Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur kontakten med friluftsliv på fritiden ser ut hos 12- åriga barn som är bosatta i Stockholms innerstad och förort. Frågeställningar I vilken omfattning utövar barn friluftsliv på fritiden? Vad för slags friluftsliv utövar barn på fritiden? Vad har barn för inställning till friluftsliv?  Finns det några skillnader mellan barn i innerstad och förort?     Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie. Vårt urval består av 199 barn i 12-års ålder som är bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har åkt ut till skolor och genomfört gruppenkäter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS där vi har använt oss av flera chitvåtester då vi har gjort en jämförelse. Resultat Studiens resultat visar att barn från innerstaden har utövat friluftsliv fler än 9 gånger det senaste året medan barn från förorten har utövat friluftsliv 1-3 gånger. Fler barn från förorten har aldrig utövat något friluftsliv det senaste året. Skogspromenader är den friluftsaktivitet som flest barn från innerstaden och förorten har utövat. Vad gäller barns inställning till friluftsliv så är de allra flesta positivt inställda. Slutsats Kontakten med friluftsliv på fritiden ser annorlunda ut beroende på om barnen bor i innerstaden eller förorten. Barn från innerstaden har utövat mer friluftsliv det senaste året då de har utövat fler friluftsaktiviteter och vid fler tillfällen än barn från förorten.  Det friluftsliv som har utövats mest överlag av båda grupperna är ett passivt friluftsliv där fokus ligger mer på naturupplevelsen på själva aktiviteten.

My curiosity concerning what pupils read and write during leisure time led me to gather information using a quantative method. The study's aim is to investigate which reading and writing habits they have during their time outside school. A comparison was done of pupils at school year level 3 and level 4 in two different schools with the intention of investigating the influence of social background on reading and writing habits. 137 pupils filled in survey forms and thereafter the MYSTAT statistic program was used to process the information. The results point towards that the pupils read story books both more often and for a longer time than any other type of literature and that they read them often or very seldom. The pupils chat with each other on the internet but they do not as often write in blogs, Facebook or mail. In the 3rd year pupils read reference books more often and for a longer time than any other literature whereas the 4th year read story books more often and for a longer time. Pupils in the 4th year spend more time writing and chatting on the computer than pupils in the 3rd year. The biggest difference between schools based on socio-economic background is the time pupils spend reading and writing on the Internet, mobile, or reading subtitles on TV. There are many pupils in school number 2, both in the third and fourth year, who read story books and reference books for more than one hour. In school number 1 there are more pupils who read magazines, for example 'Julia', or hockey magazines etc. Noteworthy is that more pupils in the second school spend more than 5 hours every day reading on the Internet, mobile or subtitles on TV. It is noticeable that pupils read and write using new technology.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

No description available.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistiskregression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan socioekonomiska grupper vid jämförelse av oddskvoter gällande låg fysisk aktivitet, bland kvinnor med ej psykisk ohälsa.Slutsatser: Studien har bekräftat sambandet psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet, bland båda könen och inom olika socioekonomiska grupper. / Title: The relationship between mental ill-health and health related lifestyle habits among women and men in a scanian populationBackground: Daily smoking and low leisure time physical activity prevalence are higher among individuals with mental ill-health.Aim: To investigate these relationships in a gender- and socioeconomic perspective, together with possible underlying mechanisms.Methods: Using data from a cross-sectional survey (Scania public health survey, 2000) with a representative sample (n = 11 304), aged 18-65. Included were selfreported daily smoking, low leisure time physical activity, and mental health measured by the General Health Questionnaire-12. Logistic regression analyseswere performed to get odds ratios (OR), and to adjust for potential confounding factors.Results: Daily smoking and low leisure time physical activity were found to be associated with mental ill-health, among both sexes. Women had significantly lower OR than men with regard to both relationships. Individuals with mental illhealth had more unfavourable lifestyle habits than individuals without, independently of socioeconomic status. There were no significant differences between socioeconomic groups when comparing OR for low leisure time physicalactivity among women without mental ill-health.Conclusions: This study confirms the relationships of mental ill-health and dailysmoking, and low leisure time physical activity, among both sexes and within different socioeconomic groups.Key words: mental health; daily smoking; low leisure time physical activity; General Health Questionnaire-12; gender; socioeconomic status; etnicity; crosssectional study.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  Metod Studien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens. Detta omvandlas sedan till motsvarande MET-minuter. Domänerna som undersöks är ”hem- och hushållsarbete”, ”aktiv transport”, ”motion och träning på fritiden”, ”yrkesarbete eller studie” samt ”motion och träning på betald arbetstid”. Urvalet utgörs av personer som tränar på tre gymanläggningar i Stockholms stad. Resultat Resultatet baseras på 65 deltagare. 63 av dessa uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet under en lugn vecka, motsvarande siffra för en stressig vecka är 59. Totalt minskade aktiviteten med 910,3 MET-minuter i den stressiga veckan, detta i jämförelse med en lugn vecka. Signifikanta skillnader i fysisk aktivitet ses i domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden”. Vidare ses en stor spridning i aktivitetsgrad inom domänerna ”yrkesarbete eller studier” och ”aktiv transport”, skillnaderna mellan veckorna är inte signifikanta.”Motion och träning på betald arbetstid” utnyttjas av ett fåtal deltagare, signifikanta skillnader går inte att påvisa. Slutsats Majoriteten av deltagarna når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket är positivt, men det finns en skillnad i aktivitetsgrad beroende på den upplevda stressen i vardagen. Utmärkande är domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden” där aktiviteten sänks under stressiga veckor. Det är av stor vikt att utforska området kring domäner och en kartläggning på samhällsnivå kan i framtiden möjliggöra punktinsatser för ökad fysisk aktivitet, och på så vis öka välmåendet hos befolkningen.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över hur lärare kan motivera sina elever att hitta viljan attprata engelska i klassrummet med hjälp av sina engelsklärare. Syftet med denna studie är attta reda på vad forskningen säger om vilka metoder som är framgångsrika att använda iklassrummet, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: “Hur motiverar engelskläraresina elever att hitta viljan att prata engelska i klassrummet? samt “Vad är framgångsrikt attanvända i klassrummet? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har visystematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Våracentrala begrepp i kunskapsöversikten är följande: engelska som andraspråk, WTC (Viljan attkommunicera), lärandemetoder, klassrumsmiljö och motivation.Vårt resultat mynnade ut iåtta stycken tematiserade underrubriker: WTC (Viljan Att Kommunicera), de sex faktorernasom påverkar språklärares WTC, kommunikationsstrategier, lärandemetoder, klassrumsmiljö,lärarkompetens, motivation/demotivation och elevinflytande. Vi kommer i vårtexaminationsarbete II att samla in empirisk data om hur elever i mellanstadiet årskurs 4-6undervisas i att prata engelska i klassrummet. Vi kommer med hjälp av intervjuer ochobservationer med både lärare och elever samla in ett underlag om vad de anser vara deviktigaste komponenterna i att finna motivation i att lära sig prata engelska i klassrummet.