Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten. Forskning påvisar att vårdmiljön inverkar på patientens hälsa och välbefinnande, dock finns inga klara generella riktlinjer för hur en god vårdmiljö skall kunna skapas i det praktiska vårdarbetet. Det skulle vara positivt för sjuksköterskans hälsofrämjande vårdarbete om mer kunskap och klarare generella riktlinjer med fokus på vårdmiljön togs fram. / Nursing care is based on the humanistic perspective, which says that man should be seen in a holistic way, in which the environment is included. The purpose of this study was to illuminate the meaning of the health facility environment to the patients’ health and well-being. People are affected by places, as much as people affect each other and therefore it is important that nursing care also includes the impact of health facility environment on the patient. The results showed that various factors in the environment, both in the physical and psychosocial, can help the patient and promote his or her health and well-being. The most significant factors that can facilitate the patients’ health is the interaction between patient and nurse in the environment, safety in the new place, aesthetics in the health-care environment, continuity from the safe location to the new environment, distraction from the disease situation and facilitation of sense of control within the patient. Research shows that healthcare environment affects patients' health and well-being, however, there are no clear general guidelines on how good a health care environment should be created in the practical nursing work. It would be good for the nurses’ health care work for more knowledge and clearer general guidelines with focus on health facility environment were developed.

Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön. I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal. Jag intervjuade också en förskollärare på varje förskola. Avslutningsvis följer resultaten av frågeställningar, observationer, intervjuer och diskussioner. Denna slutrapport är tillkommen eftersom jag vill undersöka följande: Är det skillnad på arbetssättet hos barnpedagogerna på fyra olika förskolor (två närbelägna till naturen och två centralt i staden)? Har det betydelse för naturverksamheten om förskolan ligger nära naturen eller centralt? Påverkar barnpedagogernas naturintresse verksamheten? Vilka svårigheter föreligger för barnpedagogerna när de ska ut med barnen i naturen? Mina observationer påvisade/påvisar att barnpedagogernas arbetssätt med naturverksamheter inte bedrivs likartat på dessa fyra förskolor. Barnen är ute mer i naturen på de förskolor som är närbelägna naturen än på de förskolor som är förlagda i centralområdena. Barnpedagogernas naturintresse är en bidragande orsak till att dessa förskollärare väljer att arbeta inom naturområdet med barnen. De svårigheter som uppstår under vintertid är då förskollärarna skall ut i kylan med barnen. Brist på pengar är ett problem för de förskolor som ligger i centrala områden. Det är kostsamt att åka buss med en stor grupp barn till naturliga skogsområden. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet ht 1998.

<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom. Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. / Background: Dementia is an incurable disease. Dementia can lead to serious symptoms such as language difficulties, dysfunction and behavioral changes. People with dementia need a special and well-suited environment. People with dementia need security in their daily lives, which becomes an important task for the nurse. In nursing work, the nurse will aim to increase the wellbeing of patients. In this case, the environment is designed in the dining room based on the patient's conditions. Aim: To describe the design of the meal environment and how it affects people with dementia. Method: A literature review has been carried out. Eleven quantitative scientific articles have been used for the study. The articles have been selected from the CINAHL and PubMed databases corresponding to the purpose. The articles have been analyzed with Friberg’s analysis method to be completed as material for the result. Results: The result is based on a theme; the environment around the patients when they eat and three subtemes; the importance of music in the meal situation; the importance of lighting in the meal situation; the meaning of a home-like dining room. These describe the various resources required to increase the well-being of patients with dementia. Discussion: The meal environment had a major impact on people with dementia. The environment in the dining room was adapted to the patient's requirements. The changing meal environment increased patient wellbeing. The home-like environment, calm background music and sufficient lighting during the meal were of great importance to the patient. The positive effect could contribute to increased calorie intake and decreased negative behavior in patients.

The thesis is in the field of information design and specializing on spatial design. The study explores how workplace personalization can take form in an activity-based workplace with flexi-desks. At the time of writing, Mälardalen University is planning to build a new campus in Eskilstuna. The new workplace for the teachers and researchers is planned to be an activity-based workplace with flexi-desks. Earlier studies have shown that in many cases activity-based workplaces have not been used in the way they were designed for. In those cases, there appears to be issues with employees interaction with the physical environment.   The aim of the study has been to investigate what impact and need of workplace personalization have to the teachers in the academy of innovation, design and technology at Eskilstuna University, in order to avoid above named problems with the teachers new activity-based workplace.   Early empirical data in this study is based on interviews, to get the overall picture and to understand how activity-based workplaces work in practice at other organizations. The interviews also defined the functions of the new campus in Eskilstuna, that lead to a mapping of activity zones in the blueprints of the new building. Through studies of literature, a method has been developed that identifies the underlying needs of workplace personalization for the users in this study. The empirical data, together with earlier studies and design theory that puts human behavior first, resulted in a design proposal that satisfies the users needs for storage and personalization. The design proposal is a complement to the flexible workplace.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

The physical environment is a very important component for human health.  A well-functioning site enables people to recreation and social life. People who spend a lot of time outdoor are also experiencing less stress. If people doesn’t give opportunity to influence the spatial planning process there is a risk of negative attitudes and discomfort. This can create a mental illness. This study deals with how students feel about their physical environment and how they want it to be designed. The study is aimed at students who live in one of the three different student areas in Gävle: Kungsbäck, Campus Sätra and Midgård. The study is based on three methods. These were: a questionnaire, an observation study, and a physical design study in 3D.   The observations showed significant problems with the site design as only movement, who take into necessary but significant activity account. The observations showed a clear lack of both elective and social activities, both of which are important for a well-functioning place. The survey showed dissatisfaction about the site design among the students. Through this study, students were given an opportunity to share their wishes about the site's future design. The proposals were designed in 3D. Three different proposals were developed: a zero option, an economical option, and an expensive option. The zero option indicates a probable development of the area if no action takes place. The economical option indicates a solution that focus on economical sustainability. The expensive option has the highest costs both in construction and maintenance. The evaluation showed that the students liked the economical proposal option most.   The result showed the importance of student participation in the planning process. Student comments through the survey and evaluation, indicated that: trees, venues, water, grass and lighting should be included in future planning frameworks for student housing. / Den fysiska miljön är en viktig komponent för människors hälsa. Den ger människor möjlighet till rekreation och social gemenskap om platsen är väl fungerande. Människor som vistas mycket utomhus upplever dessutom mindre stress. Om boende i ett område inte ges möjlighet att påverka i planeringsprocessen finns risk för negativa attityder och otrivsel. Detta kan slutligen ge en psykisk ohälsa. Denna studie behandlar hur studenter upplever sin fysiska miljö och hur de vill att den ska utformas. Studien vänder sig till studenter som bor på något av de tre olika studentområdena i Gävle: Kungsbäck, Campus Sätra och Midgård. Studien grundar sig på tre metoder. Dessa är: enkätundersökning, observationer och gestaltningsstudie i 3D.   Observationerna visade tydliga brister i platsens utformning eftersom den enbart användes som transportsträcka, så kallade nödvändiga aktiviteter som utgörs av olika måsten. Observationerna visade på en tydlig brist på både valfria och sociala aktiviteter vilket är viktiga aktiviteter för en väl fungerande plats. Enkätundersökningen visade på missnöje bland deltagarna av platsens utformning som den ser ut i dagsläget. Via denna studie fick studenterna en möjlighet att delge sina önskemål om platsens framtida utformning. Med gestaltningsstudien visualiserades förslagen med studenternas åsikter som grund. Totalt framtogs tre olika förslag: nollalternativet, det ekonomiskt genomförbara alternativet och det påkostade alternativet. Nollalternativet visar på den troliga utvecklingen av platsen om ingen åtgärd äger rum. Det ekonomiskt hållbara alternativet visar en lösning som fokuserar på ekonomisk hållbarhet. Det påkostade alternativet har de högsta kostnaderna både i konstruktion och underhåll. Efter en utvärdering av förslagen där studenterna som anmält intresse uttryckt sin åsikt visade det sig att studenterna föredrog alternativ två, det ekonomiskt genomförbara alternativet.   I resultatet framkom det hur viktig betydelsen deltagandet i processen hade varit för studenterna.  Av studenternas synpunkter och önskemål arbetades det slutligen fram ett ramverk, som även kan användas vid framtida planering av liknande områden i framtiden. De faktorer i den fysiska närmiljön som ska inkluderas i ramverket är: träd, mötesplatser, vatten, gräs och belysning.

Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. / The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.

This master’s thesis presents a study which proposes that debate and conflict in any planning process highlight a separation between actors and their interests. This is examined through the concept of them/us. Existing theory of urban and regional planning describes a recurrent misunderstanding in planning practice where debate and conflict are interpreted as destructive. Through governing, actors with power have a tendency to suggest that all involved actors should reach a consensus in order to overcome expressed differences. However, this kind of governing does not encourage dissent and therefore leads to unfair planning processes. The aim of the study is to develop an understanding of them/us and to study how the acknowledgement of this concept can contribute to planning processes by addressing the following research question; How can the concept of them/us contribute to the planning process? The interdisciplinary study is conducted with support from a literature review and a case study, and the conclusion highlights that them/us contribute to the planning process by acknowledging the richness of diversity. / Detta examensarbete presenterar en studie som föreslår att debatt och konflikt i planeringsprocessen belyser en separation mellan aktörer och deras intressen. Detta studeras genom konceptet dom/oss. Befintlig teori om samhällsplanering beskriver ett återkommande missförstånd i planeringspraktiken där debatt och konflikt tolkas som destruktivt. Genom styrning tenderar aktörer med makt föreslå att samtliga berörda aktörer ska nå samförstånd i syfte att övervinna uttryckta skillnader. Denna form av styrning uppmuntrar dock inte oliktänkande och leder därmed till orättvisa planeringsprocesser. Syftet med studien är att utveckla en förståelse för dom/oss samt att studera hur erkännandet av detta koncept kan bidra till planeringsprocessen genom att undersöka följande frågeställning; Hur kan konceptet dom/oss bidra till planeringsprocessen? Den tvärvetenskapliga studien genomförs med stöd från en litteraturstudie och en fallstudie, och slutsatsen belyser att dom/oss bidrar till planeringsprocessen genom att erkänna mångfaldens rikedom. / Urban Form and Social Behavior