Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera några pedagogers uppfattningar om denfysiska miljön som lärandemiljö i förskolan. Hur ser pedagogerna på de möjligheter respektivebegränsningar som finns för barns lärande i den fysiska miljön? Tidigare forskning tyder på att barnlär och utvecklas i samspel med miljön men att pedagoger allt för sällan gör förändringar i denfysiska miljön. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Totalt är det nio intervjuer med nio olika förskollärare som genomförts, och ligger tillgrund för det resultat vi samlat in. Resultatet tyder på att pedagogers uppfattningar om demöjligheter och begränsningar som finns i miljön för barns lärande är relaterade till en rad olikafaktorer. I resultatet fann vi tre huvudsakliga teman. Det första temat, Pedagogernas förhållningssätt,där det framgår att hur pedagogerna i verksamheten förhåller sig blir avgörande. Pedagogerna ansågatt flexibla och öppna pedagoger var optimalt för att se möjligheter med miljön, medan en pedagogmed motsatt förhållningssätt snarare kan hamna i att fokusera på de begränsningar som finns. Detandra temat, Pedagogernas uppfattningar om möjligheter i den fysiska miljön, här är fokuset på rummetsutformning och materialets betydelse. Här tyder resultatet att för att möjliggöra lärandet i miljön såansåg pedagogerna att öppna ytor med möjlighet till att göra rum i rummen är att föredra. När detgäller inredning i form av material så visade det sig att enligt pedagogerna kan det traditionellamaterialet som under längre tid har funnits på förskolor i Sverige ses som en begränsning för barnoch deras lärande. Medan material som i denna studie kommer att kallas för okodat material iställetöppnar upp för möjligheter, möjligheter till fler lekar och därmed ökar möjligheterna för lärande, dåbarn genom leken lär. Det tredje och sista temat, Pedagogers uppfattningar om de begränsningar som finnsi den fysiska miljön, här under tyder resultatet på att begränsningar vara sånt som pedagogerna självainte verkar kunna påverka, ord det fått tillsagda från chefen, barngruppens storlek och ekonomiskafrågor . Men att även här verkar pedagogernas förhållningssätt kunna spela roll för hur man tillåtersig begränsas av dessa faktorer. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med studien är att skildra hur några förskollärare arbetar med och resonerar om planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare fördelat på tre olika förskolor. Planerade rörelseaktiviteter påverkas av de olika förutsättningar och hinder förskollärarna har ifråga om den fysiska yttre och inre miljön, samt av deras egna kunskaper och erfarenheter av planerade rörelseaktiviteter, samt hur de själva ser på det pedagogiska syftet med rörelseaktivitet. I intervjuerna understryker alla förskollärarna fördelarna med planerade rörelseaktiviteter, eftersom de anser att dessa aktiviteter påverkar positivt barnens utveckling och lärande. Förskollärarna beskriver också hur de planerar rörelseaktiviteter och problematiken med att några barn missar eller inte kan delta. Tid och förutsättningar för planering av rörelseaktiviteter är något samtliga förskollärare i intervjuerna diskuterar och understryker i denna studie.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till förskolans läsmiljö. Resultatet är baserat på tre observationer av läsmiljöer och läsaktiviteter i förskolans verksamhet samt tre kvalitativa intervjuer med de förskollärare som hållit i läsaktiviteterna. För att få en uppfattning om deras erfarenheter och kunskaper om läsmiljön i förskolan. Resultatet visar att det är svårt att sätta ord på vad en fysisk och social läsmiljö är men förskollärarna har en tydlig bild vad som förväntades av dem under en läsaktivitetet för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det är pedagogen som har störst betydelse för att läsmiljön ska vara gynnsam för barnen vid läsaktivitet. Läsaktiviter framhålls som en viktig aktivitet i förskolans verksamhet men verksamhetens resurser gör det svårt att genomföra läsaktiviteterna på önskat sätt. Högläsning sker oftast som en rutin och är sällan välplanerad. Observationerna visar att det finns flera likheter i den fysiska miljöns utformning samt hur den social miljön verkar. Gemensamt för förskollärarna är att de tycker miljön ska vara mysig, lugn och utan störmoment.

Syftet med den här studien är att generera kunskap om det pedagogiska bemötandet av barn med normbrytande beteenden samt hur förskolans fysiska miljö villkorar samspelet mellan barnen och även det individuella barnets agerande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: 1) Vilka strategier används i det pedagogiska bemötandet vid normbrytande beteende i förskolan? 2) I vilken mån villkoras samspelet av den fysiska miljön på förskolan? Vi har utfört en kvalitativ studie där det empiriska datamaterialet samlades in genom observationer och samtal. Datamaterialet har analyserats utifrån tre perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att pedagogerna använde följande strategier vid bemötandet av barn med normbrytande beteende: beröm, bekräftelse, tala barnet tillrätta, moraliserande tillrättavisning, ignorera oönskat beteende och att bekräfta barnets känslor. Resultatet visar också att miljöns utformning villkorar barns samspel. Både lokalernas utformning samt material som finns tillgängligt, påverkas av normer och regler som begränsar och möjliggör barns beteende.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers arbete med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet. Centrala begrepp i studien är inflytande och delaktighet som till stor del kommer användas synonymt och i vissa fall enskilt. Resultat från tidigare forskning visar att barns inflytande och delaktighet blir begränsat och villkorat beroende på inre faktorer som pedagogers förhållningssätt och yttre faktorer som styr verksamheten. I studien används Dahllöfs ramfaktorteori och organiserade och oorganiserade rum. Teorierna används för att försöka synliggöra hur de yttre och inre faktorerna kan möjliggöra eller begränsa barns inflytande och delaktighet i den fysiska miljön. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med sju verksamma pedagoger från två olika förskolor genomförts. Före intervjuerna observerades den fysiska miljön för att få en gemensam referensram att förhålla sig till under intervjun. Resultatet visar att pedagogerna medvetet strukturerar den fysiska miljön för att barnen ska få inflytande och delaktighet. Samtidigt som de yttre och inre faktorerna påverkar vilket inflytande och vilken delaktighet barnen får i den fysiska miljön. Till sist visar resultatet att pedagogerna lyssnar in barnen och låter barnens intresse styra hur rummen struktureras med olika tydliga syften.

Kunskaper inom litteracitet är en förutsättning för att kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle (Björklund, 2008, s. 18). Barton (2007) för samman sociokulturell teori och utvecklingsekologisk teori och förklarar att litteracitet är ett lärande som sker mellan människor och den omgivande miljön. Den fysiska miljön som barnen vistas i utgör därför en viktig del i deras litteracitetsutveckling. Ju tidigare barnen stimuleras i sin litteracitetsutveckling desto fler erfarenheter har de med sig och tar på så sätt lättare till sig ny kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den fysiska miljön i förskolan ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv med avseende på de yngsta barnen på förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Finns det böcker i synligt förskolans fysiska miljö och är de tillgängliga för barnen? Finns det rit- och skrivmaterial synligt i förskolans fysiska miljö och är det tillgängligt för barnen? Är bilder, texter och symboler synliga för barnen i förskolans fysiska miljö? Finns det och har barnen tillgång till digitala verktyg som främjar deras litteracitet? För att kunna besvara syftet har sex observationer med hjälp av ett strukturerat observationsschema genomförts. Samtliga kontexter valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning, sociokulturell teori samt utvecklingsekologisk teori. Några resultat som vi kan se är att den fysiska miljön ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv ser varierar på de observerade förskolorna. Böcker förekommer synligt på samtliga förskolor men är inte konstant tillgängliga för barnen. Vi ser ett samband mellan mängd och variation där de förskolorna med flest böcker även visar på störst variation. Rit- och skrivmaterial förekommer synligt på övervägande andel förskolor men saknas helt på två förskolor. Text, symbol och bild förekommer i någon form på samtliga förskolor där TAKK och barnens namn utgör den vanligaste formen. Text kopplad till lekmiljö noteras inte på någon förskola. Samtliga förskolor har tillgång till digitala verktyg däremot är inga konstant tillgängliga för barnen. Böcker är den vanligast förekommande artefakten inom litteracitet på de förskolor som observerats

Studiens syfte är att undersöka hur utformningen av bildsalen kan samspela med elevernas kreativitet och lärande i ämnet bild på grundskolan. Studiens syfte utmynnar i tre frågeställningar; På vilket sätt anser bildläraren att bildsalarna hon undervisar i är lämpade och utformade för bildundervisning? Vilka skillnader och likheter kan urskiljas gällande bildsalarnas utformning och miljö, med avseende på kreativt bildskapande och lärande i bildundervisningen? och vilka miljömässiga aspekter är viktiga för att en bildsal ska ge förutsättningar för lärande och kreativitet, enligt bildläraren? Metoden som använts i studien för att samla in material är observationer av bildsalarna och en semi-strukturerad intervju med en bildlärare. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön i bildsalen påverkar elevers kreativitet, undervisning och lärande i ämnet bild. De bildsalar som observerades brister delvis i sin utformning för lärande enligt de aktiviteter för lärande ur ett sociokulturellt perspektiv av Strandberg (2017) som tas upp i studien. Resultatet tyder på att en bildsal som är för trång och där det inte finns plats för de moment i bildundervisningen som kräver yta, i sin tur påverkar elevernas lärande.

Sammanfattning/AbstractPetersen, Malin (2020). Tillgänglig och tydliggörande? -Förskollärares arbete med den fysiska miljön i förskolan ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med ökad kunskap om hur förskollärare tänker kring uppbyggande av den fysiska miljön och, framför allt, om begreppen tydliggörande och tillgänglighet bidrar i detta arbete.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar när de bygger upp en förskolas fysiska inomhusmiljö samt om förskollärare aktivt använder begreppen tillgänglighet och tydliggörande när de resonerar och reflekterar om den fysiska miljön. Jag söker även efter kopplingar mellan pedagogernas resonemang och begreppsanvändning och det sätt de utformar sin miljö på. Hur bygger förskolor upp den fysiska inomhusmiljön? Och hur ser förskollärare på den fysiska inomhusmiljön utifrån begreppen tillgänglighet och tydliggörande? TeoriTeorin som används är Engeströms (2015) tolkning av verksamhetsteorin.MetodStudiens material samlades in på tre förskolor med hjälp av parintervjuer, sammanlagt deltog sex förskollärare. Som komplement användes kartläggningar av varje förskolas fysiska miljö med hjälp av ostrukturerade observationer.ResultatResultatet visar att förskolorna omväxlande använder sig av begreppen tillgänglighet och tydliggörande när de bygger upp den fysiska miljön. Lokalerna som förskolornas finns i spelar roll i förskollärarnas arbete. Barnen bjuds, i varierande grad, in för deltagande i arbetet.Specialpedagogiska implikationerHur förskollärare förstår, uppfattar, utnyttjar och bygger upp den fysiska miljön i förskolan påverkar om den fysiska miljön i förskolan blir tillgänglig och tydlig för de barn som vistas i den eller ej.

Syftet är att bidra med kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever. Genom observationerna i klassen kompletteras min syn på inkludering rent praktiskt. Observationen av den fysiska miljön och alla hjälpmedel som eleverna använder sig av ger en tydligare beskrivning av den inkluderande miljön och visar hur hjälpmedel underlättar elevernas vardag.Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:På vilket sätt inkluderar lärarna elever i behov av särskilt stöd i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever?Hur anpassar lärarna den fysiska miljön individuellt efter barn i behov av särskilt stöd?Hur ser stödet ut på organisationsnivå och vilka implikationer får det på grupp och individnivå?Studien utgår ifrån forskning och teorier om inkludering och specialpedagogik. Jag har utgått ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Arbetet har en hermeneutisk ansats med en tolkande utgångspunkt.Jag har använt mig av kvalitativ forskningsansats där åtta intervjuer ingår. Respondenterna som svarade på frågorna består av tre rektorer, två specialpedagoger och tre lärare. Alla har på olika sätt jobbat aktivt med inkludering av elever i behov av särskilt stöd.I studien ingår även två observationer av elever i behov av särskilt stöd som är inkluderade i klassen med andra elever. Jag har även tittat på två olika lokaler för att se hur den fysiska miljön är utformad efter elevernas individuella behov.I resultatet har det framkommit att respondenterna har en positiv inställning till inkludering. En stor andel av respondenterna menar att inkludering ska vara individanpassat efter varje elevs behov och att det innebär att vara en del av gemenskapen. Det är viktigt att eleven sätts i ett sammanhang och att man känner en tillhörighet i klassen.Respondenterna anser att miljön anpassas efter individuella behov och att elever med samma diagnos kan ha olika behov, anpassningar och hjälpmedel.När det gäller stödet på organisationsnivå och gruppnivå så har de mycket kontakt med Elevhälsan. Alla professionerna som ingår i EHT ska bidra för att hjälpa eleven på bästa sätt och även utforma passande undervisning utifrån elevens individuella behov, på individnivån. / The purpose is to provide knowledge about how pupils in need of special support are included in the usual activities together with other students. Through the observations in the class, my view on inclusion is being supplemented with practicality. The observation of the physical environment and all utilities used by the students gives a clearer description of the inclusive environment and shows how aids facilitate the everyday lives of students.The study has been based on the following questions:In what way do the teachers include pupils in need of special support in their normal activities with other students?How does the teacher adapt the physical environment individually to children in need of special support? What does the support look like at the organization level and what implications are it at the group and individual level?The study is based on research and theories of inclusion and special education. I have assumed Bronfenbrenner's ecological system theory. The work has a hermeneutic approach with an interpretative starting point.I have used qualitative research assignments where eight interviews are included. Respondents who answered the questions consist of three principals, two special educators and three teachers. Everyone has worked actively with inclusion of pupils in need of special support in different ways.The study also includes two observations of pupils in need of special support that are included in the class with other students. I have also looked at two different premises to see how the physical environment is designed according to the students' individual needs.In the results it has been found that respondents have a positive attitude towards inclusion. A large proportion of respondents believe that inclusion should be individualized according to each student's needs and that it means being part of the community. It is important that the student is put in a context and that you feel a belonging to the class.Respondents believe that the environment is adapted to individual needs and that students with the same diagnosis may have different needs, adaptations and aids.In terms of support at the organizational and group level, they have a lot of contact with Student Health. All professions that are part of the Student Health Team will help the students in the best possible way and also design appropriate teaching based on the individual's individual needs, at the individual level.KeywordPhysical Environment, Inclusion, System Theory, Special Support

Studiens syfte var att se hur förskolans miljö används till att utforma utbildningen och hur den kan stimulera barns utveckling. Samt även att se hur olika förskolor använder material och lärmiljö. En kvalitativ studie användes genom att intervjua tio förskollärare på två olika förskolor, belägna i olika kommuner. Studien har utformats av två frågeställningar:   -      Hur ser förskollärare på material på olika förskolor? -      Hur används miljön som en del i lärandet?    Miljön i förskolan ska vara en grund för att främja barns utveckling i sociala relationer (Skolverket, 2018). För att stärka vår undersökning så användes ett sociokulturellt perspektiv som ramverk för att koppla till resultat och diskussion.   Vårt resultat visar på att lärmiljön i förskolan formas av människorna som befinner sig i den och den sociala utvecklingen är beroende av miljön. I förskolemiljön är den fysiska miljön och det pedagogiska innehållet intressant för utbildningen, där det pedagogiska innehållet innebär artefakter i form av material. Förskollärarens förhållningssätt och barnsyn är viktig för hur barnen inkluderas i utbildningen i förskolan, där miljö och sociala relationer spelar roll.