Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om förskollärarens användande av den fria leken i relation till förskolans fysiska miljö och barns lärande och utvecklingsprocesser. Detta område anser jag är av stor vikt att studera för att se förskollärarprofessionens bidragande faktor i den fria leken och den fysiska miljön på förskolan. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare vid skilda avdelningar på fyra olika kommunala förskolor men i samma kommun. Resultatet visar att förskollärarna till stor del använder sig utav observationer av barnen i den fria leken för att se hur leken fungerar i interaktion med den fysiska miljön, och hur barnen samspelar med varandra. Samt att de sedan förändrar den fysiska miljön på förskolan när leken behöver utvecklas och få ett uppsving. Det har även visat sig i intervjuerna att förskollärarna diskuterar den fria leken tillsammans med kollegor om hur den fysiska miljön skall förändras för att utveckla den fria leken. De yngsta barnens fria lek och undersökningsprocesser kommer mer sällan till ytan då de äldre mer verbala får mer inflytande via konversationer och intervjuer. Det resulterar i att färre diskussioner bland förskollärarna sker kring de yngsta barnens fria lek och utforskningsprocesser och dess inverkan till att förändra miljön och tillföra inspirerande lekmaterial. Men att de som ser barnen som kompetenta i sina utforskningar av den fysiska miljön oftare ser till att utforma meningsfulla aktiviteter och stimulerande miljöer för de yngsta barnen. Alla förskollärare i studien är överens om att en central del i arbetet med barnen vid alla aktiviteter på förskolan, är att se och lyssna in barnens behov och intressen. Detta för att kunna utveckla meningsfulla aktiviteter och den fysiska miljön efter den aktuella barngruppens behov. / The aim of the study is to contribute with increased knowledge and awareness of the preschool teacher's use of the free play in relation to the physical environment of the preschool and children's learning and development processes. This area I believe is of great importance to study to see the preschool teacher profession's contributing factor in the free play and the physical environment at the preschool. The method chosen was qualitative interviews with six preschool teachers at different departments at four different municipal pre-schools but in the same municipality. The result shows that preschool teachers to a great extent use observations of the children in the free play to see how the game works in interaction with the physical environment, and how the children interact with each other. And that they then change the physical environment at the preschool when the children’s playing needs to be developed and get a boost. It can also be seen in the interviews that preschool teachers discuss the free play together with colleagues about how the physical environment should be changed to develop the free play. The youngest children 's free play and exploration processes rarely come to the surface as the older more verbal children get more influence through conversations and interviews. As a result, fewer discussions among preschool teachers take place around the youngest children 's free play and exploration processes and its impact on changing the environment and adding inspirational play material. But those who see the children as competent in their exploration of the physical environment more often make sure to design meaningful activities and stimulating environments for the youngest children. All preschool teachers in the study agree that a central part of the work with the children at all activities at the preschool is to see and listen to the children's needs and interests. This in order to be able to develop meaningful activities and the physical environment according to the needs of the group of children in question.

<p>My intention with this paper was to investigate how the teachers in pre-school thinks about the physical environment in pre-school. Both the significance for the pedagogical activity and the children’s involvement in the design. I have done five interviews with pre-school teachers. The result shows that the pre-school teachers consider that the size of the premises and the availability to the material is important factors for children’s development and learning. The pre-school teachers consider that the children should have access to both large and small rooms and that the group of children is adjusted after the size of the premises. The material should also be available for the children so that they don’t have to ask the pre-school teachers for help to access. The teachers in my examination consider that you shall see to the children’s group when to do changes in the environment. They talk about children’s needs and interested as important factors. To really their needs and interests the teachers has chosen to observe the children.</p>

My intention with this paper was to investigate how the teachers in pre-school thinks about the physical environment in pre-school. Both the significance for the pedagogical activity and the children’s involvement in the design. I have done five interviews with pre-school teachers. The result shows that the pre-school teachers consider that the size of the premises and the availability to the material is important factors for children’s development and learning. The pre-school teachers consider that the children should have access to both large and small rooms and that the group of children is adjusted after the size of the premises. The material should also be available for the children so that they don’t have to ask the pre-school teachers for help to access. The teachers in my examination consider that you shall see to the children’s group when to do changes in the environment. They talk about children’s needs and interested as important factors. To really their needs and interests the teachers has chosen to observe the children.

The aim of this thesis is to get an overall view over preschool teacher’s perceptions about children's physical activity in preschool and also understand what impact the physical environment has on it. In Sweden children participate in preschool at an early age and spends the majority of their waken time there. Preschool therefore becomes an important platform to promote children’s early physical activities as it has great effect on their future lifestyle. The physical environment plays a significant role for children’s opportunity to be physically active and therefor also becomes an important part of this study. In this study I used a qualitative semi structured interview with six preschool teachers who worked in different preschools.  The theoretical background is based on Osnes, Skaug, and Kaarbys (2012) five positioning categories which are guidance, spectator, playmate, play in parallel with the child as well as initiate play. Each and one of this positioning categories have an impact on children’s play and the movements they use in those plays (2012). I also use Gitz-Johansen, Kampmann and Kirkeby theory where they describe the complex relationship between children and the pedagogical room (2001 in Eriksson 2013).   My study shows that the overall attitude toward physical activity is positive and is considered by the preschool teachers to be an essential part in children’s childhood. The preschool teachers are aware that they are the gatekeepers to physical activity and how their attitude can regulate children’s movements due to norms and values of the society they belong to. They expressed their dissatisfaction toward the preschool organization and highlighted the external factors that regulates the children’s movements which they expressed where out of their ability to impact such as large children groups, small staff density, narrow space to move in and so forth. They believe that children’s play is the gateway to physical activity and their positioning can help children to develop their physical abilities.

Ökande känslor av otrygghet på offentliga platser är ett växande problem för planerare. Orsaker till otrygghet och rädsla för brott kan vara många och de faller inte alltid samman med den faktiska risken för att utsättas för brott. Detta examensarbete undersöker var invånare upplever sig otrygga. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka var människor upplever sig otrygga i utomhusmiljö, samt att undersöka hur den bebyggda miljön bidrar till dessa känslor av otrygghet. Befintlig litteratur och forskning utgör bakgrund för studien där både orsaker till känslor av otrygghet uppstår samt planeringslösningar för att skapa större känslor av trygghet hämtas. Genom fallstudie där invånarna i stadsdelen har fått markera var de upplever otrygghet i sin stadsdel samt observationsstudie för att få en uppfattning om området undersöktes var invånarna i Rinkeby upplever sig otrygga. Studien genomfördes på plats i Rinkeby, Stockholm, under våren 2016. Studien visade att de flesta av fallen där invånarna känner sig otrygga i sin stadsdel är i centrala delarna av stadsdelen, samt till en mindre utsträckning på parkeringsytor samt parker och grönområden. Fyra områden identifierades där åtgärder för att öka trygghetskänslor bör utföras. Med hjälp av observationsstudien har åtgärder för att höja dessa platsers upplevda trygghet föreslagits. / Increasing feelings of insecurity in public places is a growing problem for planners. The reasons behind feelings of insecurity and fear of crime can be numerous and is not always connected to the actual risk of crime victimization. This thesis examines where the inhabitants feels unsafe. The goal of this thesis has been to examine where the inhabitants feel insecure outdoors, as well as to examine how the built environment contributes to these feelings of insecurity. Existing literature and research constitute the background for this study where the reasons behind why the feelings of insecurity occur as well as the solutions that spatial planning offers. Through case studies where the inhabitants of the district were asked to mark the locations of where they experience feelings of insecurity in their district, as well as an observational study to gain insight of the area, inhabitants of Rinkeby were questioned where they feel unsafe. The study was conducted in Rinkeby, Stockholm, during the spring of 2016. The study showed that most of the inhabitants that were asked felt unsafe in the central parts of the city district, and to a lesser degree at parking spaces and parks and green areas. Four areas were identified where measures to improve the feelings of safety should occur. With the help of the observational study, measures to increase the level of experienced safety have been proposed.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka fysiska aktiviteter som möjliggörs och erbjuds i förskolans miljö, genom att undersöka hur förskollärare resonerar om vilken betydelse miljön har för barns fysiska aktivitet i förskolan. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats: hur resonerar förskollärare om arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö samt vilken betydelse har miljön för barns fysiska aktivitet enligt förskollärarna. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Undersökningens resultat har analyserats utifrån centrala sociokulturella begrepp som den fysiska miljön och medierande artefakter. Resultatet visar att förskolans miljö har en betydelse för barns fysiska aktivitet och att olika faktorer i den fysiska miljön påverkar hur fysiskt aktiva barnen blir i förskolan. Det som påverkar barns fysiska aktivitet i miljön utifrån förskollärarnas utsagor, är bland annat miljöns utformning och vilka redskap som finns tillgängliga i miljön. Barns fysiska aktivitet sker enligt förskollärarna mestadels i lekhallen och i skogen där olika artefakter bjuder in barnen till rörelse på olika sätt. Undersökningens resultat visar att förskollärarna besitter en medvetenhet om miljöns betydelse för barns fysiska aktivitet. / The purpose of the survey is to contribute with knowledge about which physical activities that are made possible and are offered in the preschool environment, by examining how preschool teachers’ reason about the importance of the environment for children’s physical activity in preschool. Two questions have been formulated based on the purpose: How do preschool teachers’ reason about the work with children’s physical activity in the preschool environment and what significance does the environment have for children’s physical activity according to the preschool teachers? The survey is based on a qualitative method with semi-structured interviews with eight preschool teachers. The results of the survey have been analyzed on the basis of key socio-cultural concepts such as the physical environment and mediating artifacts. The result shows that the preschool environment is important for children’s physical activity and that various factors in the physical environment affect how physically the children become in preschool. What affects children’s physical activity in the environment based on the preschool teacher’s statement, among other things, the design of the environment and tools that are available in the environment. According to the preschool teachers, children’s physical activity takes place mostly in the playroom and in the forest, where different artifacts invite children to use different movements. The results of the survey shows that preschool teachers have an awareness of the importance of the environment for children’s physical activity.

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.

Syftet med studien var att undersöka huruvida den fysiska miljön i utvalda förskolor var könsneutral eller ej, samt om det fanns en genusmedveten planering, eller en eventuell önskan om en könsneutral miljö, vad gäller lekmaterial, inredning och möblering. Kvalitativa intervjuer gjordes med fem förskollärare samt observationer av respektive förskollärares fysiska förskolemiljö. Insamlade data från intervjuer och observationer analyserades med hjälp av Sandra Hardings teori om genus. Resultatet visade på att förskollärarna ej medvetet anlagt ett genusperspektiv vad gäller planeringen och utformningen av deras fysiska miljöer, samt att det förekommer visst könskodat material i majoriteten av de observerade förskolorna. Trots detta påvisade resultatet också att de observerade miljöerna var relativt könsneutrala, då majoriteten av det könskodade materialen var utspridda över förskoleavdelningarnas alla rum. Vidare tycktes det finnas en vilja hos de intervjuade förskollärarna att arbeta med könsneutrala miljöer då samtliga ansåg att detta var viktigt. Resultatet visade vidare att det rådde vissa oklarheter över vilka material och miljöer som egentligen kunde klassas som könskodade och könsneutrala eller ej.

Inom stadsplanering finns idag ett stort fokus på skapandet av gångvänliga städer med godtagbara gångavstånd. En gångvänlig miljö kan förkorta både det upplevda och det faktiska avståndet. Begränsningar i vad som finns tillgängligt inom ett accepterbart gångavstånd kan leda till att många väljer att åka bil framför att transportera sig till fots. Kollektivtrafik kan utöka räckvidden för fotgängare, vilket kräver att även promenader till och från stationer är, och upplevs, kortare. Gävle kommun planerar en ny tågstation som kommer att innebära en ökad tillgänglighet till kollektivtrafik för många människor, och således ett ökat användande av hållbara transporter. Studiens syfte har varit att undersöka hur miljöns utformning påverkar upplevda och faktiska avstånd för fotgängare. Målet var att skapa underlag för hur stationsnära miljöer kan utformas för att främja gångtrafik, med förhoppningen att fler ska vilja promenera till och från närliggande målpunkter anslutna till Gävles nya station. De teorier som utvecklats i studien appliceras på verkligheten genom att ett förslag för den nya stationen presenteras. Eftersom Gävle kommun befinner sig tidigt i planeringsprocessen gjordes en flerfallsstudie för att studera liknande områden som kan generaliseras till tågstationen. En dokumentstudie utfördes för att ta reda på vad sakkunniga framhåller som viktigt vid planering av tågstationer samt hur andra kommuner planerar för att uppnå gångvänliga stationsmiljöer. För att undersöka hur fotgängare rör sig i stationsnära miljöer utfördes observationer och inventeringar av befintliga stråk. Stråk kring planområdet för tågstationen undersöktes för att erhålla kunskap om området, vilket låg till grund för att kunna ge lämpliga förslag på framtida utformning. Studien resulterade i fyra aspekter som alla behövs för att skapa gångvänliga miljöer i stationsnära lägen. Studien har dessutom visat vikten av att gångvänliga miljöer planeras utifrån fotgängarens perspektiv, vilket kräver att miljön som planeras upplevs med en fotgängares ögon. / Urban planning today emphasizes the creation of walkable cities with acceptable walking distances. A walkable environment can shorten both the perceived and the actual distance. Limitations in what is available within acceptable walking distance result in people choosing to go by car rather than walking. Public transport can complete the trip, which requires that both perceived and actual distances to and from stations are shorter. Gävle municipality is planning a new train station, which will give many people increased access to public transport and thus potentially increase the use of sustainable transportation. The aim of the study has been to investigate how the design of the environment affects pedestrians perceived and actual distances. The objective was to create a basis for how station environments can be designed to promote pedestrian traffic, hoping that more people would be willing to walk to access Gävle’s new station. The theories developed in the study are applied to reality by presenting a proposal for the new station. A multiple case study was conducted to study similar areas that can be generalized to the new train station, since the municipality is in the planning phase. What experts emphasize as important when planning train stations and how other municipalities plan to achieve walkable train station environments was reviewed in useful documents. In order to investigate how pedestrians walk within the area around train stations, observations and inventories of existing footpaths were carried out. Paths around the plan area of the train station were explored to obtain knowledge about the area, which made up a basis in order to give suitable suggestions for future design. The study resulted in four aspects that are all required when creating walkable environments around stations. The study has also shown the importance of the pedestrian perspective when planning walkable environments, which requires that the planning area is experienced through the eyes of a pedestrian.

Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration. / Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.