Idag står många städer inför en ökad urbanisering, vilket innebär ökad konkurrens om ytorna i staden. Detta ställer även högre krav på kommuner att utveckla och förvalta den fysiska miljön på ett långsiktigt hållbart sätt. Utmaningarna handlar bland annat om hur städer kan säkerställa yteffektiva och hållbara transportsystem, i såväl nyutvecklade områden som befintlig stadsmiljö. Då ytorna i staden är begränsade är det intressant att undersöka utmaningar och möjligheter i arbetet med att reducera en ohållbar trafiksituation i den befintliga miljön. Detta för att säkerställa en god tillgänglighet för stadens invånare samtidigt som effekterna av en ohållbar trafiksituation reduceras. Studien tar avstamp i tidigare forskning som lyfter att det finns ett samband mellan resande och utformningen av den fysiska miljön. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur den politiska ambitionen i styr- och policydokument kring hållbart resande realiseras i praktiken. Urbanmorfologi har använts för att undersöka hur förändringsprocesser tar sig i uttryck i den fysiska miljön, eftersom urbanmorfologi undersöker fysisk form och förändringsprocesser som påverkar stadens utformning. Malmö stad lyfter i politiskt förankrade policydokument fram en hög ambition om att bli en mer grön, attraktiv och hållbar stad. Där hållbart resande har en framträdande roll för realiseringen av ambitionen. I denna studie har det dock uppmärksammats ett glapp mellan retoriken kring hållbart resande och realisering av densamma genom förändringsprocesser i den fysiska miljön. / Today, many cities around the world face an increased urbanization, which means increased competition for public space. This also means increasing challenges for municipalities to develop and manage the physical environment in a long-term sustainable manner. The challenges include how cities can ensure efficient and sustainable transport systems, both in newly developed areas as well as in existing urban areas. Since land is a sparse and limited resource, it is interesting to explore challenges and opportunities in the work of reducing an unsustainable traffic situation in the built environment, in order to ensure a good accessibility for the city's inhabitants, while at the same time reducing the effects of an unsustainable traffic situation.This study is based on previous research that emphasizes a relationship between travel and built environment. The aim of this paper is to explore whether the political ambition of governing and policy documents on sustainable travel is realized in practice. Urban morphology has been used to explore how transformation processes are manifested in the physical environment, being that urban morphology examines physical form and processes of change that affect the city's design.Malmö city highlight it’s ambition of becoming a more green, attractive and sustainable city, where as sustainable travel has a prominent role in the realization of the ambition. In this study, however, a gap has been noted between the rhetoric level of sustainable travel and the realization of sustainable travel through transformation processes in built environment.

Behovet av fler förskoleplatser och fler bostäder för äldre ökar i takt med pågående urbanisering, kommunala besparingar som leder till nedskärning av olika verksamheter och att vi tenderar nå en högre livsålder. Förskolor och vård- och omsorgsboenden har ett antal gemensamma nämnare för sina målgrupper. Barn och äldre har ett beroende av omsorg och stöd av personal, de ska ha tillgång till en miljö som är lugn och trygg men som också kan erbjuda aktiviteter och social stimulans. Hos båda verksamheterna finns det även behov av exempelvis tillagningskök, personalrum, varumottag och avfallshantering. Förutom detta har båda verksamheterna behov av tomtmark. Detta kan vara en avgörande faktor om var och hur dessa verksamheter kan etableras under pågående befolkningsökning med förtätning i våra städer och vid kommunala nedskärningar till följd av ekonomiska besparingar. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur dessa två verksamheter kan samlokaliseras och hur en sådan byggnad kan utformas för att tillgodose verksamheternas enskilda och gemensamma behov och samtidigt möjliggöra för aktiv och passiv interaktion mellan barnen, de äldre och personalen. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att samla information och kunskap inom ämnena social hållbarhet och sambandet med den fysiska miljön i förskolor och vård- och omsorgsboenden. Utifrån litteraturstudien togs en intervjuguide fram som användes under platsbesöken på två förskolor, två vård- och omsorgsboenden samt två samverkanshus. Från platsbesöken har även författarnas egna reflektioner sammanställts. Platsbesöken och litteraturstudien har därefter sammanställts till en syntes med åtta punkter som bedöms vara viktiga att beakta vid planering av en kombinerad verksamhet. Syntesen har därefter använts som underlag till konceptutvecklingen där målgruppernas olika behov konkretiserades genom skisser som ledde till en konceptbyggnad. Denna konceptbyggnad är utformad för att kunna anpassas beroende på vilken tomt den ska appliceras på, hur många boende- respektive förskoleplatser som behövs samt hur den kringliggande miljön ser ut.  Slutsatserna från arbetet visade att en kombination av dessa verksamheter bedöms vara passande och att båda verksamheter kan få ett positivt utbyte av att träffa varandra och samarbeta. Inga ekonomiska kalkyler togs fram under arbetet, men de ekonomiska fördelar som framkom under arbetet har varit bland annat samordning av varutransporter, personal, avfallshantering, energi och mer effektiv markanvändning eftersom tomtmarken kan samnyttjas.

Sammanfattning: Forskning visar att den fysiska miljöns utformning på förskolan påverkar barnet på olika sätt. Byggandet av förskolor har emellertid inte alltid sett som så viktigt, då synen på barnet i samhället inte alltid ansetts så hög. Successivt har det dock börjat ske en förändring och arkitekter har börjat rita förskolehus åt barn. För att få en bild av hur den förskolemiljö som barn dagligen vistas i kan tänkas komma att utformas så undersöks i denna uppsats hur arkitekter resonerar om den fysiska miljön och dess påverkan på barnet. Genom att undersöka resonemanget så är förhoppningen att en större kunskap kommer att skapas om vad som påverkar utformningen av dagens och morgondagens förskolor, vilket i sin tur kan ge en föreställning om hur det kommer att påverka barnet Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arkitekters resonemang om hur förskolans fysiska miljö påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt Metod: Kvalitativ metod, webbaserad enkät, via SUNET Survey med öppna frågor till aktiva arkitekter, som arbetar med förskolor, i Sverige Resultat: I studien deltog nio arkitekter. Arkitekterna som deltog i undersökningen anser att den fysiska förskolemiljön på olika sätt påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt, beroende på hur den fysiska miljön är utformad. I resultatet beskrivs bland annat att flertalet av arkitekterna anser att miljöns utformning ska vara varierad och tillgänglig för att barnet ska ha valmöjligheter och känna sig inkluderad. Uppfattningen är att genom rummets utformning, fönsters placering och färg i miljön, kan barnets känsla av trygghet och välbefinnande påverkas liksom barnets möjlighet att kunna dra sig undan, möta andra barn och orientera sig i miljön. Flera av arkitekterna anser att barn ska få vistas i en välbyggd och estetisk förskolemiljö, som får barnet att känna sig viktig och betydelsefull.

Denna studie undersöker hur förskollärare som är verksamma i nybyggda arkitektritade förskolor anser att den fysiska miljön påverkar barnens lek. Syfte är att skapa större kunskap om hur den fysiska miljön i förskolan fungerar som en plats för lek. Det som har undersökts är vilka handlingserbjudanden som pedagogerna uppfattar att rummets utformning, materialets tillgänglighet samt rummets färg, form och ljus ger det lekande barnet? Denna kvalitativa studie har genomförts med webbaserade enkäter som gjorts via Sunet Survey med öppna frågor baserade på frågeställningarna. Studien vilar på en teoretisk grund som utgörs av handlingserbjudande och miljöpsykologisk teori. Resultatet visar att förskollärare anser utformandet av lokaler, materials tillgänglighet, ljus och färg påverkar barnen i deras lek. Vidare visar resultatet att materialet inte bara ska vara tillgängligt, utan att möjlighet till förflyttning av material skapar mer erbjudanden och möjligheter till att utforska i leken. Ljus och färg anses samverka i att påverka barnens lek där bra ljusinsläpp är en förutsättning för att verkligen kunna uppleva färgerna. Vidare skapar rätt utformade ljusinsläpp med utsikt mot natur goda förutsättningar för kreativitet, nya idéer tankar och reflektion med naturen som en del i leken. Förskollärarna anser det viktigt att tillgodose barns intressen när man utformar lokaler för att främja barns lek och utforskande.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla min kunskap om lärares arbete mot läsförståelse, så att jag inför min framtida yrkesprofession som lärare får ökad förståelse i detta ämne. Med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sitt arbete mot läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till att utveckla elevers läsförståelse? För att undersöka detta har jag använt mig av metoden, kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Sex verksamma lärare i årskurserna 1-3 har intervjuats genom Zoom, Facetime och Teams. Materialet som har samlats in har granskats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, vilket är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna framhäver att faktorerna förförståelse, elevernas intresse och den fysiska miljön och att de bidrar till att utveckla elevers läsförståelse. Vidare beskriver lärarna sitt arbete mot läsförståelse där samtalet i olika konstellationer (helklass, grupp och par), får mycket utrymme i undervisningen. Samtalet innebär att eleverna får en förförståelse för texten men även att de får samtala om varandras upplevelser, utbyta tankar och koppla läsningen till sig själv. Gällande lässtrategier beskriver alla lärare att de använder det i sin undervisning, men exakt vilka lässtrategier och i vilken utsträckning de används varierar mellan lärarna. Den lässtrategin alla lärare nämner som de också kopplar till att använda redan när de jobbar med förförståelse, för att utveckla elevernas läsförståelse är strategin reda ut svåra ord.

I förskolans läroplan framgår det att barn utvecklas och lär sig i det sociala samspelet där en god miljö ligger till grund för detta.Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om hur förskollärare tänker kring uppbyggnad och användning av lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling. Metoden som användes i denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer där nio förskollärare deltog. Didaktik och sociomateriellt perspektiv är de teoretiska utgångspunkterna i denna studie.Resultatet visade att barns sociala utveckling sker tillsammans med material och den lärmiljö som är uppbyggd för barnen på förskolan. I en lärmiljö ingår den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Den sociala utvecklingen sker även i samspel med andra barn och vuxna samt genom förskollärarnas didaktiska strategier och förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet arbetar för att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Hur samverkar pedagoger i fritidshemmet med klasslärare för att skapa tillgängliga lärmiljöer och hur upplever pedagogerna att rektorer och specialpedagoger stöttar dem i detta arbete? Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger i fritidshemmet har intervjuats på tre olika skolor. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar skapandet av tillgängliga lärmiljöer och hur väl anpassningar går att tillämpa i verksamheten. Resultatet visar även att det ser olika ut i skolan och på fritidshemmet gällande arbetet med elevers behov, samt att en svag stöttning från rektorer och specialpedagoger kan påverka negativt. Studien visar sammanfattningsvis att pedagogerna i fritidshemmet vet hur de vill skapa tillgängliga lärmiljöer, men att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares erfarenheter av vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har för barns kreativitet. De frågeställningar som legat till grund för undersökningen är: Vilken betydelse beskriver förskollärare att förskolans inomhusmiljö har på barnens kreativitet? Vilka möjligheter och hinder beskriver förskollärare kan uppstå, när förskolans inomhusmiljö utformas för att bidra till barns kreativitet? En kvalitativ intervjumetod med sex legitimerade förskollärare, med varierande arbetslivserfarenheter, har använts för datainsamling. Den analysmetod som användes var tematisk analys med färgkodning. Det som framkommer i resultatet är att förskollärare har erfarenheter av att den fysiska inomhusmiljön både kan hämma och gynna barns kreativitet. Samtidigt betonas ett tillåtande förhållningssätt hos förskollärare i relation till den fysiska miljön, vilket krävs för främjandet av barns kreativitet. Det främsta hindret som erfarits i utformning och förändring av miljön är brist på ekonomiska resurser. Detta leder till högre krav på att förskollärarna ska vara kreativa i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Kreativa förskollärare ses som en möjlighet till att skapa en inomhusmiljö som främjar barns kreativitet.

Barnen tillbringar en stor del av sin dag i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna som arbetar i förskolan stimulerar barnen och har ansvaret för deras ständiga utveckling inom olika ämnen. Förskolan ska erbjuda en god miljö för barnen. Vi upplever att en god miljö handlar om pedagogernas och rektorns tolkningsförmåga. Hur kan pedagogerna erbjuda varierade miljöer och vem bör ansvara för skapandet och utvecklingen av lärmiljöer? Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas syn på, samt delaktighet i, utformandet av pedagogiska lärmiljöer inomhus. För oss författare är ämnet högst relevant och aktuellt i vår kommande yrkesliv som legitimerade förskollärare. Delstudie 1 genomförs med kvalitativa intervjuer med inslag av tolkande hermeneutisk metod och ger överblick från sex pedagoger som reflekterar över pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Delstudie 2 är en kvalitativ enkätundersökning med inslag av några kvantitativa frågor. Utgångspunkt i studien är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori där vi med hjälp av begreppen: interaktion, proximala utvecklingszon, mediering, informell och formell undervisning, delaktighet analyserar datan. Studiens resultat indikerar att hela arbetslaget bör ansvara för utveckling och skapandet av pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Utifrån vår tolkning finns det både möjligheter och hinder som uppstår i arbetet med pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar att hinder kan vara förskolans begränsade planlösningar, pedagogernas tidsbrist och kommunens ekonomi. Möjligheter är bland annat pedagogernas och barns kreativitet i skapandet av lärmiljöer samt hållbar materialanvändning exempelvis naturmaterial och materialet som redan finns i förskolan. Resultaten visar hur pedagogerna deltar i utveckling och skapandet av lärmiljöer. Det lyfts fram i studien hur planering och skapandet av lärmiljöer är ett kontinuerligt arbete som inkluderar bland annat observationer, reflektioner och utformandet när det gäller lärmiljöer i förskolan. Hälften av studiens deltagare upplever att yrkeserfarenhet påverkar engagemang i planeringen av pedagogiska lärmiljöer och andra hälften anser att yrkeserfarenhet inte är kopplat till engagemang. Resultaten exemplifierar hur barnens inflytande och delaktighet i skapandet av pedagogiska lärmiljöer kan se ut.

The physical environment includes everything that surrounds us. It affects our senses and emotions and is part of the large amount of impressions we absorb every day. The purpose of our study is to shed a light on how after-school center teachers experience the physical environment at the after-school center and the way the design of the physical environment can set conditions and obstacles for social interaction, well-being and learning. The study is performed through interviews with after-school center teachers from three different afterschool centers in Stockholm and Södertälje, as well as self-made observations to gain agreater insight. Through our study, we can confirm that the environment is important and sets the prerequisites for social interaction, well-being and learning. We also found that there are several factors that affect our physical environment, such as the size and placement of rooms, the size of the group of children, the shared spaces with the school and high noise levels. We will address these obstacles and conditions that exist for a functional environment.