<p>Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage. Vidare har vi valt att studera ämnet utifrån ett elev/barnperspektiv samt ett lärarperspektiv. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vilka likheter och skillnader vi kunnat urskilja mellan några elevers och pedagogers uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Utifrån vår undersökning och den litteratur vi läst upplever vi, att kommunikationen mellan olika aktörer inom skolan brister, man arbetar inte aktivt för att få med elev - och lärarperspektiv. Vi har genom undersökningen kommit till insikt och fått en förståelse för hur några pedagoger och elever tänker kring den fysiska klassrumsmiljön och hur de upplever att den ska utformas.</p>

<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt. Författarna frågar sig därför varför modesäljande kedjor inte använder sig av kundens upplevelse i den fysiska miljön i butiken för att särskilja sig gentemot sina konkurrenter. Syftet som följer är att skapa förståelse för de modesäljande kedjornas syn på utnyttjandet av det fysiska utrymmet i butik för att differentiera sig från sina konkurrenter och kommunicera med sina kunder. Delsyften är att beskriva dagens butikserbjudande samt att bedöma om kundens upplevelse i det fysiska utrymmet i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.</p><p>Författarna har valt att genomföra en kvalitativ studie med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn. Då författarna ser samhället som en social konstruktion har tolkningar gjorts av individers åsikt för att ge insikt i gruppens uppfattning. Författarnas abduktiva angreppssätt innebär att arbetetsprocessens utgångspunkt skiftat mellan teori och empiri.</p><p>De teoriska områden som delges är differentiering, kommunikation, den fysiska miljön och upplevelse vilka alla syftar till att kartlägga och bidra till en nyanserad sammansättning av olika infallsvinklar för dagens kunskapsläge. Författarna söker sammankoppla dessa områden på ett tydligare sätt då de uppmärksammat att de har en intressant växelverkan.</p><p>Studiens empiriska material är inhämtat genom sju intervjuer med butikskommunikatörer från de modesäljande kedjorna MQ, Lindex och Gina Tricot. Utöver dessa talade vi också med konsulter från Wester & Elsner, Differ, Boys Don´t Cry och Leverage, som alla bidragit med intressanta aspekter. Tillsammans har en gedigen grund för en innehållsrik analysdel givits. Resultatet av analysen påvisar framförallt att de modesäljande kedjorna har brister i sin användning av butiksmiljön både som konkurrens- och marknadsföringsverktyg.</p><p>De slutsatser som presenteras är att har kedjorna överlag har en positiv syn på att utnyttja butiksmiljön som konkurrens- och marknadsföringsverktyg. Men kedjorna har ett mycket starkt produktfokus som har en bromsande effekt på arbetet med den fysiska miljön. Det fastslås också att dagens butikserbjudande i mångt och mycket endast är ett erbjudande av kedjornas produkter och att kundupplevelsen i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och –planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.</p><p>Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter. Alla dessa aspekter samverkar med varandra på olika sätt; och denna samverkan kan vara det som avgör hur studieklimatet kommer att upplevas av studenter. Andra slutsatser som jag kom fram till var att utformandet av det fysiska rummet styrs av föreställningar om användarnas behov; och att de båda biblioteken är användarvänliga. Att biblioteken är användarvänliga beror bland annat på att bibliotekens personal sätter sina användare i fokus.</p>

<p><p>Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande.</p><p>Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.</p><p>Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov. Slutsatsen är dock att den fysiska miljön har större betydelse för eleverna än vad som tas hänsyn till idag.</p></p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har. I diskussionen har jag försökt knyta samman min litteraturgenomgång med de observationer och intervjuer jag har gjort. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna har olika acceptans för olika faktorer, några elever påverkas mycket av något som en annan elev inte reagerar på eller har behov av. Eleverna har också olika medvetandegrad om sina behov.</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen. </p><p>Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år. Efter de utförda intervjuerna bearbetades det insamlade datamaterialet genom transkribering av intervjuerna. Huvudresultatet i denna studie visar att det finns skillnader i hur förskollärare och lärare tänker kring den pedagogiska miljön. Förskollärarna anser att miljön ska vara inspirerande och sätta barns tankar i snurr. Lärarna har en splittrad syn på den pedagogiska miljön men anser bland annat att miljön ska kunna ifrågasättas av vuxna och barn. Det finns även skillnader i hur delaktiga barnen har möjlighet att vara i utformningen av den fysiska miljön i förskolan och skolan samt vilket material som skall vara tillgängligt i denna. Förskollärarna menar att barnen är en viktig del i utformandet av miljön och i valet av vilket material som ska finnas i den. Lärarna menar att de är de berörda arbetslagets lärare som utformar miljön och bestämmer material. </p>

<p>Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage.</p>

<p>Demenssjukdom är en skada som påverkar hjärnans olika funktioner, beroende på vad skadan sitter. Då den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av åtgärder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmåga att förstå och tolka sin omgivning och får därmed lätt en känsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hälsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av åtta informanter och en innehållsanalys som analysmetod valdes. Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av den fysiska miljön, vilka faktorer som påverkar och vilka interventioner som görs ur ett aktivitetsperspektiv för personer med demens på särskildt boende.Resultatet från studien speglar att personer med någon form av demenssjukdom behöver en lugn och förståelig miljö som är förenklad, tillåtande och speciellt utformad efter deras behov. Att använda färgkodning vid utformningen har visat sig ge positiva effekter för patienterna att orientera sig i sin närmiljö. Samtidigt menar informanterna i studien att en "ordnad rörig miljö" stimulerar till ett mer självständigt aktivitetsutförande. MIljön bör också bestå av personal med rätt intresse och kompetens. Dessa faktorer ger större möjligheter till ökad aktivitetsförmåga, delaktighet och välbefinnande för personer som utvecklat någon demenssjukdom.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har. I diskussionen har jag försökt knyta samman min litteraturgenomgång med de observationer och intervjuer jag har gjort. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna har olika acceptans för olika faktorer, några elever påverkas mycket av något som en annan elev inte reagerar på eller har behov av. Eleverna har också olika medvetandegrad om sina behov.