Uppsatsens syfte är att utveckla kunskaper om hur förskolans fysiska miljö kan utformas för att främja barns lärande och utveckling. Detta har undersökts utifrån kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare, där det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärare ser den fysiska miljön som ett kontinuerligt verktyg och som kan bidra till barns lärprocesser. Förskolan betraktas som barns arena och resultatet visar tre centrala beståndsdelar av den fysiska miljöns betydelse för barns lärande och utveckling 1) materialet behöver fylla en funktion, 2) vara tillgängligt för barn och 3) skapa rum i rummen och mötesplatser. Slutsatsen är att den fysiska miljön ses som en egen kunskapsbärare som tillskrivs en central del i barns lärande och utveckling.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med att ut-forma förskolans fysiska inomhusmiljöer och hur barnen blir delaktiga och ges inflytande i den processen. Metoder som har använts är intervjuer med förskollärare samt fotodoku-mentation och visuella kartläggningar över förskoleavdelningar med yngre och äldre barn. Datainsamlingen har skett på en avdelning med yngre förskolebarn och på en avdelning med äldre förskolebarn på vardera två olika förskolor i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunk-ter är postmodernism och socialkonstruktivism. Resultatet från intervjuerna visar att utgångspunkter som förskollärarna har i utformandet av de fysiska inomhusmiljöerna är barnens lärande, utveckling, behov, trygghet, säkerhet, på-gående temaarbete och att det ska finnas ett syfte med miljö och material. Förskollärarna anser att barnen är delaktiga och ges inflytande i den fysiska miljöns utformning genom att de tar vara på sådant de tycker sig se att barnen uttrycker. Förskollärarna som arbetar med de äldre förskolebarnen lyfter fram ytterligare sätt att göra barnen delaktiga – i form av att tala med barnen om förskolemiljöerna. Vidare visar resultatet att pedagogerna ser utma-ningar med att ge barn som saknar ett verbalt språk delaktighet och inflytande i frågor om förskolemiljöns utformning. Pedagogerna anser att inomhusmiljöerna på förskolorna är ett hjälpmedel för att synliggöra och utveckla det pågående arbetet med barnen. De visuella kartläggningarna av avdelningarna visar att inomhusmiljöerna liknar varandra på så sätt att de erbjuder liknande typer av aktiviteter. Fotodokumentationen visar hur det råder skillnader i organisation och mängd tillgängligt material mellan avdelningar med yngre barn och av-delningar med äldre barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på betydelsen av den fysiska miljön för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att skapa språkfrämjande miljöer. Studien baseras på en kvalitativ metodansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Analysen av resultatet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för barns språkutveckling då den bidrar till samspel och kommunikation. Det visar sig också att förskollärare bidrar till att utforma dessa miljöer och använder språkliga hjälpmedel som stöd i miljön. Studiens slutsats är att en närvarande pedagog är den viktigaste faktorn till barns språkutveckling.

Syftet med studien är att ta reda på om den fysiska miljön på fritidshemmen är anpassad så att den inspirerar eleverna till olika lekar, skapande och om det finns utrymme för lugn och ro. Får fritidshemmen den plats de behöver i skolans lokaler eller hamnar fritidshemmen i skymundan? Vi vill även få en bild av vad pedagogerna tycker det finns för för- och nackdelar med att dela lokaler med skolan. Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie har varit det sociokulturella, interaktionistiska perspektiven och den utvecklingsekologiska teorin. För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av en enkät som sex pedagoger har svarat på och sedan har vi gjort observationer på tre fritidshem. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna försöker erbjuda eleverna en bra fysisk miljö där de känner sig välkomna och blir inspirerade till lek. Detta trots att pedagogerna upplever att fritidshemmens fysiska miljö får stå tillbaka och att skolans lärandemiljö tar en större plats i skolans lokaler.

Fritidshemselever uppvisar intresse och behov av läsning. Elevers intressen och behov är utgångspunkten i fritidshemmets verksamhet. Studien utgår därför från fritidshemselevers perspektiv på läslust. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder också den proximala utvecklingszonen i analysen. Studiens syfte är att utifrån elevers beskrivningar skapa en förståelse för hur elever upplever sin läslust på fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sin läslust på fritidshemmet? Hur beskriver eleverna att fritidshemmets fysiska miljö påverkar deras läslust? Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade samtal som metod för insamling av empirisk data. Studiens resultat visar att eleverna beskriver läslust som beroende av inre motivation samt tystnad och lugn på den fysiska platsen för läsning. Fritidslärare beskrivs inte kunna bidra till elevernas läslust.

No description available.

Sammanfattning Det som undersöks och diskuteras i denna studie är hur lärmiljöerna i förskolan kan utformas, för att på bästa sätt användas som ett aktivt verktyg för att utmana och stötta alla barn i deras lärprocesser. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om förskollärares uppfattning om hur förskolemiljön inomhus kan utformas för att främja barns utveckling och lärande. I studien har det undersökts vad den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön har för betydelse för att främja barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där interaktion med omgivning är en viktig aspekt för lärandet. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att samla in empirin. Resultat visar att förskollärarna ser lärmiljön som ett viktigt verktyg i barns lärprocesser. Vilket gör att de arbetar aktivt med att utforma olika lärmiljöer, där utgångspunkterna är läroplanens mål, barns behov, intresse, erfarenheter samt det pågående temat som de arbetar med. Förskollärarna menar att lärmiljöerna speglar sig utifrån deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna ser på lärmiljön som den tredje pedagogen ur två perspektiv, för det första ur barns perspektiv att den ska vara så intressant att den utmanar och stötta barns lärprocesser i vardagen. För det andra ska lärmiljön vara ett stöd för pedagogerna genom att vara så bra utformad och intressant så att barnen kan sysselsätta sig själva eller tillsammans med ett annat barn utan stöd av vuxen. Resultatet påvisar att det krävs en genomtänkt målmedveten pedagogisk miljö där den fysiska miljön ska vara innehållsrik och utformad så att den stimulerar och lockar barn till utforskande, lek och lärande. Både den pedagogiska och fysiska miljön påverkar hur den sociala miljön gestaltas i verksamheten och på så sätt vävs dessa tre miljöer ihop.

Syftet med undersökningen var att synliggöra förskollärares tankar och arbete gällande förskolans atmosfär och fysiska miljö, i förhållande till barns verbala språkutveckling. En flermetodsforskning med enkätstudier som hade kvalitativ inriktning ledde oss till resultatet att båda faktorerna tas i beaktande av förskollärare. I resultatet tyds även att det ständigt sker samspel mellan förskolans atmosfär och fysiska miljö samt mellan dessa och individen. Genom samspelet i båda faktorerna påverkas individen av dem, men de påverkas även av individen. Slutsatsen som dras är att ramfaktorer styr förskollärarnas möjlighet till viss utveckling av förskolans atmosfär och fysiska miljö som kan gynna barns verbala språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärarnas uppfattning om hur fysisk aktivitet erbjuds i styrda aktiviteter och i fri lek i fritidshemmet. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex fritidslärare på sex olika skolor i Skåne. Resultatet, som analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visade att fritidslärarna uppfattar att de erbjuder varierande fysisk aktivitet i de styrda aktiviteterna för ett komplettera elevernas fria lek. I elevernas fria lek uppfattar fritidslärarna att de erbjuder fysisk aktivitet genom att möjliggöra och visa olika aktiviteter och material för att ge eleverna inspiration samt “få igång” de elever som inte gör något. Fritidslärarna uppfattar att eleverna behöver stöttning i deras fria lek. Det framgår också att det finns elever som inte är fysiskt aktiva i en hög utsträckning samt att den fysiska miljön har en central roll i arbetet med fysisk aktivitet.

Bakgrund: För äldre personer som inte längre klarar sig själva i hemmet är oftast alternativet en flytt till ett äldreboende. Att flytta innebär för de allra flesta en väldigt stor omställning och förändring i livet där den äldre personen behöver göra sig hemmastadd på en helt ny plats sent i livet. Både den fysiska och psykosociala miljön på äldreboendet kan spela stor roll för beteende och livskvalitet hos den äldre. Denna litteraturöversikt söker finna de faktorer i just den fysiska miljön som kan göra äldreboendet till en plats som gynnar livskvalitet. Syfte: Att sammanställa forskningsbaserad kunskap om sambandet mellan den fysiska miljön och äldre personers beteende på äldreboende med ett fokus på hur det påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturöversikt med resultat hämtat från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att faktorer i den fysiska miljön har stor betydelse för beteende och livskvalitet hos de äldre personerna. Några av de faktorer som framkom var: betydelsen av en hemlik fysisk miljö, en planlösning som gynnar mobilitet, orientering och säkerhet samt tillgång till utomhusmiljöer. Slutsats: Uppbyggnaden av äldreboenden bör utföras så att de gynnar bland annat mobilisering, orientering och livskvalitet för den äldre personen. Att ta del av äldre personers önskemål och behov innebär att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt med patientens delaktighet och självbestämmande i fokus. Detta kan i sin tur leda till ökad livskvalitet. / Background: For older people who no longer live at home, the option is usually to move into a retirement home. Moving away from home at such age often means a great readjustment in life. Both the physical and psychosocial environment at the retirement home can be of great matter to behaviour and quality of life. This literature review aims to find the factors that influence behavioural aspects and quality of life of the elderly person. Aim: To compile research-based knowledge about the relationship between the physical environment and the elderly's behavior in retirement homes, focusing on how it affects quality of life. Method: Literature review with results obtained from the databases PubMed and Cinahl Results: The result shows that factors in the physical environment are of great importance to the behavior and quality of life of the elderly. Some of the factors that emerged were: the importance of a homelike physical environment, a plan solution that promotes mobility, orientation and security as well as access to outdoor environments. Conclusion: Construction of retirement homes should be conducted to promote mobilization, orientation and quality of life for the elderly. To address the wishes and needs of the elderly means using a person-centered approach with the patient's involvement and self-determination in focus. This can lead to increased quality of life.