Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration. / Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.

Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser. Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen. Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet. Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet. / Background: The concept of environment includes both the physical and social environment. The physical environment means the surrounding environment, while the social environment is what it’s like to be in it. For a person with dementia, it is central that the environment radiates security. There should be an opportunity for privacy and at the same time pleasant common areas to socialize in. Dementia is a collective name for a number of different functional and cognitive diseases that all affect the brain's functions. Aim: The aim of the literature study is to describe the importance of the care environment for people with dementia in nursing homes, based on the care staff's experiences. Method: This is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review is based on qualitative original articles. Qualitative research is used to describe people's experiences and perceptions of a certain phenomenon. Results: The main findings in the Physical Environment category show that the physical environment of the home, such as a homely environment with light, sound, temperature and scents, facilitates recognition of the environment, functional ability and the feeling of security. The main findings in the Social Environment category show that the importance of music for people with dementia and activity, meals, communication and relationships between care staff and people with dementia contribute to a positive well-being. Conclusions: A home-like environment is important for people with dementia. Belongings such as photographs and personal decor provide an increased sense of security. Light, sound, temperature, scents and color reduce agitation in people with dementia. Familiar scents have a positive effect on the ability to orient. Music activities increase the awareness. Traditional food has a positive impact on people with dementia as memories are brought to life and people become more social. A well-functioning communication and a good relationship between care staff and the resident provides security, well-being and quality of life.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur olika förskolor i Stockholm anpassar sin verksamhet för att skapa en lekmiljö som möjliggör inkludering av barn med funktionsnedsättningar. Den datainsamlingsmetoden vi har använt var en enkätmetod som skickades ut till flera förskolor runt om Stockholms län för att ta reda på hur olika förskolor i Stockholm arbetar med anpassningen för att möjliggöra en inkluderande lekmiljö för barn i behov av särskilt stöd. För att analysera den insamlade datan från vårt enkätformulär har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. Vidare användes även specialpedagogiska perspektiv för att se hur olika förskolor arbetar. Resultaten av studien visade att förskollärarna arbetade aktivt för inkludering genom att skapa en plats där alla barn kände sig inkluderade. Det gjordes genom att erbjuda aktiviteter och miljöer som kunde anpassas efter barnens olika behov. Det framkom att det var utmanande att hitta ett standardiserat arbetssätt för inkludering för samtliga barn och att det inte fanns något färdigt recept att följa. Istället betonades vikten av att anpassa verksamheten och aktiviteterna utifrån barnens individuella behov och önskemål. Slutsatsen visar att specialpedagoger spelar en viktig roll i verksamheten genom att ge olika stöd till pedagogerna för att främja barnens utveckling och lärande. Tyvärr har inte alla förskolor tillgång till specialpedagoger och en liten andel har inte tillgång till något stöd alls för att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, oftast handlar det om brist på ekonomi.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ”Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd?”, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund.Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos. / The purpose of this study is to take the teachers' perspective, examining the physical environment in schools for children in need of special support. Through observations and interviews with educators who have assumed the study's main question "How do the teachers of the physical environment in schools for children with special needs?" Has the collected empirical material was analyzed by means of the study, two theoretical perspectives: salutogenic approach / SOC and Vygotsky's developmental psychology and previous research and background.The results of the study show that teachers find that the physical environment is very important for children in need of special support. For a student, only a small change in the environment can be the difference between experiencing SOC and feel included or to experience chaos.

I Skollagen framgår det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov, samt att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Trots det finns det inte mycket forskning om hur en sådan lärmiljö kan skapas eller utformas. Mot bakgrund av detta genomfördes denna studie med syfte att undersöka hur några lärare i mellanstadiet organiserar undervisningen samt den fysiska miljön för att skapa förutsättningar för lärande. Frågeställningar togs fram med inspiration från TEACCH- modellen som handlar om att skapa förutsägbarhet och förståelse för sammanhang genom en tydliggörande pedagogik. De tre frågeställningarna var: Hur är den fysiska miljön organiserad?, Hur är den tydliggörande arbets- och aktivitetsordningen organiserad? och Hur ser organiseringen av undervisningen ut? Sex stycken lärare observerades under ett eller två lektionstillfällen vardera utifrån ett observationsschema som utgick från de tre frågeställningarna. Utöver observationerna skickades en enkät ut som 28 lärare deltog i. Enkätens frågor utgick, liksom observationerna, från de tre frågeställningarna. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket och förhållningssättet Universal Design for Learning. Studien visar att en tillgänglig lärmiljö skapas i olika utsträckning, samt att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö och därmed inte uppväger skillnader mellan elevernas olika förutsättningar. Hinder för att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö kan relateras till olika nivåer av yttre kontroll, såsom fysiska och organisatoriska begränsningar. Utifrån resultatet kunde slutsatsen dras att tydliggörande och tillgänglig undervisning behöver utvecklas som forskningsfält då forskning ännu inte har klargjort hur och på vilket sätt enskilda faktorer inom tydliggörande pedagogik påverkar lärande. I den specialpedagogiska praktiken skulle lärarnas arbete kunna försvåras på grund av komplexiteten och oenigheten inom den vetenskapliga forskningen om vad som specifikt främjar lärande samt hur olika faktorer påverkar lärmiljön.

Bakgrund: Vården på en intensivvårdsavdelning är tänkt att vara kurativ, det vill säga botande. Trots det, så inträffar ca 20 procent av alla dödsfall på intensivvårdsavdelningar i Sverige och omställningen till palliativ vård sker ofta snabbt. Döden inträffar ofta kort därpå, och denna transition kan upplevas på olika sätt beroende på hur personalen informerar och kommunicerar med de närstående om vad som sker. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur närstående upplever den palliativa vården på intensivvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut, varav sex var kvantitativa och fyra kvalitativa. Resultat: Fem huvudteman med underteman identifierades. Information om diagnos och prognos var viktigt för de närstående och var avgörande för hur passförberedda de var inför den sjukes död. Kommunikation, det vill säga hur informationen förmedlades, var också en viktig parameter för upplevelsen. Närstående eftersökte också att få stöd från personalen i form av empati eller existentiellt stöd. Med interaktion menas såväl den praktiska delaktigheten i omvårdnaden av den sjuke, som den fysiska och existentiella närvaron som visade sig vara mycket betydelsefull. Slutligen behandlas hur den fysiska miljön påverkar de närståendes upplevelse, med mycket teknisk utrustning och lite utrymme för avskildhet och lugn. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Andersheds teoretiska ramverk och hennes huvudbegrepp “att veta”, “att vara” och “att göra”, samt utifrån hennes tankar kring det humanistiska förhållningssättet hos personalen och vad “extraresurser” kan innebära. / Background: The care in the intensive care units intends to save lives. In spite of that aim, 20 percent of the deaths in Sweden occur at the intensive care units and the transition between curative and palliative care can be very quick. Death often occurs shortly thereafter, and this can be experienced in different ways depending on how the staff informs and communicates with the next-of-kin. Aim: The purpose of the literature review is to examine how the next-of-kin experience palliative care in intensive care units. Method: A literature review was made and ten scientific articles were selected. Six were quantitative and four qualitative. Results: Five main themes with subthemes were identified. Information on diagnosis and prognosis was crucial. Communication was also important. The next of kin appreciated emotional and existential support. Interaction, as in practical involvement and as in the physical and existential presence, turned out to be very important. Finally, results show that the environment with a lot of technical equipment and little space for privacy and tranquility affects the experience for next-of-kin. Discussion: The results are discussed in relation to Andershed’s theoretical framework “Involvement in the light - Involvement in the dark.” and her main concepts“ to know”, “to be” and “to do”. In addition, Andershed’s concepts of humanistic approach and “extra resources” are being discussed.

Efterfrågan på studentbostäder blir större i universitets- och högskolestäder, där kombinationen av ett ökat intresse för högre studier och en långvarig bostadsbrist resulterat i att studenter stått bostadslösa vid kursstart. Resultatet har utmynnat i att studentbostadsområdens fysiska miljö nedprioriterats, trots dess påverkan på det psykiska välmåendet och den enskilde individens uppfattning av ett lärosäte eller en stad ifråga. Genom utformningen av studentbostadsområden med syftet att öka den sociala hållbarheten kan uppfattningen av bosättningen förbättras. Social hållbarhet utgör en av tre hållbarhetsdimensioner som syftar på det gemensamma målet gällande global hållbarhet. Social hållbarhet relaterar till de sociala aspekterna i samhället, där förhållandena som berör begreppet, på grund av sin komplexitet, har gjort att det många gånger exkluderats i praktiken. Inom konceptet social hållbarhet ingår flera aspekter, däribland socialt kapital, vilket syftar på individers olika sociala sammanhang och nätverk. Studien syftade till att beskriva hur ett socialt hållbart studentbostadsområde kan utformas genom målsättningen av strukturering kring kriterier och riktlinjer. Dessa kriterier och riktlinjer förväntades uppstå genom kombinationen mellan studenters preferenser kring ett studentbostadsområdes fysiska och sociala faktorer, samt litteratur kring ämnet. Genom 25 semistrukturerade intervjuer med studerande vid Högskolan i Gävle kunde respondenternas preferenser definieras. Detta med hjälp av frågor kring deras tidigare och nuvarande bostadsområden, samt deras åsikter och preferenser kring utformningen av ett studentbostadsområde generellt. För ytterligare förståelse av studenternas bostadssituationer genomfördes inventeringar av befintliga studentbostadsområden i Gävle. Studien utmynnade i 16 kriterier utifrån analysmodellens begrepp, som senare resulterade i 9 riktlinjer. Dessa riktlinjer applicerades sedan i en fysisk kontext med hjälp av ett gestaltningsförslag. Dock var denna gestaltning endast ett förslag kring riktlinjernas applicering. Diskussion kring huruvida riktlinjerna kan appliceras, ter sig bäst genom att applicera och utforma dessa utifrån en lokal kontext. Studiens slutsats utmynnade i att relationen mellan social hållbarhet och utformningen av studentbostadsområden kan beskrivas med hjälp av studiens analysmodell. Kriterierna och riktlinjerna presenterade i studien, resulterade i ett starkt socialt kapital inom studentbostadsområden, men ansågs vara bäst applicerbara inom en lokal kontext. Kriterier och riktlinjer kring ett socialt hållbart studentbostadsområde i relation till socialt kapital bör struktureras genom kombinationen av litteratur och preferenser hos de som utnyttjar den fysiska miljön ifråga. / The demand on student housing is growing in cities containing universities, where the combination of a growing interest in higher education and a prolonged shortage in housing has resulted in students being homeless by the time their studies has begun. The result of this has become a de-prioritization in the physical environment. Although, the design of these areas should be prioritized higher as it affects both mental well-being and the individual perception of the university and the city. By designing residential areas for students with the purpose of increasing the social sustainability, it is possible to improve the perception of these areas over all. Social sustainability form one of three dimensions of sustainability that aims for the common goal of global sustainability. Social sustainability relates to the social aspects in society. Conditions relating to social sustainability has, due to its complexity, often been excluded in practice. Within the concept of social sustainability are many aspects, among which social capital is included, which refers to different social contexts and social networks. The aim of the study was to describe how socially sustainable residential areas for students could be designed through the objective of structuring criterias and guidelines. These criterias and guidelines was expected to be formed by the combination of preferences amongst students, regarding physical and social factors in residential areas for students, and literature concerning the subject. Through 25 semi-structured interviews with students at the University of Gävle, the preferences amongst the respondents could be defined, by asking them about their preferences, previous and current residential areas. As well as their general opinions regarding the design of a residential area for students. For further understanding of residential areas for students, an inventory was made in similar existing areas in Gävle. The study resulted in 16 criterias based on the concepts within the analysis model, that later resulted in 9 guidelines. These guidelines were applied in a physical context by creating a design proposal. This design was only a proposal concerning the application of the guidelines. A discussion regarding the application of the guidelines, is in itself best applied and created through a local context. The conclusion was that the relationship between social sustainability and the design of residential areas for students, could be described by using the analysis model in the study. The criterias and guidelines presented in the study, resulted in strong social capital within the residential areas for students. Although they are best applied in local context. These are best structured by combining literature and preferences amongst those using the physical environment in question.

The purpose with the present study is to examine house pedagogues’ perceptions of how physical factors in the common areas of group homes affect people with perception disorders. The questions that the study further answers is whether adaptations in the physical environment have been implemented or need to be carried out based on the individual's needs, and whether the persons living in the group home have been involved in the design of the physical environment in the common areas. The people who is living in the group home have disabilities in the autism spectrum and intellectual disability of varying degrees.  In order to answer these questions, I have conducted a survey with complementary interviews. The house pedagogues who participated in the study all work in group homes, which are governed by decisions under LSS, The Act on Support and Services for Disabled People.   I have analyzed the result with the theoretical starting point KASAM, which is based on Antonovsky's concept of context. Antonovsky believes that the existence is comprehensible, manageable and meaningful when internal and external stimuli come in an orderly, structured and cohesive manner.   The result of the study shows that the perceptions of house pedagogues are that difficulties in dealing with different forms of sensory experiences in the common areas of the group homes affect the people who is living there. The result also shows that adjustments have been made and that further adjustments would have to be made within the activities to meet the needs of people for the environment, and that in some of the activities, individuals have had the opportunity to influence the design of the physical environment in there living environment.   This study can contribute to increased knowledge, through house pedagogues’ perceptions, about difficulties within different forms of sensory experiences for people with perception disturbances and in what areas there is a need for adaptation. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka verksamhetsnära pedagogers uppfattningar om hur fysiska faktorer i de gemensamma utrymmena på gruppbostäder påverkar personer med perceptionsstörningar. Frågor som studien vidare besvarar är om anpassningar i den fysiska miljön har genomförts eller behöver genomföras utifrån personernas individuella behov, samt om personerna som bor inom verksamheten varit involverade i utformningen av den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena. Personerna som bor inom verksamheterna har funktionsnedsättning inom autism och utvecklingsstörning av varierad grad. För att kunna besvara dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie med kompletterande intervjuer. Informanterna som deltagit i studien arbetar samtliga som verksamhetsnära pedagoger inom boendeverksamhet som styrs av beslut enligt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Jag har analyserat resultatet med den teoretiska utgångspunkten KASAM som bygger på Antonovskys begrepp känsla av sammanhang. Antonovsky menar att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull när inre och yttre stimuli kommer på ett ordnat, strukturerat och sammanhängande sätt. Resultatet i studien visar att pedagogernas uppfattningar är att svårigheter att hantera olika former av sinnesintryck i de gemensamma utrymmena på gruppbostaden påverkar personerna som bor inom verksamheten. Resultatet visar även att anpassningar har genomförts och att ytterligare anpassningar skulle behöva genomföras inom verksamheterna för att tillgodose personernas behov av tillrättalagd miljö, samt att inom vissa av verksamheterna har personerna haft möjlighet att påverka vid utformningen av den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena. Denna studie kan bidra med en ökad kunskap, genom verksamhetsnära pedagogers uppfattningar, om hur svårigheter att hantera sinnesintryck påverkar personer med perceptionsstörningar, samt inom vilka områden det finns behov av att genomföra anpassningar.

<p>Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön.</p><p>I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal. Jag intervjuade också en förskollärare på varje förskola. Avslutningsvis följer resultaten av frågeställningar, observationer, intervjuer och diskussioner.</p><p>Denna slutrapport är tillkommen eftersom jag vill undersöka följande:</p><ol><li>Är det skillnad på arbetssättet hos barnpedagogerna på fyra olika förskolor (två närbelägna till naturen och två centralt i staden)?</li><li>Har det betydelse för naturverksamheten om förskolan ligger nära naturen eller centralt?</li><li>Påverkar barnpedagogernas naturintresse verksamheten?</li><li>Vilka svårigheter föreligger för barnpedagogerna när de ska ut med barnen i naturen?</li></ol><p>Mina observationer påvisade/påvisar att barnpedagogernas arbetssätt med naturverksamheter inte bedrivs likartat på dessa fyra förskolor. Barnen är ute mer i naturen på de förskolor som är närbelägna naturen än på de förskolor som är förlagda i centralområdena. Barnpedagogernas naturintresse är en bidragande orsak till att dessa förskollärare väljer att arbeta inom naturområdet med barnen. De svårigheter som uppstår under vintertid är då förskollärarna skall ut i kylan med barnen. Brist på pengar är ett problem för de förskolor som ligger i centrala områden. Det är kostsamt att åka buss med en stor grupp barn till naturliga skogsområden.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet ht 1998.

Jag har genomfört en undersökning där jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus på dess möblering och utbud av material. Genom att observera två klassrum har jag försökt få en förståelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lärande och kunskapsinhämtning. Min undersökning är genomförd utifrån forskningsfrågorna; - Hur är klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur använder sig eleverna av materialet och möbleringen? Jag har utgått från ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag även relaterat och jämfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts på samma område. Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier från klassrummen. Under mina observationer har jag sett olika möbleringsmöjligheter som, mer eller mindre, kan bidra till ett positivt kunskapsinhämtande för eleverna. Om man jämför med vad tidigare forskare har kommit fram till om utbudet av material verkar det fortfarande inte ha hänt så mycket i de klassrum jag observerade.