Kuststäder är platser i Sverige som är särskilt utsatta för hårda vindar större delar av året. Enligt Gehl är vind det fenomen som påverkar oss människor mest utomhus vilket gör det viktigt att implementera vindhantering vid planering och byggnation av nya stadsdelar och nybyggnationer. Därför har detta arbete fokuserat på att undersöka och förstå hur man kan utforma bebyggelse och de offentliga rummen omkring bebyggelsen så att den hanterar vinden och dessutom främjar ett bättre mikroklimat på ett bättre sätt. Hur spelar bebyggelsens placering och utformning roll för hur blåsigt eller vindstilla det är på platsen?  För att förstå detta så har arbetets kunskapsöversikt brutit ner vind och mikroklimat för att skapa en förståelse för vad de innebär och sedan lagt till bebyggelse i sambandet för att reda ut på vilket sätt, när och varför vinden bryts eller fångas vid den bebyggda strukturen. Kunskapsöversikten mynnade ut i en jämförande lista med konkreta tillämpningar som tillsammans med platsanalyser av två områden i kuststäder där analyser av de bebyggda strukturerna, placeringar och dess utformning sammanställdes till ett gestaltningsprogram. Detta program med konkreta strategier styrde arbetets gestaltningsförslag som undersökte hur utformning och placering av bebyggelse kunde göras annorlunda för att bättre hantera vind och främja ett bättre mikroklimat.  Studiens resultat visade att det viktigaste och mest effektiva sätt att hantera vind och främja ett bättre mikroklimat är att bryta vindens framfart. Då en plats mikroklimat är starkt kopplat till vindens hastighet så gynnas mikroklimatet drastiskt genom att man skapar platsbildningar mellan bebyggelse som inte påverkas av vind. Genom att implementera detta möjliggjorde gestaltningsförslaget dessutom för fler upplevelser, funktioner och platsbildningar med behagliga klimat att vistas vid.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

Syftet med studien är att utifrån lagar, föreskrifter och konventioner avseende barns rättigheter och arbetsmiljö granska hur rektorer redogör för tillgängligheten i förskolors inomhusmiljö för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Genom en digital enkät har förskolerektorer redogjort för hur deras förskola är utformad med fokus den fysiska inomhusmiljön. Frågorna i enkäten var uppdelade i kategorier som tog upp specifika behov för barn med rörelsenedsättningar, hörselnedsättning eller dövhet, synnedsättning eller blindhet samt personalens kompetens i att arbeta med barn med fysisk funktionsnedsättning. Resultaten från studien tyder på att det finns en betydande andel förskolor som har barn med fysiska funktionsnedsättningar inskrivna. Majoriteten av rektorerna rapporterar att deras förskolor har genomfört någon form av anpassningar för att möta dessa barns behov. Resultaten har ställts i förhållande till lagar, föreskrifter, styrdokument och konventioner för att se hur de utvalda förskolorna uppfyller dessa krav. Studien kopplar dessa resultat till arbetsmiljölagstiftningen (SFS 1977:1160) som fastställer att förskolor har skyldighet att se till att lokalerna är tillgängliga och användbara för barn med funktionsnedsättningar. Dessutom framhävs rektorernas centrala roll i att göra tillgänglighetsanpassningar och skapa en inkluderande förskolemiljö. Rektorernas aktiva engagemang och kontinuerliga utvärdering av genomförda åtgärder betonas som avgörande för att möta behoven hos barn med fysiska funktionsnedsättningar. Resultaten visar behovet av individanpassade åtgärder för att säkerställa att varje barns specifika behov tillgodoses. Lagstiftningarna som använts i studiens ramverk belyser rektorernas ansvar att göra individuella anpassningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig miljö för alla barn. / The aim of this study is to, based on laws, regulations, and conventions regarding children’s rights, examine how principals account for the accessibility of early childhood education centres indoor environment for children with physical impairments. Through a digital survey, early childhood principals have accounted for how their centres are designed, specifically focusing on the physical indoor environment. The survey questions were categorized to address specific needs of children with mobility impairments, hearing impairment or deafness, visual impairment or blindness, and the staff’s competence in working with children with physical disabilities. The study’s results suggest a significant proportion of early childhood centres have enrolled children with physical impairments. Most of the principal’s report that their preschools have implemented some kind of adaptations to meet these children’s needs. The results have been compared to laws, regulations, policy documents, and conventions to assess how the selected centres fulfil these requirements. The study connects these findings to occupational health legislation (SFS 1977:1160), which mandates that early childhood education centres ensure that their premises are accessible and usable for children with physical impairments. Additionally, it highlights the pivotal role of principals in making accessibility adjustments and creating an inclusive centre environment. The active involvement and ongoing evaluation of implemented measures by principals are emphasized as crucial to meeting the needs of children with physical impairments. The results underline the necessity of personalized measures to ensure that each child’s specific needs are met. The legislation used in the study’s framework underlines the principals’ responsibility to make individual adjustments to create an inclusive and accessible environment for all children.

Denna rapport syftar till att genomföra en jämförande fallstudie mellan Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö, där vi undersökt påverkan på segregation och utanförskap. Vi grundar undersökningen i planeringsidealen som präglat Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en metodkombination mellan observationer och dokumentanalys. Metoderna har använts för att beskriva och analysera den fysiska miljön kopplat till segregation, samt kunna åskådliggöra Linköping kommuns strategier för att integrera staden och minska segregationen.  Fallstudien grundar sig i Jane Jacobs och Jan Gehls teoretiska ramverk. Dessa teoretiska tankar grundar sig i hur fysisk miljö kan bidra till den goda staden och konsekvenser av barriärer. Vi har identifierat likheter och skillnader i områdena, samt hur barriärer och den fysiska miljön påverkar stadens segregation. En annan viktig upptäckt är att det största fokuset på segregation läggs på socioekonomiskt svaga områden medan vi identifierat brister i andra typer av områden, såsom i Vallastaden. / This report aims to conduct a comparative case study between Vallastaden and Skäggetorp's physical environment, where we investigated the impact on segregation and exclusion. We base the study on the planning ideals that characterized the physical environment of Vallastaden and Skäggetorp. The aim and questions at issue have been answered through a combination of methods including observations and document analysis. The methods have been used to describe and analyze the physical environment linked to segregation, as well as being able to illustrate Linköping municipality's strategies to integrate the city and reduce segregation. The case study is based on the theoretical framework of Jane Jacobs and Jan Gehl. These theoretical thoughts are based on how the physical environment can contribute to the good city and the consequences of barriers. We have identified similarities and differences in the areas, as well as how barriers and the physical environment affect the city's segregation. Another important discovery is that the greatest focus on segregation is placed on socio-economically weak areas, while we have identified deficiencies in other types of areas, such as in Vallastaden.

Feeling safe is important for residents in their neighborhoods, but how do residents living in an area rumored to be unsafe perceive safety? This case study examined the perceived safety in a vulnerable area (Swedish: Utsatt område) in Gävle, Sweden. These vulnerable neighborhoods fall under the Swedish million housing program that consist of residential areas with large and high resident buildings that are often densified. This study aimed to examine the residents’ perception of safety in a neighborhood with the same conditions, in addition to evaluate crime prevention in the area using crime prevention through environmental design principles. territoriality, natural surveillance, activity support and access control. The aim of this study was achieved by using the following methods: CPTED inventory, safety walks and a survey. The safety walk was conducted with residents of the area. The inventory showed that crime prevention in the area is considered low, however, the results from safety walk suggest that the residents perceive the area as moderately safe. This study provides some suggestions in order to provide better crime prevention and better perception of safety in the area.Examples among the suggestions were to better the lighting and create more pedestrian crossovers on the car-based roads to decrease possible barrier effects. / Att känna sig trygg är viktigt för invånare i sina stadsdelar, men hur upplever invånare som bor i ett område som ryktas vara otryggt sin trygghet? Denna fallstudie undersökte den upplevda tryggheten i ett utsatt område i Gävle, Sverige. Dessa utsatta stadsdelar faller under det svenska miljonboendeprogrammet som består av bostadsområden med stora och höga bostadshus som ofta är förtätade. Denna studie syftade till att undersöka invånarnas uppfattning om trygghet i en stadsdel med samma förutsättningar, samt att utvärdera brottsförebyggande arbete i området med hjälp av brottsförebyggande principer såsom territorialitet, naturlig övervakning, aktivitetsstöd och tillträdeskontroll. Syftet med denna studie uppnåddes genom att använda följande metoder: CPTED-inventering, säkerhetsvandringar och en undersökning. Trygghetsvandringen genomfördes med boende i området. Inventeringen visade att det brottsförebyggande faktorerna i området anses lågt, dock tyder resultaten från trygghetsvandring på att de boende uppfattar området som måttligt säkert. Denna studie ger några förslag för att förbättra de brottförebyggande faktorerna och ge en bättre trygghetsuppfattning i området. Exempel bland förslagen var att förbättra belysningen och skapa fler övergångar för fotgängare på de bil baserade vägarna för att minska eventuella barriäreffekter.

Denna studie handlar om hur utformningen av den fysiska miljön påverkar den sociala hållbarheten i områden med socioekonomiska svårigheter. Fokus ligger på hur kommuner, fastighetsbolag och andra berörda aktörer arbetar med frågor rörande gestaltning, boende, fysisk miljö, trygghet och säkerhet, hälsa, inflytande och delaktighet. Syftet är att samla kunskap om ämnet samt belysa innebörden av det. Målet är att ta fram riktlinjer för social hållbarhet som stöd till upprättande av en social hållbarhetsplan eller utveckling av ett område. Forskning som berör ämnet samt intervjuer med kommun, fastighetsbolag och sakkunnig har varit centrala i framtagandet av riktlinjerna. Intervjuer och tidigare forskning korrelerar med varandra och visar att den fysiska miljön har en inverkan på människans välmående. Studien ställer viktig forskning i samband med en inkluderande samarbetsprocess och ger förklaring till att involvera inblandade aktörer och befintliga invånare i utvecklingen av områdets fysiska miljö. En blandning av bebyggelse och verksamheter är viktigt. Tillsammans med en öppen och attraktiv fysisk miljö kan detta på lång sikt bidra till ökad rörelse och trygghetskänsla. Kollektivtrafiken i samband med verksamheter och bra förbindelser kan underlätta för boende att knyta sociala kontakter. / This paper illustrates how the built environment affects the social sustainability in areas with socio-economic difficulties. The focus is on how municipalities, real estate companies and other actors work on issues concerning design, housing, physical environment, security and safety, health, influence and participation. The purpose of this study is to gather knowledge about the subject and to highlight the meaning of it. The aim is to develop guidelines for the establishment of a social development plan or during the development of a region. Research that focuses on the subject as well as interviews with municipalities, real estate companies and an expert has been central to the preparation of the guidelines. Interviews and previous research correlate with each other and illustrate how the physical environment has an impact on the residents and their well-being. The study places important research in connection with an inclusive collaboration process and provides an explanation for involving concerned actors and existing residents in the development of the area's physical environment. A mix of buildings and operations is important. This together with an open and attractive physical environment, can in long terms contribute to increased movement and feelings of safety. Public transport in relation with activities and good connections can make it easier for residents to establish social contacts.

Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.

The purpose of the study was to examine how older individuals over 80 years without dementia in a nursing home experience their daily routines, the physical living environment, meal situations and opportunities for physical activity indoors and outdoors. The method for the study was semi-structured interviews with four voluntary elderly living in a nursing home. The results were divided into three main themes which demonstrate the experiences that were raised during the interviews. Regarding physical activity and outdoor stay, the informants reported unstimulating gymnastics, helpful staff, and requests for more needlework. Regarding meal situations the respondents mentioned nice decoration in the dining room, a desire for sleep before breakfast and too large portion sizes. Regarding the living environment the informants reported a pleasant environment, good service and demented elderly who interfere. The conclusion of the study was that the older individuals generally felt well-being in the nursing home. Some experiences suggest that there was a lack of attention from the nursing staff to take account the older people’s wishes regarding for example portion sizes. The interviews also showed that the social interaction between some of the older people could have been better. / Syftet med undersökningen var att undersöka hur äldre individer över 80 år utan demenssjukdom på ett äldreboende upplever de dagliga rutinerna på äldreboendet beträffande den fysiska boendemiljön, måltidssituationen samt fysisk aktivitet och utomhusvistelse. Metoden för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer med fyra frivilliga äldre som bodde på ett äldreboende. Resultatet uppdelades i tre huvudteman som påvisade vilka upplevelser som togs upp under intervjuerna. Delar ur resultatet angående fysisk aktivitet och utomhusvistelse var ostimulerande gymnastik, hjälpsam personal samt önskemål om mer handarbete. Angående måltidssituationerna var iakttagna delar ur resultatet trevlig dekoration i matsalen, önskemål om sovmorgon före frukost och för stora portionsstorlekar. Angående boendemiljö framkom upplevelser om en trivsam miljö, bra service och dementa äldre som stör. Slutsatsen av undersökningen var att de äldre generellt upplevde situationen på äldreboendet som trivsam. En del upplevelser antydde att det saknades uppmärksamhet från personalen att beakta de äldres önskemål angående till exempel för stora portionsstorlekar. En del upplevelser från de äldre visade att den sociala interaktionen dem mellan kunde varit bättre.

There are more people in rural areas today that will relocate to a bigger city and the urban areas are increasing towards this negative development. Cities will be overcrowded in the future, meanwhile the population in sparsely populated areas decreases. In sparsely populated areas, there are fewer possibilities in work and education, there is also limited access to service and public transportation.  This study focuses on social sustainable physical environment in sparsely populated areas. The purpose of this project is to produce a proposal on a design of a new residential area in urban areas with social sustainability aspects. The study focuses exclusively on the physical environment and how it can further social sustainability for the residents.  Because of the fact that more people relocate to bigger cities, the council of Bengtsfors wants to change this negative process. For the benefit of the citizens, Bengtsfors needs more and better public meeting areas but also more possibilities regarding work and education. By making Bengtsfors a more appealing place, the chance of people staying increases. As part of the study a survey was made, where the citizens of Bengtsfors county got the chance to make their voices heard by answering questions. Interviews with people working for the council and the company Fridh & Hell bygg AB were also made. The result of the survey and the interviews showed that public places and green areas were important, this was then implemented in the final proposal of the design.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer och hänsynstaganden som legat till grund i en byggprocess när en ny konceptförskola planerats i relation till barns utveckling och lärande i den fysiska miljön. Genom en fallstudie har en specifik byggprocess undersökts genom semistrukturerade digitala intervjuer tillsammans med två förskolerektorer, en lokalplanerare, en tillgänglighetssakkunnig samt byggentreprenadens projektledare och två arkitekter som ses som byggprocessens nyckelpersoner. En av konceptförskolornas verksamma förskollärare är också delaktig i studien. Resultatet visar på att byggprocessen tog hänsyn till yttre faktorer som barnanpassad och flexibel interiör och glasdörrar för transparens, neutrala färgkombinationer och en tillgänglig utomhusmiljö för att skapa en fysiskt tillgänglig, trygg och inkluderande konceptförskola för alla barn oavsett ålder eller motoriska förmågor. Specifika platser i konceptförskolan har visat sig fungerar både bra och mindre bra. Resultatet har analyserats tillsammans med en relationell dynamisk systemteori och en ekologisk systemmodell som tillsammans belyser hur den fysiska miljön skapar eller hindrar meningserbjudanden och proximala processer, samt hur de beslut som tas i exosystemet påverkar barnets möjligheter till utveckling och lärande. Slutsatserna är att det är viktigt att i det tidiga förstadiet noga diskutera vem konceptförskolan byggs för, vilka kunskaper beslut grundas på och analysera hur detta kommer att påverka barnet. Att redan tidigt i byggprocessen inkludera konceptförskolans brukares perspektiv kan gynna slutprodukten för att undvika misstag som inte går att förändra i efterhand. Vidare är det viktigt att planlösningen fungerar för att skapa tillgängliga och trygga fysiska miljöer som främjar barns utveckling och lärande men också för att bidra till en bättre arbetsmiljö för pedagogerna. / The purpose of the study was to investigate the factors and considerations that formed the basis of a construction process when a new concept preschool was planned in relation to children's development and learning in the physical environment. Through a case study, a specific construction process has been investigated through semi-structured digital interviews together with two preschool principals, a local planner, an accessibility expert and the construction project manager and two architects who are seen as the construction process's key people. One of the concept preschools' active preschool teachers is also involved in the study. The results show that the construction process took into account external factors such as child-friendly and flexible interiors and glass doors for transparency, neutral color combinations and an accessible outdoor environment to create a physically accessible, safe and inclusive concept preschool for all children regardless of age or motor skills. Specific places in the concept preschool have been shown to work both well and less well. The results have been analyzed together with a relational dynamic systems theory and an ecological systems model that together shed light on how the physical environment creates or hinders meaning offers and proximal processes, and how the decisions made in the exosystem affect the child's opportunities for development and learning. The conclusions are that it is important in the early pre-school to carefully discuss who the concept preschool is built for, what knowledge decisions are based on and analyze how this will affect the child. Including the concept preschool users' perspectives early in the construction process can benefit the end product in order to avoid mistakes that cannot be changed afterwards. Furthermore, it is important that the floor plan works to create accessible and safe physical environments that promote children's development and learning, but also to contribute to a better working environment for educators.