Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållningssätt bland förskolläraretill barns fysiska aktivitet i förskolan, samt bidra till förståelse för vilken inverkan den fysiska miljön har på förskolebarns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter till inflytande som förskollärarna ger barnen i den fysiska aktiviteten, samt hur förskollärare gör om barnen inte vill delta i de fysiska aktiviteterna. Forskning visar att aktiva levnadsvanor utvecklas i tidig barndom och att förskoleåldern tycks ha en avgörande betydelse i denna utveckling. Trots detta visar forskning att fysisk aktivitet på senare år har hamnat i bakgrunden av andra ämnen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare från fem olika förskolor i en kommun. Empirin analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Förskollärarna i studien framhåller betydelsen av fysisk aktivitet för att främja barns fysiska och psykiska hälsa och att det därför bör främjas i förskolan. Förskollärarna lyfter olika utmaningar som de ser i den fysiska miljön men pekar på möjligheten att anpassa den fysiska aktiviteten efter förutsättningarna och hitta möjligheter till fysisk aktivitet. Vidare visar resultatet hur förskollärare kan skapa möjlighet till inflytande och delaktighet genom att förskollärare hjälper barnen att göra sina röster hörda utifrån sina förmågor och intressen.

Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter och utmaningar som förskollärare upplever i att erbjuda och stimulera barn till fysisk aktivitet på förskolan. Syftet var vidare att jämföra likheter och skillnader mellan förskolor med uttalad och outtalad rörelseinriktning. Metoden var en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Två av förskollärarna arbetar på förskolor där det inte finns en uttalad pedagogisk inriktning och de andra två förskollärarna arbetar på förskolor med uttalad rörelseinriktning med fokus på rörelse och fysisk aktivitet. Intervjuformer som användes var semistrukturerad. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk forskningsmetod som skall ge oss möjlighet att förstå förskollärares upplevelser och förståelse av olika aspekter i deras omvärld. Studien utgår från Lev Vygotskijs teori kopplat till det sociokulturella perspektivet, samspel, interaktion, den proximala utvecklingszonen och miljöns betydelse. Resultatet visar att förskollärarna har medvetenhet och kunskap om barns utveckling kring fysisk aktivitet. En skillnad och utmaning som framkom i resultatet var att det finns en medvetenhet och kunskap kring erbjudandet av fysisk aktivitet, men att den fysiska miljön inte är utformad för att stimulera till fysisk aktivitet på samtliga förskolor. Det upplevs vara svårt att övertyga skolhuvudmannen att ändra och tillföra material som utmanar barn motorisk på vissa förskolor. Resultatet visar även att förutsättningarna skiljer sig åt vad gäller förskolor med uttalad och outtalad rörelseinriktning att erbjuda fysisk aktivitet både inomhus och utomhus, vilket visar sig kopplas till den specifika inriktning förskolorna besitter. Vidare visar resultatet att förskollärarna kopplar fysisk aktivitet till utomhusmiljön och de lägger stor vikt vid det materialla som redan finns på förskolan.

Abstrakt  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar den fysiska miljön inomhus på förskolan och vilket lärande hos barn som möjliggörs i relation till den fysiska miljön. Syftet är även att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar de förutsättningar som finns för att utforma den fysiska miljön inomhus. Vidare belyser studien förskollärarnas perspektiv på den betydelse förskolans fysiska miljö har för barns utveckling och lärande.  Utifrån en fenomenografisk forskningsmetod och analysmodell har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare intervjuades från tre olika förskolor för att ta del av deras uppfattningar och tankar kring den fysiska miljön i förskolan. Vi har även använt oss av teorin affordance i analysen av resultatet.  Resultatet visar att förskollärarna betonar vikten av att utgå från barns intresse, behov och förskolans läroplan när förskolans fysiska miljöer utformas eller förändras. Vidare betonas vikten av att miljöerna är tydligt utformade med vad de erbjuder och att material är tillgängligt för barn på deras nivå. Implikationer utifrån detta är att uppmärksamma dessa aspekter av miljön i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barns utveckling och lärande. Det lyfts också att budget och kompetensutveckling är av stor vikt men den varierar förskolorna emellan.

Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska alla anställda i förskolan motverka stereotypa könsmönster. Forskning visar att det handlar om förskollärarens förhållningsätt till barn och verksamhet genom de styrdokument som förskolläraren ska förhålla sig till. Det handlar också om vilka miljöer som barnen erbjuds i verksamheten. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för arbetet med jämställdhet och genus. Vi ställer oss frågorna på vilka olika sätt förskollärare arbetar med den fysiska miljön ur ett genusperspektiv samt vilken medvetenhet som finns hos förskollärarna gällande miljön ur ett genusperspektiv. Undersökningen bygger på en enkät med öppna och slutna frågor som delats på två olika forum för förskollärare. Vi fick in 49 svar och dessa har analyserats och ställts i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Studiens resultat visar att det finns en viss medvetenhet kring den fysiska miljöns betydelse för jämställdhetsarbetet hos de deltagande förskollärarna. Förskollärarna upplever ett hinder med äldre medarbetares och vårdnadshavares syn på genusarbetet i förskolan. När de arbetar i team stärker de varandras yrkesprofession och hjälper varandra med förskollärarens olika styrkor och svagheter.

This bachelor's thesis aims to study security from a residential perspective. The study has been carried out using a qualitative method with interviews and walking-along tours, it has a basis in a geographically defined case study of the residential area Kroksbäck. There are many different approaches and methods to improve security in residential areas. This can be done both through physical design, by separating them from public places, and through social initiatives, for example by investing in meeting places and to encourage movement in the area. The results of studies show that there is a strong connection between youth gangs and the physical environment that contributes to the insecurity in the area. It is very clear what needs to change in the area in order to have increased security among the residents and that is improvement of lighting, several activities that contribute to more activity in the area and security walkingalong both in the evening and during the day to get an insight into the problems which are related to safety in the residential area. / Detta kandidatexamensarbete syftar till att studera tryggheten ur ett boendeperspektiv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer och gåtur-vandringar, den har en grund i en geografiskt avgränsad fallstudie av bostadsområdet Kroksbäck. Det finns många olika tillvägagångssätt och metoder för att förbättra säkerheten i bostäder. Detta kan göras både genom fysisk utformning, genom att separera dem från offentliga platser, och genom sociala initiativ, till exempel genom att investera i mötesplatser för att uppmuntra till rörelse i området. Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan ungdomsgängen och den fysiska miljön som bidrar till otryggheten i området. Det är väldigt tydlig på vad som behövs förändra i bostadsområdet för att få en ökad trygghet bland boende och det är förbättring av belysning, flera verksamheter som bidrar till mer aktivitet i områden samt trygghetsvandringar både på kvällstid och dagtid för att få en inblick på vilka problem finns som relateras till tryggheten i bostadsområdet.

Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap om hur förskollärares förhållningsätt och förskolans fysiska och sociala miljö påverkar barns beteende, med ett särskilt fokus på aggressiva beteenden. Studien har tagit stöttning av den sociala inlärningsteorin och det relationella perspektivet som i sina grunder handlar om att barnet inte är i fokus utan omgivningen runt omkring. Studien har utgått från en kvalitativ metod där åtta förskollärare från fyra olika kommuner har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förhållningssätt, fysisk och social miljö har en påverkan på barn med aggressivt beteende. Många var överens om att ett lågaffektivt bemötande, lugn miljö och små grupper är väsentliga delar för att stötta barn med aggressivt beteende. Från tidigare forskning kan vi se att det bland annat inte finns tillräckligt många studier på det här området. I studien kommer det fram från förskollärares erfarenheter att det är det runt omkring barnen, till exempel miljön eller andra människor som påverkar deras beteende och att det inte är barnet som är problemet.

Föreliggande studie fokuserar på hur förskolans lärmiljö kan organiseras för att motverka könsstereotypa mönster som kan påverka barns aktivitetsval. I arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag krävs en ständig reflektion om de normer som skapas i samspel med den sociala och fysiska miljön. Studiens syfte är att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur organiseringen av förskolans lärmiljöer kan motverka könsmönster som riskerar att påverka barns val av aktiviteter. Studien har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv där kvalitativ data samlats in med hjälp av semistrukturerade deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt har fyra avdelningar fördelat på två förskolor deltagit i studien. Resultatet visar att fordon och konstruktionsmaterial får stort utrymme i förskolans lärmiljöer samt att könsstereotypa aktivitetsval kan motverkas i en genomtänkt fördelning av materialet i miljön. Olika strategier har visat sig användas för att motverka stereotypa könsmönster i barns aktivitetsval. Dessa strategier kan ibland ses som varandras motsatser men kan också fungera som komplement till varandra. Genom att applicera en kompensatorisk strategi i organiseringen av lärmiljön kan barns intressen tillgodoses samtidigt som hänsyn tas till eventuella maktperspektiv. Detta kan bidra till att motverka könsstereotypa mönster i barns aktivitetsval och därmed vara en del av förskolans jämställdhetsuppdrag.

The aim of our study is to provide a broader understanding of how important the design of the public space is in relation to the safety of the inhabitants. We intend to shed light on the city planners perspective in the planning of redevelopments of two existing districts in Malmö. In other words, the paper examines how city planners in Malmö plan two different areas so that they go from unsafe to safe. We also discuss the definition of the concept of safety and how important the safety of citizens is for residential areas to become attractive. In the study, we investigate this phenomenon by analyzing planning programs over each district. We analyzed a planprogram over Kroksbäck and Holma as well as a planprogram over Amiralsgatan and station Persborg. The choice of these areas was due to the fact that they are two areas that today are perceived as unsafe and vulnerable areas. For this reason, it is appropriate to analyze how the sites are planned to reshape according to the plan programs. To give a broader view of the safety aspect and how the place looks and is experienced today, we also chose to make site analyzes of each place. The site analyzes are intended to give a more personal idea of how the authors experience the site based on the safety aspect. The object of study is used to discuss how design can affect the safety in public spaces. In conclusion, we expect to be able to give a more concrete answer to how the design of the physical environment can affect security with the help and guidance through previous research by authors such as Jane Jacobs (2005).

Efterfrågan på nybyggnation av förskolor finns idag i Sverige. Det grundas i att investeringar för uppförandet av nya förskolor de senaste årtionden inte varit i samma takt som behovet har ökat. Arkitekters roll att tillgodose brukbara miljöer innebär för förskolor att den fysiska miljön fungerar för både förskoleverksamheten och barn. För en fungerande verksamhet inom förskolan är det centralt i arbetet att kunna främja barns lärande och utveckling. Förutom en efterfrågan på förskolor finns även en efterfrågan om kunskap för utformandet av dem. Särskilt viktigt är att kunskapen om utformning ständigt utvecklas utifrån ny förståelse om barns behov. I bidrag till ökad förståelse är studiens syfte att lyfta aspekter att beakta för de som utformar förskolor, där utformningen utgår från ett barnperspektiv. Studiens syfte har fokus på att utformningen tillgodoser föreskolverksamhetens uppdrag att främja barns lärande och utveckling. Intresse för studien är undersökning av förskolepersonals upplevelse av förskolors fysiska miljö. Den centrala subjektiviteten som studien grundas på har medfört designen av en samhällsvetenskaplig forskning. Genomförandet av studien har utförts med metod av en litteratur-, fall-, och intervjustudie. Litteraturstudien som metod har ämnat till insamling av kunskap om barns behov. Inom fallstudien har tre förskolor studerats till utformning, samt genomförande av en intervjustudie för förskolepersonalens upplevelse om utformning. Den insamlade kunskapen om barns behov visar på att många behov bygger på varandra för att barn ska lära och utvecklas. Möjlighet till lek, trygghet, social interaktion och känna lustfylldhet är några exempel på behov hos barn som behöver möjliggöras i en fysisk miljö. Förskolepersonalens upplevelse för hur en fungerande fysisk miljö är utformad, är att personalen ska kunna vara tillgängliga för barnen, säker miljö utan risk för olyckor, och där barnen kan agera självständigt för att utvecklas. Slutsats för studien speglar kvaliteter för en bra utformad förskola. Bland annat att det finns variationer av rum sett till funktion och skala. En annan aspekt är att utformningen skapar en miljö där barn känner tillhörighet, som genom är nära avstånd till vardagliga funktioner. Förskolan behöver även vara flexibel för att verksamheten kan anpassa miljön utifrån både lärande och förändrade behov.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om förskollärarens användande av den fria leken i relation till förskolans fysiska miljö och barns lärande och utvecklingsprocesser. Detta område anser jag är av stor vikt att studera för att se förskollärarprofessionens bidragande faktor i den fria leken och den fysiska miljön på förskolan. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare vid skilda avdelningar på fyra olika kommunala förskolor men i samma kommun. Resultatet visar att förskollärarna till stor del använder sig utav observationer av barnen i den fria leken för att se hur leken fungerar i interaktion med den fysiska miljön, och hur barnen samspelar med varandra. Samt att de sedan förändrar den fysiska miljön på förskolan när leken behöver utvecklas och få ett uppsving. Det har även visat sig i intervjuerna att förskollärarna diskuterar den fria leken tillsammans med kollegor om hur den fysiska miljön skall förändras för att utveckla den fria leken. De yngsta barnens fria lek och undersökningsprocesser kommer mer sällan till ytan då de äldre mer verbala får mer inflytande via konversationer och intervjuer. Det resulterar i att färre diskussioner bland förskollärarna sker kring de yngsta barnens fria lek och utforskningsprocesser och dess inverkan till att förändra miljön och tillföra inspirerande lekmaterial. Men att de som ser barnen som kompetenta i sina utforskningar av den fysiska miljön oftare ser till att utforma meningsfulla aktiviteter och stimulerande miljöer för de yngsta barnen. Alla förskollärare i studien är överens om att en central del i arbetet med barnen vid alla aktiviteter på förskolan, är att se och lyssna in barnens behov och intressen. Detta för att kunna utveckla meningsfulla aktiviteter och den fysiska miljön efter den aktuella barngruppens behov. / The aim of the study is to contribute with increased knowledge and awareness of the preschool teacher's use of the free play in relation to the physical environment of the preschool and children's learning and development processes. This area I believe is of great importance to study to see the preschool teacher profession's contributing factor in the free play and the physical environment at the preschool. The method chosen was qualitative interviews with six preschool teachers at different departments at four different municipal pre-schools but in the same municipality. The result shows that preschool teachers to a great extent use observations of the children in the free play to see how the game works in interaction with the physical environment, and how the children interact with each other. And that they then change the physical environment at the preschool when the children’s playing needs to be developed and get a boost. It can also be seen in the interviews that preschool teachers discuss the free play together with colleagues about how the physical environment should be changed to develop the free play. The youngest children 's free play and exploration processes rarely come to the surface as the older more verbal children get more influence through conversations and interviews. As a result, fewer discussions among preschool teachers take place around the youngest children 's free play and exploration processes and its impact on changing the environment and adding inspirational play material. But those who see the children as competent in their exploration of the physical environment more often make sure to design meaningful activities and stimulating environments for the youngest children. All preschool teachers in the study agree that a central part of the work with the children at all activities at the preschool is to see and listen to the children's needs and interests. This in order to be able to develop meaningful activities and the physical environment according to the needs of the group of children in question.