Studien syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö kan bidra till inkluderingutifrån en förskollärares perspektiv. Studien bygger på förskollärarnas uppfattningar omsin kompetens och andra faktorer som påverkar vad de anser menas med eninkluderande fysisk förskolemiljö samt utformningen av den inkluderande fysiskamiljön på förskolan. Metoderna som användes för datainsamling var intervju ochmiljöobservation. Den sistnämnda genomfördes genom fotografering av de fysiskaförskolemiljöer där de intervjuade förskollärarna arbetade. Av resultatet framkommeratt av de sex förskollärarna som intervjuats så anser de att inkluderande fysiskförskolemiljö är viktigt. De framhåller att arbetet med detta är ett ständigt pågåendearbete inom förskolans verksamhet. De ser sin kompetens att skapa en inkluderandefysisk förskolemiljö som god. Men hälften av förskollärarna anser att denna kompetenskommer från deras arbetslivserfarenhet, från deras kollegor eller från egna initiativ tillatt lära. De framhåller att sådan kompetens inte kommer från derasförskollärarutbildning.

Studiens syfte är att undersöka vilka konstruktioner förskollärare berättar om kring den fysiska inomhusmiljön samt om utformningen har en betydelse för barnen. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur berättar förskollärare om den fysiska inomhusmiljöns betydelse? och Hur berättar förskollärarna om sin profession i relation till förskolans fysiska inomhusmiljö? Reggio Emilia filosofin och det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkter. Socialkonstruktivismen utgör studiens vetenskapliga ansats och vi har använt oss av en tematisk analys som metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor i Halmstad kommun. Studiens resultat synliggör förskollärares konstruktion av den fysiska inomhusmiljön utifrån deras profession. Det är betydelsefullt för förskollärare att se förskolans alla rum som en helhet och att ta tillvara på rummens möjligheter. Det är av stor vikt att varje rum utformas så att barnen trivs, stimuleras och utmanas. Resultatet indikerar även på att barns delaktighet är en grundpelare för att de ska känna tillhörighet och blir inspirerade i miljöerna, och att det är den aktiva pedagogens arbete med att anpassa miljön utefter barngruppen som skapar goda fysiska lärmiljöer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att elever samt lärare är nöjda med hur deras klassrum ser ut, men önskar ändå förändringar när de beskriver ”sina” idealklassrum. Förändringarna handlade bland annat om möjlighet till fysiska och glädjefyllda aktiviteter, eller som i lärarens svar, tillgång till fler rum, ett för varje ämne. De flesta av eleverna sa under intervjun att de gärna ville vara med och utforma den fysiska miljön i klassrummet men enligt både elever och lärare ges eleverna inte några större möjligheter att få inflytande i sådana beslut.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur utformningen av lekmiljön i förskolan och dess innehåll/artefakter är med och påverkar hur, vad och om barn leker. För att samla information har vi valt att observera barns lek och med hjälp av anteckningar studera och dokumentera hur de tar in miljön i leken. Resultatet och slutsatsen vi nått är att pedagogernas förhållningssätt till barn och utformningen av lekmiljön i förhållande till ett barnperspektiv är en bidragande faktor till hur, vad och om barn leker.

Studien syftar till att studera hur förskollärare uttrycker att skriftspråket integrerats i den fysiska miljön på förskolans småbarnsavdelningar. Studien syftar även till att studera hur förskollärare utrycker sig kring betydelsen av att integrera skriftspråket i den fysiska miljön. För att undersöka detta använder vi i vår kvalitativa studie av intervjuer som metod. Med stöd i ett sociokulturellt perspektiv studeras förskollärares uttryck om den fysiska miljön som en del av barns socialisation in i skriftspråket. Resultatet visar att förskollärare uttrycker att skriftspråket är integrerat som en del av den fysiska miljön och att det är av betydelse. Skriftspråket uttrycktes främst vara integrerat genom konkreta material, alfabet och namnskyltar. Uttryck som intresse och traditioner framkommer som centrala. I slutsatserna av studien lyfts den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt som betydande. Traditioner i förskolans kultur framhävs ha en stark inverkan på hur skriftspråket integreras i förskolan.

Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.

Sammanfattning Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.   För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.   Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.   Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.

BAKGRUND: I vår bakgrund presenterar vi vår teoretiska utgångspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framväxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka förskolor som förändrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att få kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön på tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt är inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men även att de är påverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att främja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfär, ett överskådligt material och en inredning i barnens nivå. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hållbar utveckling, återvinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att främja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och väcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med människan och hur man använder materialet har betydelse för om lärande skall kunna ske.Syfte:Syftet är att undersöka hur sex förskollärare i två olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som främjar barns lärande.Metod:Vid vår datainsamling har vi använt oss av kvalitativ intervju med öppna frågor för att få utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda på hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den är för barns lärande. Vi har också observerat lokalerna genom att fotografera rummen.Resultat:Vilka möbler man har på förskolan påverkar barnens aktiviteter, höga möbler begränsar barns möjligheter att röra sig och barnens tillgång till material begränsas. Använder man låga möbler kan barnen röra sig fritt i rummen. Eftersom materialet är tillgängligt för barnen ökar det deras självständighet och de får välja material själva. Pedagogerna anser att det bör finnas en måttlig mängd material framme, för att skapa en bra lek. Om man har mycket material kan pedagogerna välja ut och plocka bort en del material och plocka fram. När man plockar fram ett material kan man plocka undan ett annat, för att begränsa mängden men ändå ge ett rikt utbud av olika material. Materialet blir på så sätt spännande och som nytt för barnen. Det är av betydelse att pedagoger kan använda olika material på olika sätt och att se möjligheterna av att barnen kan använda förbrukningsmaterial obegränsat i leken och i skapandet. Det anses även vara en fördel ur en ekonomisk synvinkel. Barnen får vara delaktiga i valet av material indirekt genom att pedagogerna observerar barnens aktiviteter och utgår från deras intresse och behov när de beställer material till förskolan. I observationerna kan pedagogerna även se hur barnen leker och tillgodose barns behov av avskildhet och gemenskap, för att kunna skapa rum för det. Med hjälp av olika material kan man dela av rummen för att skapa fler möjligheter för leken. Det bra att dela upp barnen i mindre grupper för att använda lokalerna optimalt för att barn behöver utrymme för leken.

Då barn leker utvecklas deras motoriska, fysiska och sociala färdigheter. Att barn har möjlighet och tillräcklig plats att leka är därför viktigt för deras utveckling. Ett sätt för barn att komma i kontakt med större och varierande utemiljöer är via mobila förskolor, ett koncept där barnen åker ut med en förskolebuss varje dag för att besöka olika platser där de sedan har dagens aktiviteter. I denna studie följdes en sådan förskolebuss med syfte att undersöka barnens lek på en mobil förskoleavdelning. Speciellt undersöktes om, och i så fall hur, leken påverkades av de olika fysiska miljöerna som barnen erbjöds genom förskoleformen. De frågeställningar som formulerades var: Vilka inspirationskällor finns till olika lekar? Hur leker barnen på förskolan? och På vilka sätt påverkas leken av de omgivande miljöerna?. Genom litteraturstudie av tidigare forskning, observationer, fältanteckningar och intervjuer framkom att barnens lek på den mobila förskolan var mycket varierad och påverkades delvis av de platser som besöktes. Hur mycket platsen påverkade leken berodde på platsens utformning och vad den erbjöd barnen. Ibland blev leken mycket styrd av platsen, exempelvis i bussen och rörelserna blev begränsade, medan vissa lekar uppstod på flera olika platser och verkade inte begränsas av den fysiska miljön.