Global ETD Search

191	Att kunna skapa en tillgänglig fysisk miljö : - en fallstudie om faktorer och hänsynstaganden i en konceptförskolas byggprocess / To be able to create an accessible physical environment : - a case study on factors and considerations in a concept preschool's construction process Linerstad, Alina January 2021 (has links) Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer och hänsynstaganden som legat till grund i en byggprocess när en ny konceptförskola planerats i relation till barns utveckling och lärande i den fysiska miljön. Genom en fallstudie har en specifik byggprocess undersökts genom semistrukturerade digitala intervjuer tillsammans med två förskolerektorer, en lokalplanerare, en tillgänglighetssakkunnig samt byggentreprenadens projektledare och två arkitekter som ses som byggprocessens nyckelpersoner. En av konceptförskolornas verksamma förskollärare är också delaktig i studien. Resultatet visar på att byggprocessen tog hänsyn till yttre faktorer som barnanpassad och flexibel interiör och glasdörrar för transparens, neutrala färgkombinationer och en tillgänglig utomhusmiljö för att skapa en fysiskt tillgänglig, trygg och inkluderande konceptförskola för alla barn oavsett ålder eller motoriska förmågor. Specifika platser i konceptförskolan har visat sig fungerar både bra och mindre bra. Resultatet har analyserats tillsammans med en relationell dynamisk systemteori och en ekologisk systemmodell som tillsammans belyser hur den fysiska miljön skapar eller hindrar meningserbjudanden och proximala processer, samt hur de beslut som tas i exosystemet påverkar barnets möjligheter till utveckling och lärande. Slutsatserna är att det är viktigt att i det tidiga förstadiet noga diskutera vem konceptförskolan byggs för, vilka kunskaper beslut grundas på och analysera hur detta kommer att påverka barnet. Att redan tidigt i byggprocessen inkludera konceptförskolans brukares perspektiv kan gynna slutprodukten för att undvika misstag som inte går att förändra i efterhand. Vidare är det viktigt att planlösningen fungerar för att skapa tillgängliga och trygga fysiska miljöer som främjar barns utveckling och lärande men också för att bidra till en bättre arbetsmiljö för pedagogerna. / The purpose of the study was to investigate the factors and considerations that formed the basis of a construction process when a new concept preschool was planned in relation to children's development and learning in the physical environment. Through a case study, a specific construction process has been investigated through semi-structured digital interviews together with two preschool principals, a local planner, an accessibility expert and the construction project manager and two architects who are seen as the construction process's key people. One of the concept preschools' active preschool teachers is also involved in the study. The results show that the construction process took into account external factors such as child-friendly and flexible interiors and glass doors for transparency, neutral color combinations and an accessible outdoor environment to create a physically accessible, safe and inclusive concept preschool for all children regardless of age or motor skills. Specific places in the concept preschool have been shown to work both well and less well. The results have been analyzed together with a relational dynamic systems theory and an ecological systems model that together shed light on how the physical environment creates or hinders meaning offers and proximal processes, and how the decisions made in the exosystem affect the child's opportunities for development and learning. The conclusions are that it is important in the early pre-school to carefully discuss who the concept preschool is built for, what knowledge decisions are based on and analyze how this will affect the child. Including the concept preschool users' perspectives early in the construction process can benefit the end product in order to avoid mistakes that cannot be changed afterwards. Furthermore, it is important that the floor plan works to create accessible and safe physical environments that promote children's development and learning, but also to contribute to a better working environment for educators. Physical environment accessibility concept preschool relational dynamic systems theory ecological systems model Fysisk miljö tillgänglighet konceptförskola relationell dynamisk systemteori ekologisk systemmodell Educational Sciences Utbildningsvetenskap Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
192	Vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö : En kvalitativ litteraturstudie / Caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment : A qualitative literature review Ghannad Ghorsi, Sara, Mitic, Adriana January 2021 (has links) Bakgrund: Vårdmiljön kan delas in i två kategorier, varav den ena är objektiv och den andra är subjektiv. Båda dessa miljöfaktorer påverkar livskvaliteten för personer med demens. Vårdmiljön inkluderar rum, byggnader, inom-/utomhus och trädgårdar. Förståelse för vårdmiljön och dess påverkan hos demenssjuka är därför avgörande för vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga som bör engagera sig i att implementera rätt vårdmiljö som skapar en kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Metod: Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit & Beck, (2012). Litteraturstudien börjar med att formulera en frågeställning och finna därmed relevanta sökord. Granskningen gick utifrån SBU:s (2014) och studien styrkas med aktuell forskning. Resultat: Utifrån 12 granskade artiklar som genomförts i USA, England, och Australien gällande vårdmiljön och socialmiljön instämmer vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga enhälligt att en trivsam hemmiljön stärker självvärdet för individer med demenssjukdom och måste individanpassas. I och med detta behöver vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara delaktiga i tillämpande och implementeringen av rutiner och anpassningen av miljön för de demenssjuka. Konklusion: Vårdmiljön och socialmiljön och hur den inrättas och implementeras är direkt avgörande för levnadsstandarden hos individer med demenssjukdom. En trevlig och behaglig hemmiljö som individen med demenssjukdom kan känna igen skapar trygghet. En socialmiljö där individen med demenssjukdom kan vara delaktigt och kognitivt engagera sig skapar självvärde. / Background: The care environment can be divided into two categories, one of which is objective, and the other is subjective. Both environmental factors affect the quality of life of people with dementia. The care environment includes rooms, buildings, indoor / outdoor and gardens. Understanding the care environment and its impact on people with dementia is therefore crucial for care staff, nurses and relatives who should be involved in implementing the right care environment that creates a qualitative standard of living for individuals with dementia. Objective: To investigate research on caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment. Method: The literature review is based on the systematic flow chart according to Polit & Beck, (2012). The literature study begins with formulating a question and thereby finding relevant keywords. The literature study is supported by current research. The review template used was from SBUs (2014). Result: Based on 12 reviewed articles conducted in the USA, England, and Australia regarding the care environment and the social environment, care staff, nurses and relatives unanimously agree that a pleasant home environment strengthens the self-esteem of individuals with dementia and must be individually adapted. As a result, healthcare professionals, nurses and relatives need to be involved in the application and implementation of routines and the adaptation of the environment for people with dementia. Conclusion: The care environment and the social environment and how it is set up and implemented are directly correlated with the standard of living for individuals with dementia. A pleasant and comfortable home environment that the individual with dementia can recognize creates security. A social environment where the individual with dementia can be involved and cognitively get involved creates self-worth. : Buildings dementia effect garden healthcare environment impact influence older people person-centered care physical environment therapeutic Byggnader demens effekt trädgård vårdmiljö påverkan inflytande äldre människor personcentrerad vård fysisk miljö terapeutisk. Nursing Omvårdnad
193	Distansarbetets påverkan på yrkesverksammas aktivitetsmönster : En enkätstudie / The impact of teleworking on professionals activity patterns : A survey study Hagvall, Johanna, Ward, Ellen January 2022 (has links) Bakgrund: Sedan pandemins start har det blivit vanligare att arbeta hemifrån. Vid distansarbete kan aktivitetsmönstret förändras då gränsen mellan arbete och fritid lätt kan suddas ut. Syfte: Syftet var att beskriva hur distansarbete påverkar aktivitetsmönstret hos yrkesverksamma personer mellan 19–35 år. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Med inspiration från instrumentet GAP i vardagens aktiviteter och från Patterns Of Daily Occuaptions har frågor konstruerats. En blandning mellan snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes. 36 personer deltog i studien. Data analyserades med hjälp av Statistical Package for the Social Science (SPSS) och de öppna frågorna med inspiration från kvalitativa analysmetoder. Resultat: Studiens resultat visar att aktivitetsmönstret har påverkats av att arbeta på distans. De flesta deltagarna upplevde att de hade mer tid för sina vardagsaktiviteter vid distansarbete jämfört med arbete på arbetsplatsen samt att den fysiska miljön i hemmet påverkar arbete på distans. Slutsats: Flertalet deltagare upplever sämre ergonomi och minskad arbetsro och många upplever att de har en mer flexibel vardag vid distansarbete. / Background: Since the start of the pandemic, it has become more common to work from home. During teleworking, activity patterns may change as the boundary between work and leisure can be easily blurred. Aim: The aim was to describe how teleworking affects the activity pattern of professionals between 19–35 years of age. Method: A quantitative cross-sectional study was performed to collect data through a self-constructed questionnaire. With inspiration from the instrument GAP in everyday activities and Patterns of Daily Occuaptions, questions have been constructed. A mixture of snowball and convenience selection were used. 36 people participated in the study. Data was analyzed using SPSS and the open questions with inspiration from qualitative analysis methods. Results: The results of the study show that the activity pattern has been influenced by teleworking. Most participants felt they had more time for everyday activities during telework compared to work at the workplace and that the physical environment at home affects teleworking. Conclusion: Most participants experience poorer ergonomics and reduced peace of mind and many participants felt they had a more flexible everyday life when teleworking. Covid-19 habits and routines Model Of Human Occupation occupational therapy patterns of daily occupations physical environment social distancing Arbetsterapi covid-19 fysisk miljö Model Of Human Occupation social distansering vanor och rutiner Occupational Therapy Arbetsterapi
194	Att se eller övervaka : Fritidslärares tankar kring barngruppens storlek i fritidshem / To see or oversee : School age educare teachers’ thoughts on group size in school age educare Kramár, Mim January 2022 (has links) The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups. There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare. The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory. The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality. extended education school age educare leisure time center group size group space frame factor theory ecological development theory democracy fritidshem fritids gruppstorlek barngrupp grupp fritidspedagogik fysisk miljö lokaler utvecklingsekologisk teori ramfaktorteori personaltäthet sociala relationer relationell pedagogik demokrati Social Sciences Samhällsvetenskap
195	Att planera den fysiska miljön för trygghet Klasson, Tim January 2023 (has links) Denna uppsats undersöker hur det är möjligt att planera en fysisk miljö för att ge upplevelsen av trygghet. Att känna sig trygg i ett område eller längs ett stråk är viktigt för att personer ska känna att det inte finns någon risk att utsättas för brott. Studien samlar kunskap från dokument och litteratur som beskriver vad på en plats som får individen att känna trygghet, respektive vad som känns otryggt. Detta är relevant för att förstå vad som behöver förändras i den fysiska miljön och kunskapsunderlaget förklarar därefter vilka åtgärder som krävs för att öka tryggheten. Kunskapen presenteras i en teori för hur det är möjligt att planera för trygghet i en fysisk miljö. För att vidare undersöka om teorin kan användas i en praktisk situation utförs en platsanalys på stadsdelen Norrliden i Kalmar. Teorin appliceras sedan efter platsanalysen för att lära vad i området som anses otryggt för att kunna presentera åtgärder. Slutsatsen kommer fram till att det finns flera faktorer som kan påverka tryggheten i en fysisk miljö. Åtgärderna skiljs åt beroende på om det är ett nytt planområde som planeras eller om det är ett existerande planområde som behöver komplettering. / This essay examines how it is possible to plan a physical environment to provide the experience of security. Feeling safe in an area or along a route is important for people to feel that there is no risk of being exposed to crime. The study gathers knowledge from documents and literature that describe what in a place makes the individual feel safe, and what makes the individual feel unsafe. This is relevant to understanding what needs to change in the physical environment and the knowledge base then explains what measures are required to increase security. The knowledge is presented in a theory for how it is possible to plan for security in a physical environment. In order to further investigate whether the theory can be used in a practical situation, a site analysis is carried out in the Norrliden district in Kalmar. The theory is then applied after the site analysis to learn what in the area is considered unsafe in order to be able to present measures. The conclusion is that there are several factors that can affect security in a physical environment. The measures are separated depending on whether it is a new area that is being planned for or whether it is an existing area that needs completion. Urban Planning Spatial Planning Physical Enviroment Physical Design Safety Planning for Safety Security Planning for Security Fysisk Planering Fysisk Miljö Fysisk Utformning Trygghet Planering för Trygghet Human Geography Kulturgeografi
196	Kan den fysiska miljön underlätta brott? : Lärdomar från en systematisk analys i Bergsjön, Rinkeby och Vivalla / Can the physical environment facilitate crime? : Knowledges from a systematical analysis in Bergsjön, Rinkeby and Vivalla Maasoglu, Goncagül January 2018 (has links) Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer. Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews. The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime. Urban planning deprived areas physical environment crime prevention CPTED Routine Activity Theory functionalism security safety architecture traffic separation pedestrian tunnel street structure buildings Samhällsbyggnad stadsplanering utsatta områden fysisk miljö brottsprevention brottsförebyggnad CPTED rutinaktivitetsteorin funktionalism miljonprogrammet säkerhet trygghet arkitektur trafikseparering gångtunnel gatustruktur byggnader Engineering and Technology Teknik och teknologier Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
197	Trygghet i stadsmiljöer och offentliga toaletter : Feeling safe in public spaces and restrooms Thudén, Lisa January 2019 (has links) Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms. security urban environment public toilet restrooms public toilets equality safe human presence public environment urban environment physical environment spatiality design architecture urban planning feminist urban planning urban development urban space equality urban space women girls discrimination sustainable urbanization inclusion including urbanization gender sanitation hygiene gender equality. trygghet stadsmiljö offentlighet toalett toaletter offentliga toaletter jämställdhet säkerhet trygg mänsklig närvaro offentlig miljö urban miljö fysisk miljö rumslighet design arkitektur stadsplanering feministisk stadsplanering stadsutveckling stadsrum jämställt stadsrum kvinnor flickor diskriminering hållbar urbanisering inkludering inkluderande urbanisering kön sanitet hygien jämställd. Design Design

Page generated in 0.0447 seconds