Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes. These themes are: "Attachment and love is the most important", "Little children - little worry, big kids - big trouble", "The civil right to have children", "Parents dynasty limitations", "Promotion and aggravating factors", "Support in different forms", "To influence and be affected" and "Collaboration and visions for the future ". The results of the study indicate a belief that everyone has the right to have children and it is the community’s responsibility to put adequate measures to which the parental ability is not enough. An ambivalence among the professionals have interpreted when they are experiencing difficulties and sometimes conflicting demands of the role of relating to one part children's right to a safe and caring nursery and on the other hand, the mother's right to autonomy over her own lives. An important prerequisite for a functioning maternity highlighted is that the mother has the ability to bond with her children, and other practical efforts that society can come in with. The interpretation is that the community´s attitudes have changed over time towards a more positive attitude among the professional abilities with appropriate assistance for managing a maternity. The analysis is based on theories of social construction, empowerment, power, and the proximal development zone. / Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse. Resultatet visar på att flertalet av respondenterna dock inte alla, anser att det inte finns några problem på grund av sina handikapp, då det gäller högskole- och universitetsstudier. / annika.fagerberg@comhem.se 0709-902072

This study examined how students with disabilities/ barriers have been included in physical education and health in curriculum (Lgr) 69, 80 and 11. This was done by conducting interviews with both male and female teachers, but also by conducting interviews with both male and female persons who attended school before Lgr 80 presented the concept  'education for all'. In school today the education has to be adapted for each individual. The interview method I used was qualitative interviews. The number of people I interviewed was different depending on which of the various issues I used. The results of this study show that teachers working with both Lgr 69 and Lgr 11 do well in getting students with disabilities / barriers included during physical education and health hour. Today's teachers, working with Lgr11 have more to plan to ensure that students can participate in activity. The observation I made was that today's teachers are working hard to ensure that students can join in and do their best on their terms in order to achieve the demands.

De flesta forskningsuppsatser berör normalbegåvade elevers behov av handledning på en Apu-plats (Arbetsplatsförlagd utbildning). Jag vill med mitt arbete belysa de alldeles speciella förutsättningar som gäller för att hantera elever med funktionsnedsättning när de är ute på sin Apu. När det i dagligt tal diskuteras om gymnasiesärskoleelever förknippas dessa oftast som gravt handikappade - rullstolsbundna och liknande synbara handikapp. Därför är det högst relevant att lyfta fram att det finns elevgrupper som har andra typer av funktionsnedsättning som t.ex. sociala och kognitiva handikapp. Dessa syns ofta inte fysiskt utan ligger mer på det intellektu-ella planet. Inledningsvis belyser jag de svårigheter som uppstår i en handledningssituation. Jag använder exempel hämtad från min egen undervisning för att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i elevernas situation. Undersökningen baserar sig på intervjuer med elever och handledare. Intervjuerna visar att det finns situationer i mötet mellan handledare och elev som är problematiska. Den teori som jag använder mig av i min studie är Vygotskijs teori med inriktning ur ett sociokulturellt perspek-tiv. Den koncentrerar sig på lärandesituationen och vikten av samspel mellan lärare och lä-rande. Undersökningsresultatet tyder på att det förekommer många pedagogiska situationer som ofta ger stora missuppfattningar mellan elev och handledare. Missuppfattningar som ofta får stora konsekvenser. Utifrån resultaten menar jag att man bör diskutera handledarens situat-ion och utbildning. Detta för att på sikt öka utbildning i handledning av elever från gymnasie-särskolan.

Title: ”It´s so sensitive” - Persons in authority's arguments around those persons with disabilities chooses to become parents. Authors: Therese Andersson and Malene Helander Supervisor: Magdalena Damberg The purpose with this paper is to describe and analyze how professionals act when people with disabilities chose to become parents. To achieve this purpose we have chosen to use a qualitative method with deliberation interviews. The interviews have been implemented with six different persons in authority who work in social welfare offices and as LSS - administrators. Ensured to our questions, (1) How does persons in authority do in the meeting with persons that has a disability and chooses to become parents? (2) Which possibilities respective difficulties see persons in authority within social service and LSS with parenthood where the parent has a disability? (3) What is done in order to facilitate the needs that are added when persons with disabilities chooses to become parents? we consider that they have been responded to. Through our empirical materials we can interpret and read out the replies that we searched for in connection with our survey. It has shown how persons in authority that is active within social service and LSS goes about when they meet persons with disabilities that want to form family. The procedure sees differently out depending on which disability the client in question has. Keywords: Persons in authority, disability, empowerment, paternalism.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast. Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, är och känner sig delaktiga i idrottsundervisningen och är fysiskt aktiva. Aktiviteterna skall vara anpassade utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva ”rörelseglädje”. Synen på vad som är träning, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet. Resultatet visar påatt det ligger en viss problematik i att bedöma elever med autism utefterkursplanen i idrott och hälsa.

Denna studie är en del av ett större projekt, ”Tillit och tillväxt”, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda. Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman. De slutgiltiga temana analyserades med stöd från tidigare forskning. Resultat från fokusgrupperna tyder på att arbetsgrupper som under någon period varit i kontakt med funktionsnedsatta på arbetsplatsen har ett öppnare förhållningssätt gentemot funktionsnedsättningar. De är medvetna om att definitionen i sig är bred och innefattar många olika typer av hinder och diagnoser, vilket innebär att eventuella åtgärder är individanpassade.Det finns en förståelse att en funktionsnedsättning inte nödvändigtvis innebär en nedsatt arbetsförmåga, vilket de inte tror är lika kännbart i organisationer och företag som inte haft kontakt med personer med funktionsnedsättningar. Resultatet föreslår dessutom en möjlig en koppling mellan en hög kreativitet med en trivsam social miljö och ett öppnare förhållningssätt till funktionsnedsättningar. / Tillit och tillväxt

The purpose of the study was to examine how exercise of authority social worker´s view and work with normality has changed. Together with the role of changes in society, as LSS (Act concerning Support and Service for Disabled), user influence and the principle of normalization had in this context. The material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews which were held with eight social workers. Three of them had not been active within the field of this study for more than ten years and five of them are currently working. The collected material was analyzed through the theoretical perspective social constructivism and the theoretical concept case management. The results of this study shows that exercise of authority social worker´s have slightly different views on the priorities in the concepts of normality and user influence, both over time and between those who are working today. The conclusion of this study is that respondents have basically the same view of the application of normalization and user influence in their work. However, they have different personal beliefs about what the terms mean.