Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen. Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt. För att nå syftet har två olika observationer genomförts samt en kvalitativ intervju. Den första är en deltagande observation där jag tagits barnens perspektiv och tittat på lek-initiativ och tillgänglighet och den andra är en observation där jag tittar på hur barnen använder miljön och hur de leker. Den kvalitativa intervjun gjordes i grupp där de tre pedagogerna på den deltagande avdelningen medverkade. Resultaten har sedan kategoriserats för att lättare kunna sammanställas och visas som resultat. Resultatet visar att den fysiska miljön i förskolan påverkar barnen i deras vardag och att det finns en medvetenhet hos pedagogerna gällande betydelsen av miljön i förskolan. Resultatet visar även att för att miljön i förskolan ska bli så betydelsefull som möjligt för både verksamheten och barnen måste delaktighet, anpassad nivå av leksaker och material samt ständig reflektion av miljön finnas. Detta kan enbart förverkligas genom att pedagogerna i förskolan är medvetna om att makten ligger hos dem.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas. Frågor som tas upp är vilka avtryck av filosofierna som syns i förskolans fysiska miljö, hur beskriver pedagoger utformandet av den fysiska miljön inom de olika filosofiska inriktningarna samt vilken roll har pedagogen i den fysiska miljön. Resultatet visar att filosofiernas avtryck är väl synliga i miljön och att pedagogerna har tagit inspiration utifrån sin filosofi när de utformar sin miljö. Vidare visar resultatet på både likheter och skillnader i sättet att utforma den fysiska miljön och att miljön har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. De aspekter som pedagogerna har i åtanke när de utformar sin fysiska miljö är förändringar, färgval, hem- eller verkstadsdiskursen, materialutbud och hur dessa sedan placeras – tillgängligt eller otillgängligt för barnen samt vilken funktion miljön fyller för verksamheten. Resultatet visar även på att samtliga filosofiers pedagogroll är som en medkonstruktör i miljön, dock beskriver pedagogerna den på olika sätt.

This study aims to examine what students in two schools think of the physical environment in their school, and how this affect their studies. My main question I wanted to answer was: How does the students think that the physical environment affect their day in school? I also wanted to find out what the students think is important in the physical environment in their school.  The study is based on interviews with students i two different schools. One secondary school, in which three eight-grade students were interviewed, and one high school in which two students were interviewed.  The result of the interviews is that the students think that their work in school is affected by the physical environment. The most important things is to feel safe in school and to have the possibilities to do studies without limitations in the environment, for example room to do their own studies, and a flexibility and variation in the environment. The interviews also tell that the students think that their possibility to have influence on the environment is important, and that the school listens to their suggestions. The difference between the two schools is significant, and this also shows in how the students describe the environment in their schools.  The study also discuss what learning is, and how the environment can be adapted to encourage students to learn, both in class and outside between classes. The environment is also important when it comes to the ability to adapt the pedagogy to the current curriculum, because of the changes in pedagogy that has occured in the decades that has passed since many schools, like the high school in this study, were built.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där. Ljusa färger dominerar på de flesta förskolors väggar. Artefakter hyllor och material, såsom puzzel, färger och böcker, förekommer på samtliga förskolor. Däremot har pedagogerna olika syften med vad artefakterna ska mediera. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna har tilltro till barnens kompetens och är medvetna om barns inflytande i den fysiska miljön på förskolan. Däremot är det sällan som det tas hänsyn till detta i praktiken. Detta framkommer när artefakterna placeras högt, utom barnens räckhåll. En anledning till detta kan vara okunskap inom det område som berör den pedagogiska miljöns betydelse för den enskildes utveckling. Det finns även andra faktorer som styr den pedagogiska miljön på förskolan så som tid, ekonomi, barngrupp samt styrning från högre instans. Den visar även att intentionen från pedagogerna är positiv men att en del av problemet är för stor barngrupp.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

Sammanfattning Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar. Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen. Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön. Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn. Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling. I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagogerna som vi intervjuat var från olika avdelningar. Observationerna gjordes genom att gå runt och titta på miljön samt att fotografera det vi ville undersöka extra mycket. Resultatet visade att de flesta tänkte på miljöns betydelse. Det traditionella fanns på förskolorna men med försök till förändringar. Materialet skulle vara synligt för barnen förutom det ”smutsiga och kladdiga”. / The aim of the study was to examine how teachers at the preschool was thinking about the environment and the material's impact on children's development and learning. We also wanted to found out how the indoor environment of the departments is structured, whether they are traditional, they look like the home or if they are inspiring for children to experiment and explore the environment. We also looked at how the material is used and how it is placed and if the children have access to it. We have assumed the socio-cultural perspective in the study, which says that it is the teacher who organizes the environment around the kids and the kids are taking the help of their environment to learn and develop. Our empirical gathering of the materials were developed through interviews and observations. The teachers we interviewed were from different departments. The observations were made by walking around and looking at the environment and we also took photographs of what we wanted to examine extra. The result showed that most preschool teachers thought the environments significance. The traditional environment was found in the kindergarten but with attempts to change it. The material would be visible to the children besides the "dirty and messy."

Syftet med denna studie har varit att ta reda på Pedagogers upplevelse av barngruppens storleks betydelse för barns utveckling och lärande i relation till den fysiska miljön i förskolan. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod och för att nå ut till så många pedagoger som möjligt så gjordes en webbenkät. Länk till undersökningen lades ut i fyra olika grupper på Facebook. Dessa grupper är gjorda för pedagoger som jobbar i förskolan, 2372 pedagoger deltog i undersökningen. Bearbetning och analysering av insamlad empirisk data gjordes genom att ställa frågorna emot varandra och få fram de mest intressanta svaren som utmärkte sig. Frågorna som utmärkte sig mest redovisas i korstabeller. Ett fåtal av frågorna redovisas i cirkeldiagram och en fråga i stapeldiagram för att man tydligt ska kunna se svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att barngruppen idag är för stora och mer än hälften av alla pedagoger som svarade anser att dem inte har tillräckligt många rum på sin avdelning. Ljudnivån är ofta väldigt hög och det begränsar barns utveckling och lärande. Min slutsats är att pedagogerna upplever att barnens utveckling och lärande blir begränsat på grund av barngruppen storlek.

Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskolepedagogers förhållningssätt för betydelsen av materialets placering i ateljén för barns inflytande och lärande. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod har åtta förskolepedagoger intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys utifrån begreppen barns inflytande och lärande. Resultatet visar på mönster för vilka val och möjligheter som finns vid placering av material. Förskolepedagogerna som arbetat tillsammans längst hade i princip allt material tillgängligt för barnen. Tillgängligt material ansågs dock inte vara detsamma som obegränsat användande då barnen skulle ha ett syfte vid sitt skapande. Förskolepedagogernas förhållningssätt bidrog till ett djupare lärande för barnen med hjälp av de didaktiska frågorna, vilket också bidrog till barnens inflytande. Ett långvarigt samarbete inom arbetslaget tycks ha kunnat erbjuda förskolepedagogerna att utveckla en gemensam värdegrund kring pedagogiskt viktiga frågor.