Syftet med vår undersökning är att beskriva de erfarenheter och berättelser om frukost som en särskild grupp elever bär med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berättelser från elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma åt elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berättelser visar på att de har en förståelse för den viktiga frukosten betydelse. Den visar även på att de inlärda frukostvanor eleverna fått med sig hemifrån är djupt förankrade och kan vara svåra att ändra på. Trots detta upplever vi att frukostprojektet varit en god metod för att förmedla och förankra kunskaper om förutsättningar för en god hälsa.

<p>Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt. Drygt 60 % av eleverna äter alltid frukost. 20 % äter oftast frukost, 10 % äter sällan frukost. I min undersökning är det sammanlagt en elev av 68 som aldrig äter frukost. Den vanligaste förekommande frukosten består av : mjukt bröd med smör, ett glas mjölk/ o´boy, ett glas juice samt entallrik fil med flingor.</p>

<p>Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. </p><p>Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. </p><p>Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret. </p><p>Diskussionen tar bl a upp kommentarer till enkätundersökningen och skolfrukostens intåg i skolan.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:</p><p>• Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?</p><p>• Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?</p><p>Metod</p><p>Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform.</p><p>Resultat</p><p>Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.</p>

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret. Diskussionen tar bl a upp kommentarer till enkätundersökningen och skolfrukostens intåg i skolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar: • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)? • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband? Metod Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform. Resultat Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram. Slutsats Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt. Drygt 60 % av eleverna äter alltid frukost. 20 % äter oftast frukost, 10 % äter sällan frukost. I min undersökning är det sammanlagt en elev av 68 som aldrig äter frukost. Den vanligaste förekommande frukosten består av : mjukt bröd med smör, ett glas mjölk/ o´boy, ett glas juice samt entallrik fil med flingor.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen. Därför kallar vi det för psykofysiologisk ansträngning. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Maslows behovstrappa och kroppens energiprocesser. Detta är något som vi vill kunna ta med oss i framtiden. Vi vill inte bara se eleverna som kärl som vi sedan fyller på med kunskap, utan vi vill även testa detta praktiskt i hopp om att detta ska ge eleverna och oss en ny erfarenhet. Vårt syfte med undersökningen var att se frukostens inverkan på den psykofysiologiska prestationen. Presterar man lika bra i kropp och knopp med frukost respektive utan? Vi utförde ett praktiskt experiment på 29 elever. De fick utföra en standardiserad lektion som bestod av ett steptest och Yo-Yo-test, som är ett mätbart fysiskt test, med frukost respektive utan frukost. Eleverna fick sedan uppskatta sin fysiska ansträngning på Borgskalan som fanns med i en enkät. Resultatet visade att ansträngningen blev högre utan frukost både hos tränade och otränade. Observationen visade även att huvudvärk och mer upplevd trötthet uppstod vid tillfället utan frukost.

Bakgrund Av många anses frukosten vara den viktigaste måltiden under dagen. Med en energi- och näringsrik frukost får eleverna bättre förutsättningar till att öka koncentrationen och prestationen i skolan. Syfte Syftet med studien var att undersöka barn i årskurs 5 och deras frukostvanor, om det var skillnad mellan de som hade undervisning i hem- och konsumentkunskap (HKK) och de som inte haft HKK, om det var någon skillnad mellan flickor och pojkar, vilka livsmedel eleverna valde att äta till frukost och hur de kände när de åt respektive inte åt frukost. Metod Studien genomfördes i form av en pappersenkät med fem frågor på två olika skolor i Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsval. Enkätsvaren lades in i Google Sheets och Excel och analyserades med hjälp av Chi-två-test och analystabeller. Resultat I studien deltog 183 respondenter. Studien visade att 73% av eleverna åt frukost varje dag och att det var 1 % som aldrig åt frukost. Det var ingen skillnad i frukostfrekvens mellan flickor och pojkar. Det var fler som åt frukost varje dag av de som hade haft HKK jämfört med de som inte hade haft HKK. Vanligaste livsmedlet till frukost var mjukt bröd. Vanligaste känsloordet när respondenterna åt frukost var att de kände sig glad medan det vanligaste ordet när de inte åt frukost var att de kände sig hungrig. Slutsats Det var fler som åt frukost dagligen av elever som hade fått undervisning i HKK. HKK är ett viktigt ämne som behöver få mer undervisningstid och då framförallt med de yngre eleverna för att tidigt ge dem kunskap om en bra kosthållning, så att de utifrån det kan göra val som är välgrundade. / Background Breakfast is often considered to be the most important meal of the day. A nutritious energy boosting breakfast provides a better basis for students’ academic performance and concentration. Objective The purpose of this study was to examine the breakfast habits of 5th grade students: if there was any difference between students who had been taught home economics and those that had not, if there was any difference between boys and girls, what they ate, and how students felt if they ate breakfast or not. Method This study was based on a paper survey consisting of five questions which was distributed during spring of 2020 to two schools in different regions of Sweden. The survey was administered as a convenience sample. Survey results were entered in Google Sheets and Excel and analyzed with Chi-squared tests and coded to analysis tables. Results The total number of participants was 183 students. Results from the study showed that 73 % of students ate breakfast daily and that 1 % never ate breakfast. There was no difference between the proportion of boys and girls that ate breakfast. Students who had studied home economics ate breakfast more frequently than those that had not. The most common breakfast food was bread. The most common word used by respondents to describe how they felt when they ate breakfast was the word “happy”. The word most frequently used to describe how they felt when they did not eat breakfast was “hungry”. Conclusion Students who had studied home economics ate breakfast daily more frequently than students that had not. Home economics is a crucial subject in which more teaching is needed primarily for younger students, so that they can learn the importance of healthy eating habits early on and make well-grounded choices.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband somvi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagensskola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost,motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna.För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur sompresenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn ilitteraturen.Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost ochskollunch. De flesta eleverna är medvetna om att deras kostvanor kan påverka på lärandet.Slutsatsen i vår undersökning är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna presterabra i skolan, men samtidigt blir ungdomarnas kostsvanor allt sämre. De flesta ungdomar vethur de ska leva hälsosamt, men trots detta är det många som struntar i detta.Förslag till fortsatt forskning skulle vara att ta reda på varför eleverna lever som de gör ochförsöka att hjälpa de elever som inte lever så hälsosamt med att förbättra deras kostintag. / Nutrition and Learning