Inom såväl den svenska politiken som i internationell forskningen har det framkommit en oro avseende intellektuellt funktionsnedsatta individers situation inom Kriminalvården. Exempelvis har det inom politiken påpekats att det råder en brist på studier gällande funktionsnedsatta klienter inom den svenska Kriminalvården. Vidare har det konstaterats att ett flertal förbättringar kan behövas för att myndigheten ska kunna möta dessa individer på ett bättre sätt. Den oro som beskrivs kan uppfattas vara befogad, då även ett flertal internationella studier har visat på hur flera länders straffrättsliga system inte är anpassade efter intellektuellt funktionsnedsatta klienter. Exempelvis uppges att programverksamheten inte är anpassad efter klientgruppen samt att de professionella saknar kunskap om funktionsnedsättningen och därför inte kan bemöta dessa individer på ett adekvat sätt. Syftet med denna studie är att analysera (1) hur professionella inom Kriminalvården beskriver och reflekterar kring sin förståelse av intellektuellt funktionsnedsatta klienter, (2) hur de professionella anser att deras förståelse av klienterna påverkar det återfallsförebyggande arbetet, (3) hur det återfallsförebyggande arbetet gentemot klientgruppen kan förbättras. För att studiens syfte skulle kunna uppnås använde vi oss av kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju professionella inom Kriminalvården. Genom att sedan göra en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet fann vi fem teman: ”Intellektuellt funktionsnedsatta klienter är inte som andra” ”Både en ovanlig och vanlig klientgrupp”, ”Struktur, möten och insatser”, ”Inte speciellt jättebra” och ”Utan förståelse blir det inte mycket till hjälp”. Empirin analyserades med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och begreppen roller, det sociala kunskapsförrådet och typifieringsscheman. I analysen använde vi oss även av de observationsteoretiska begreppen distinktioner och blinda fläcken. Resultatet i studien visar att de professionella beskrev intellektuellt funktionsnedsatta klienter som individer med en begränsad förmåga till förståelse. Angående klientgruppens förekomst inom Kriminalvården gav de professionella en varierad bild. Klienterna beskrevs som så väl vanliga som ovanliga. Vidare upplevde flera av de professionella att de hade en bristande kunskap om funktionsnedsättningen samt att de saknade ett kunskapsstöd från Kriminalvårdens sida. Informanternas erfarenheter av klientgruppen var att verksamhetens struktur inte alltid sammanfaller väl med dessa klienters behov och att en förståelse för klienten är vitalt för det återfallsförebyggande arbetet. Ett förbättringsområde vi kan se utifrån resultatet är att professionella får ta del av utbildning om intellektuell funktionsnedsättning.

No description available.

Bakgrund: Hälsan hos barn med funktionsnedsättning är sämre än hos andra barn. Tillståndet påverkas av den familj som barnet lever i samt den omgivande miljön. Familjerna har många samarbetspartners i vård och omsorg och barnet kräver mer stöd och omvårdnad än barn i allmänhet behöver av sina föräldrar. Det är viktigt att hitta metoder som sänker påfrestningarna samt förebygger ohälsa i familjen. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva föräldrars, barns och vårdgivares upplevelse av familjecentrerad omvårdnad, FCC, som riktar sig till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Metod: Litteraturöversikt valdes som metod och baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats. Resultat: FCC definieras i artiklarna i termer av kvalitét och tillgänglighet men även som att som förälder bli lyssnad på, få tillräckligt med tid, bli bemött med respekt, ha ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrar och professionella och att få information, vid behov anpassad. Genom flexibla arbetssätt som är anpassade efter barnet och familjens behov både inom sluten och öppen vård och inom habilitering, kan stress minska både i familj och hos vårdpersonal. Det finns dock grupper med funktionsnedsättning som uppfattar vården som lägre familjecentrerad än andra familjer. Slutsats: Hörnstenen i familjecentrerad omvårdnad är samarbete mellan vårdgivare och familj vilket främjas av att vårdgivare tar hänsyn till och respekterar familjens kultur och bakgrund. Artiklarna i studien visar på att familjecentrerad omvårdnad ger stöd för att vara en framgångsfaktor inom vården. FCC främjar barnets och familjens hälsa vilket gynnar samhällsekonomin på sikt. / Background: The health of children with disabilities is worse than other children. The state is influenced by the family that the child live in and the surrounding environment. The families have many partners in health care and the child needs more support and care than children in general need of their parents. It is important to find ways to reduce stress and prevent illness in the family. Purpose: The purpose of this study was to describe parents, children and healthcare experience of family-centered care, the FCC, which is aimed at families who have children with disabilities. Method: Literature review was elected as a method and is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approach analyzed. Results: The FCC defined in the Articles in terms of quality and availability, but also as a parent to be listened to, given enough time, be treated with respect, have a joint decision between parents and professionals and to get information, if necessary, adapted. Through flexible approaches that are tailored to the child and family's needs both in inpatient and outpatient care, and in rehabilitation, stress can reduce both the family and the health professionals. However, there are groups with disabilities who perceive health care as a less family-centered than other families. Conclusion: The cornerstone of family-centered care is the collaboration between caregivers and family, which is promoted by the health care provider will take into account and respect the family's culture and background. Articles in the study shows that family-centered care provides support to be a success factor in health care. FCC promotes child and family health, which benefits the economy in the long term.

Title “Meeting between children from different types of schools and peer relationships”  – A study of an elementary special school, that is integrated in an elementary school.   Health and Society   The purpose of this study is to investigate the potential of children with intellectual disabilities to be involved in school activities if their special school is located in the same building as the elementary school. The focus is on the opportunities for interaction between children from compulsory school and children from other school types and their peer relationships. The study was done in a school that had a special school in the same building as the elementary school. The study included four students from special school, their special education teacher and an assistant principal. Observations and interviews were used to gather information. Time geography were used both as a method and theory. Results were interpreted with the central time geography’s concepts resource restriction and projects. The results show that the students are treated differently depending on which school they attend even though the goal is another. Collaboration between different types of schools is done on a project basis, and the school offers co-operation across different types of schools. This does not lead to that children from the primary school get peer relationships with children from elementary school. Key-words: Basic learning disabilities, integration / inclusion, participation, relationship, comrades.

The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

Daglig verksamhet möjliggör sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som kan ha svårigheter att förvärva och upprätthålla ett arbete till följd av psykisk sårbarhet och stresskänslighet. Välbefinnande påverkas av interaktionen mellan personliga egenskaper och möjligheter och krav i arbetsmiljön. Studiens syfte är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön påverkar välbefinnande hos personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning i daglig verksamhet. I denna studie genomfördes kvantitativ datainsamling genom enkäten WEIS-4Q-S. Bekvämlighetsurval inkluderade 41 respondenter i 10 verksamheter. Ur insamlad data analyserades upplevelsen av olika arbetsmiljöfaktorer utifrån alla respondenter, demografiska grupper och korrelation mellan variabler i WEIS-4Q-S. I resultatet framkom välbefinnande vid sysselsättning i daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sociala miljön t.ex. ”stämning på arbetsplatsen” och ”sampel med chef” upplevdes stödjande medan fysiska aspekter upplevdes vara mindre stödjande för välbefinnande. Variabler som ”förmåner” och ”samverkan med andra” upplevdes i stor utsträckning inte vara aktuella vid sysselsättning i daglig verksamhet. Vissa skillnader mellan demografiska grupper framkom då personer 40 år eller äldre, med 1 års arbetslivserfarenhet eller längre och bor i mindre stad/landsbygd upplever ett högre välbefinnande i arbetsmiljön. Denna studie visar att arbetsmiljön i daglig verksamhet bidrar till högt välbefinnande vid sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

Syftet med studien var att undersöka på vilka grunder LSS handläggare gör bedömningen att fortsätta bevilja insatsen daglig verksamhet för personer som har fyllt 67 år i olika stadsdelar inom Stockholm stad. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ metod som bestod av fem semistrukturerade intervjuer och kompletterande samtal med strateg. Resultatet analyseras med hjälp av teorier om handlingsutrymme. Slutsatsen med studien visade sig vara att det inte alltid görs individuella bedömningar och istället för lite tittar man på riktlinjer och direktiv.

Särskolan har länge präglats av ett omsorgsperspektiv (SOU, 2011:8). Detta var något som förändrades när särskolans nya läroplaner (Lsär11 och Gysär13) tillkom. Den nya läroplanen har en större betoning på kunskap istället för omsorg (Skolverket, 2013a). Utifrån detta ställdes det högre krav på att skolorna skulle fokusera på kunskaper, vilket fick oss att fundera över elevernas kunskaper kring betyg och betygssättning. Studiens syfte var att undersöka hur några elever inom särskolans tänker kring betyg och betygssättning. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med döva och hörselskadade elever inom grund- och gymnasiesärskolan, det för att kunna få elevers perspektiv på betyg och betygssättning. Intervjuerna filmades då eleverna har någon form av hörselnedsättning och kommunicerar främst genom svenskt teckenspråk. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Den kom att omfatta åtta intervjuer och i resultatet framkom det att de flesta elever inte visste vad som krävs för att få ett visst betyg. Flera elever refererade betygen till vilken typ av arbetsinsats som eleverna hade visat i ett ämne. Resultatet visade också att eleverna till stor del såg betyg som någonting positivt. Studiens resultat pekar mot att de flesta elever som intervjuades inte visste varför de får eller vad de skulle använda betygen till. Några tidigare studier som belyst ämnet fann vi inte.

Bakgrund: Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar, hur de tillgodogör sig sin föräldraroll varierar från förälder till förälder. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning i termer av föräldraförmåga, stöd och risker för barnet. Studien granskar forskningslitteraturen utifrån tre frågeställningar. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturöversikt, 32 primärstudier granskades. Studiens resultat granskades ur en anknytningsteoretisk aspekt samt ett empowerment perspektiv med en socialkonstruktionistisk vetenskaplig positionering. Resultat: Studiens resultat visade att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar har en bristande föräldraförmåga. Det leder till att deras barn i större utsträckning utsättas för olika risker som kan påverka deras hälsa och utveckling. Vidare visade resultatet att stöd för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i dagsläget är bristfälligt och ineffektivt på lång sikt. Däremot visade resultatet att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar är öppen för att ta emot stödsamt tillgodogöra sig stödet. / <p>2019-01-17</p>