<p>Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.</p><p>Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med examensarbetet är att berätta om mitt FMT-arbete med dessa båda, beskriva FMT-metoden samt redogöra för hur jag med stöd av metodens speciella arbetssätt skapar en kommunikation mellan oss.</p><p>I min slutsats kommer jag fram till att jag med stöd av metoden, tillsammans med trygghet, samverkan och integration öppnar vägar för barnens motivation att utföra en egen handling.</p>

The aim of this study is to examine how teachers enable students with intellectual disabilities to participate in their own learning journey. The study is based on qualitative methods and data collection has been done through five individual interviews in another European country. The interviews are analysed with a qualitative method inspired by Bryman (2011). The studies theoretical frame is founded on thoughts of Dewey (1997; 2002; 2004).   The results of this study shows, among other things, that good relationship between adults in school and students are an important base for participation. To build a good relationship to the students, the teacher has to have good knowledge of each individual student and its disability. To create conditions for students participation in their own learning it is important to ground the education and teaching on meaningful learning based on the students interests. The students need to see their own development through small steps. It is significant that the students know what and why they are working with each assignment. That enables their participation in their own learning journey. Another thing that the results of the study show, is that the context of the school enables students participating. It is about the schools approach and sharing experience and knowledge with other teachers. It is important that each teacher is involved in a good communication system where they all work towards the same goal for the students.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet. För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor. Orsaken till det kan förklaras utifrån en bristande kunskap om funktionsnedsättningar hos olika aktörer på arbetsmarknaden men också de strukturella villkor som råder där och i samhället. / The paper examines, through the intermediary perceptions, the labour market situation of people with disabilities and employers' willingness to hire persons with disabilities. By interviewing intermediaries who work specifically with getting the disabled into the labour market, it has been possible to get an idea of ​​the situation. Intermediaries are the link between people with disabilities and employers and are able to perceive both perspectives. The investigation has also applied the methods intermediaries use to influence an employer’s employment propensity and disabled people’s employability. To explain how intermediaries’ subjective perceptions are part of a general knowledge of disabilities was Berger and Luck Mann's Sociology of Knowledge (1979) used. The theoretical perspective also explains how intermediaries’ experiences, from working with disabled people's labour market situation, may lead to new knowledge that changes people's perceptions.  The surveys result show that people with disabilities, in particular those with hidden disabilities who also have less capacity to work, have a more difficult situation on the labour market than other people. The reason for this can be explained by a lack of knowledge about disabilities of different actors in the labour market but also by the structural conditions which exists there and in the community.

Aim: The overall aim of this thesis was to explore and develop knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities, based on the residents' perspectives. Methods: Three studies are based on a new Swedish questionnaire (SHPD) containing preconceived questions (Studies I-II) and two open-ended questions (Study III), while two studies are theory-generating (Studies IV-V). I - the psychometric properties of SHPD (ICC, descriptive statistics, factor analysis); II - the degree and predictors of housing satisfaction (descriptive statistics, logistical regression analysis); III - the best and worst in housing situation (qualitative content analysis); IV-V - Classic grounded theories about people with psychiatric disabilities, living in supported housing (IV) and in ordinary housing with housing support (V). Results: The results show good psychometric properties for SHPD, a generally high degree of housing satisfaction, and reveal security, privacy and choice as important predictors for satisfaction. Life in supported housing is shown to be characterized by constant togetherness, limited self-determination and violated integrity. Being deprived of self-determination emerged as the main concern for residents, who handle this through striving for meaning. Life in ordinary housing with housing support is shown to be characterized by independence, self-determination, loneliness, and sometimes lack of support. The impossible mission in everyday life emerged as the main concern for residents, who deal with this concern through mastering everyday life. The housing support staff are important facilitators in the process of mastering everyday life, and the continuity of housing support is a prerequisite for the process to succeed. Conclusions: The thesis contributes knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities. The thesis raises awareness of a need for changes in housing support services towards housing forms and support that strengthen the residents' integrity and autonomy. The individuals' experiences need to be considered in planning and performance of housing support services, and security, privacy, choice, social support and continuity in housing support need to be prioritized.

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

Studien undersöker diskurser kring föräldraförmåga hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domar rörande 2 § Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Materialet studien utgått ifrån består av 20 LVU-domar från år 2016 till år 2017 där det finns omnämnt att en eller flera föräldrar har kognitiv funktionsnedsättning.  Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och kritisk diskursanalys, samt teorier kring normalitet och avvikelse. Socialkonstruktionismen har även fungerat som ansats och har legat till grund för tolkningen av materialet. Med kritisk diskursanalys som analysmetod har fyra diskurser framträtt efter genomläsning och tematisering. Dessa fyra diskurser är omsorg om barnet, insikt, kompensationsfaktorn och slutligen bekräftande av föräldrarnas goda vilja. Studiens resultat visar att föräldraförmågan hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domarna konstrueras som bristfällig och avvikande från normen. Studien bidrar med att rikta uppmärksamhet mot ett familjeperspektiv i socialt arbete snarare än att ställa barn- och föräldraperspektivet mot varandra. Utifrån studiens resultat betonas även språkets betydelse i det sociala arbetets praktik i och med språkets roll i konstruerande av klienter och deras familjeförhållanden.

I barnkonventionen, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning framgår det att barn har rätt till att vara delaktiga i frågor som rör barnet. Konventionerna och lagstiftningen anger även att barns bästa ska värnas om. Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet har ökat sedan 1990-talet men att denna utveckling inte inkluderar barn med olika former av funktionsnedsättningar i samma grad. Syftet med denna studie är att urskilja och visa på olika uppfattningar bland habiliteringens barnkuratorer kring vad barn med funktionsnedsättningars delaktighet innebär i praktiken. Studiens empiriska material har samlats in genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med kuratorer från olika enheter inom en habilitering i en region i Mellansverige. Studien utgår från en fenomenografisk vetenskapsansats och det framtagna materialet har bearbetats genom en fenomenografisk analys som betonar betydelsen av olika uppfattningar om ett fenomen. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån barndomssociologins teorier om konstruktionen av barn och barndomen samt Harry Shiers delaktighetsmodell Pathway to Participation. Resultatet av studien visar att kuratorerna definierar att delaktighet handlar om att barn ska: informeras om sin situation, uppmuntras till att kommunicera, komplettera vuxnas kunskaper och få uttrycka sina åsikter. Habiliteringens familjecentrerade organisering i kombination med att kuratorerna arbetar utifrån ett beskyddande omsorgsperspektiv resulterar i att vuxnas åsikter får ett stort utrymme på bekostnad av barnens egen vilja. Kuratorerna påpekar att deras arbetsgivare, habiliteringen, är otydlig med vad som avses med direktiven om att patienterna ska vara delaktiga vilket gör att definitionsansvaret hamnar på varje anställd. Det innebär att det finns en variation av hur delaktigheten tolkas och implementeras i praktiken.

Denna uppsats undersöker hur VR-verktyg kan användas för att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. Bakgrunden till undersökningen är att i Sverige finns det närmare 1,5 miljoner människor som lever med funktionsnedsättningar. Det kommer med jämna mellanrum nya direktiv från bland annat den svenska regeringen och EU för att de funktionshinder som finns ska överbyggas. Samtidigt så håller VR-tekniken på att utvecklas i en rasande fart  Huvudfokus för VR-verktyget har varit HTC Vive och den funktionsnedsättning som varit i fokus har varit nedsatt rörelseförmåga i form av att vara rullstolsburen. Syftet har varit att ta reda på i vilken mån de som arbetar med projektering idag är medvetna om de behov som funktionsnedsatta har och hur de arbetar för att säkerställa att dessa behov tillmötesgås. Syftet har även varit att undersöka hur VR-verktyg likt HTC Vive kan användas för att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. Undersökningen har skett genom att via studier inhämta teori som sedan jämförts med resultat från en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har bestått av intervjuer med sex personer som på något sätt jobbar med projektering av byggnader och annan bebyggelse. Under dessa intervjuer har de som deltagit vid intervjun även fått testa på att röra sig i en VR-miljö med en rullstolsburens förutsättningar. Denna VR-miljö samt funktionen att röra sig med en rullstolsburens förutsättningar har utvecklats i samband med detta examensarbete. Resultatet analyserades och slutsatserna blev att det finns en medvetenhet gällande funktionsnedsatta och tillgänglighet hos de som arbetar med projektering idag. Denna medvetenhet grundar sig huvudsakligen i de lagar och regler som finns gällande byggande och tillgänglighet. Det virtuella verktyg, som HTC Vive, kan bidra med är att verifiera att det som byggts verkligen fungerar ur tillgänglighetssynpunkt. VR-verktyg kan även bidra till en förståelse för hur det är att leva med en funktionsnedsättning. Detta kan i sin tur leda till utveckling i byggprocessen med hänsyn till tillgänglighet, vilket skapar en mer universell design. För att det ska kunna slå igenom och börja användas i praktiken behöver verktyg tillverkade av professionella utvecklare utvecklas, till exempel av Autodesk.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse. Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

Projekt isberg. Höftfraktur hos äldre personer.