av både beräkningar, ritning och eventuella effektiviserings områden. Beräkning gjordes via entalpi skillnaden som togs ut över involverade värmeväxlare, samt flödet som togs ut via en reglerventil med hjälp av ett mätinstrument. Ritning gjordes via programmet Visio utifrån anläggningens nuvarande konstruktion. Resultatet för kyleffekten som överfördes beräknades fram via flöde och entalpi, med resultatet 14,03kW över båda värmeväxlarna. Även beräkning på vad en potentiell förbättring av isolering i rörsystemet skulle kunna bidra med där utifrån beräkningarna skulle energibesparingen kunna fördubblas gentemot nuvarande. / The work is based on a cooling plant installed at a biogas company, which was initially intended as a pilot project but is now fully used in the plant. It is not evaluated or documented and how much power is transmitted is unknown. The meaning of the work is to find out the effect and document the system in the form of both calculations, drawing and any areas of efficiency. Calculation was made via enthalpy the difference that was taken out over the heat exchangers involved, as well as the flow that was taken out via a control valve with the help of a measuring instrument. Drawing was made via the Visio program based on the facility's current design. The result for the cooling power that was transferred was calculated via flow and enthalpy, where the result was 14.03 kW over both heat exchangers. Calculation of what a potential improvement of insulation of the pipe system could contribute, based on the calculations, the energy savings could be doubled compared to the current one.

The thesis deals with the refrigeration systems. It analyzes ways to optimize the refrigeration process and the associated energy savings. In a practical application on an industrial building where there is the need of cooling the machinery, it compares the reference system with another two optimized alternatives. The heat recovery alternative supports heating and hot water supply and the water-side free cooling alternative lowers the energy consumption during the cold period of the year. The experimental section assesses the suitability of floor cooling in relation to the stratification of air temperature along the height of the room and the effect on thermal comfort of people.

I det här examensarbetet undersöks möjligheten att återvinna termisk energi genom att driva en så kallad ekologisk datorhall. Denna uppstår genom en integration mellan en storskalig högpresterande datorhall och ett växthus. Den termiska energin, eller spillvärme som den också kallas, genereras i stora mängder som en biprodukt av kylning av datahallar världen över. Avsikten är att använda spillvärme som genereras för att täcka det årliga energibehovet av ett växthus. Syftet med den ekologiska datahallen är att maximera vinsten baserat på alla tre hållbarhetspelarna; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Dessutom är avsikten att minska den stora elektriska energiförbrukningen för datahallen genom att applicera strategier för “fri kyla”.  Examensarbetets mål är att undersöka den tekniska genomförbarheten för en typiskt ekologisk datahall, lokaliserad på tre olika platser i Sverige; Luleå, Stockholm och Lund. Målet är även att ta reda på effekterna av datahallens och växthusets symbios. Forskningsproblemen som ska besvaras är för det första, vad den optimala storleken för en ekologisk datahall är för att maximalt utnyttja den genererade spillvärmen. Där datahallen är lokaliserad på ovan nämnda platser. För det andra, var i Sverige en ekologisk datahall skulle placeras för maximal vinst. Slutligen undersöks vilka kapital- och driftskostnader som relateras till en typisk ekologisk datahall samt vad intäkterna och den sociala avkastningen är på investeringen.  För att finna lösningen på forskningsproblemen så modelleras de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en ekologisk datahall med hjälp av programvaran Microsoft Excel. Verksamheten analyseras även ur ett hållbarhetsperspektiv och marknaden för liknande projekt undersöks.   Från examensarbetet framgår det att alla undersökta platser i Sverige är lämpliga för implementering av fri kyla. Den optimala placeringen av en typisk ekologisk datahall skulle dock vara i Luleå. Detta är baserat på fler bidragande faktorer, inklusive lågt pris på el och mark samt hög tillgång till naturresurser. Dessutom är det inte lika många konkurrenter med liknande affärsidéer på den lokala marknaden jämfört med exempelvis Stockholm, därav minskar rivaliteten att vara det största lokala bolaget. Slutligen bör man överväga att i framtiden arbeta med att variera växthusets tekniska- och jordbruksaspekter för att perfekt motsvara datahallens specifikationer på den aktuella platsen. / In the master thesis, the opportunity of recovering thermal energy by operating an organic data center is investigated. This thermal energy, or waste heat as it is called, is generated as a byproduct of the cooling of large-scale high-performance computing centers. The intent is to use this waste heat to cover for the energy demand of a greenhouse. The purpose of the organic data center is to integrate a large data center with a greenhouse to maximise the profit on all the three pillars of sustainability; the financial, the environmental and the social pillar. Moreover, the massive power consumption of the large data centers will be reduced by the implementation of free cooling.  The thesis aims at examining the technical feasibility of a typical organic data center, placed at three locations in Sweden; Luleå, Stockholm and Lund. Further, to find out what the effects of the data center and greenhouse symbiosis. The research problems to be answered are firstly, what the optimal dimension of an organic data center is for the maximum waste heat utilisation, if it is placed at the locations mentioned.  Secondly, where the organic data center ideally would be placed in Sweden for a maximum profit. Lastly, what the capital and operational expenses are for the organic data center as well as the revenue and social return of investment. Solving the research problems is done by modelling the technical and financial conditions of the organic data center using the software Microsoft Excel, as well as analysing the business from a sustainability perspective. The market for similar projects is also investigated. From the thesis work, it is found that all locations are suitable for the implementation of free cooling. However, the optimal localization of a typical organic data center would be in Luleå, based on several contributing factors, including the low price for electricity and land, and high access to natural resources. Moreover, there is not as many competitors with the same business idea on the local market as for instance, in Stockholm. This reduces the rivalry to be the biggest local business. Finally, varying the technical and agricultural aspects of the greenhouse to perfectly match the data center at the current location should be considered in future work.

This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe.  With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers. / Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används.   Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa.  Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna. / Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten