AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger. Vi intervjuar även rektorer och speciallärare på de två skolorna som vi valt. Syftet med undersökning är att studera hur den fysiska miljön i skolornas klassrum påverkar elever och vilka skillnader det finns i de olika skolornas fysiska miljö, samt vad dessa eventuella skillnader kan ha för betydelse. Detta gör vi genom att studera och jämföra två olika klassrumsmiljöer. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning arbetar man på skolorna med den fysiska klassrumsmiljön som ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg och hur gör man i så fall? På vilket sätt menar skolpersonalen att den fysiska miljön påverkar elever? Hur kan den positiva fysiska klassrumsmiljön påverka eleverna?Nyckelord: Fysisk miljö, friskola, kommunal skola, inlärning, klassrumsmiljö.

En fallstudie av två fritidspedagogiska verksamheter. Hur påverkas den fritidspedagogiska verksamheten av lokalernas utformning? / A case study of two after school recreation centres. How are the after school recreation centres affected by the different design of their premises?

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan. 13 elever och 5 pedagoger har deltagit i undersökningen som gjorts på en skola i mellersta Sverige.

Vi har med hjälp av observationer i en förskola och intervjuer med pedagoger undersöktvad som villkorar pedagogers utformande av den fysiska miljön på förskolor och vidarehur barns lärande och utveckling påverkas av den fysiska miljöns utformning. När dettahar undersökts har vi utgått från tre frågeställningar : Vilka hinder och svårigheterupplever pedagogerna när de gäller att utforma den fysiska miljön i förskolan? Vilkaeffekter ger dessa hinder och svårigheter för pedagogerna? Vilka effekter ger dessahinder och svårigheter för barns lärande och utveckling?När det empiriska materialet har analyserats har vi utgått från teorier så som förskolansom institution, Sterns teori om självutvecklingen och den utvecklingsekologiskamodellen. I resultatet av vår studie framgår det att förskolan som institution vilar påvillkor som styr hur pedagoger utformar den fysiska miljön. Dessa villkor är tidsbrist,små personalgrupper, stora barngrupper och trångt utrymme. Effekter som detta ger påbarn och pedagoger är att de blir stressade och oroliga. Vidare visar resultatet av studienatt om inte verksamheten är organiserad och strukturerad hämmar det barns utvecklingoch lärande.

Denna studie handlar om den fysiska miljöns betydelse för förskolebarns lek och samspel. Syftet är att belysa möjligheter eller begränsningar för barns lek och samspel i deras fysiska miljö på förskolan. Frågeställningen som användes löd: ”vilka lekaktiviteter och samspel skapar barnen i förhållande till den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar?”Det empiriska materialet är insamlat från samtal med informanter och observationer på två förskoleavdelningar med olika stora ytor och antal rum. Därefter analyserades empirin ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av teorier och tidigare forskning. Resultatet visade att storlek på ytor och rum har betydelse för barns lek och samspel. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning är att miljöns uppbyggnad påverkar barns lek och samspel, men i slutänden är det barnens fantasi och uppfinningsrikedom som triumferar då barnen skapar olika lekar och aktiviteter i samspel med varandra och vad de tillåts göra. Miljön skapar och inspirerar barnen att leva ut sina känslor och tankar.

AbstractExamensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola. Vårt resultat har visat att lärarna trots olika yrkeskategorier har ungefär samma definition av vad koncentrationssvårigheter är. Alla lärare var överens om att både den fysiska och pedagogiska miljön hade betydelse för hur koncentrationssvårigheter yttrar sig. Alla lärare tog bl.a. upp lokalerna som ett problem.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna ansåg att det viktigaste för barns motoriska utveckling var rörelse. Alla pedagogerna använde sig av närmiljön i sitt arbete, för att kompensera små lokaler och utegårdar. Pedagogerna ansåg att det viktigaste var hur pedagogerna arbetade med den fysiska miljön, inte hur denna miljö såg ut.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen. De frågor vi utgått ifrån är: Hur ser pedagoger och elever på den fysiska miljön i klassrummet? Anser pedagogerna att miljön påverkar elevernas inlärning? Hur tänker pedagogerna när de organiserar klassrummet? Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas sätt att utforma klassrummet? Hur ser eleverna på sitt klassrum? För att besvara frågeställningen har metoder som observationer av klassrummen gjorts. Intervjuer av fyra pedagoger och 27 elever i en fjärde klass och 19 elever i en 2-3:a har också gjorts. De teoretiska utgångspunkterna har varit den fysiska miljöns påverkan på inlärningen. Resultatet visar att miljön har betydelse för inlärningen, men att det inte är den enda faktorn som spelar in.

Abstrakt   Stora barngrupper i förskolan är något som alltmer visas på media, och betraktas vara ett samhällsenligt problem av många. Stora barngrupper i förskolan är ett område där det inte finns så mycket forskning om kopplat till lärande och utveckling. Vilket skapade undersökningens problemområde. Ur problemområdet skapades syftet, som i sin tur var att studera pedagogernas upplevelser kring fysisk miljö och personaltäthet i relation till barns lärande och utveckling. För att kunna besvara syftet i undersökningen skapades frågeställningar, som även blev centrala genom hela arbetet. Frågeställningarna är följande: Hur ser den fysiska miljön ut i relation till barns lärande och utveckling? och Vilka konsekvenser upplever pedagoger att personaltätheten får för barns lärande och utveckling?. Under studiens arbetsgång gjordes kvalitativa forsknings intervjuer om barngruppen, fysisk miljö och persontäthet. Vidare kopplades successivt de teoretiska utgångspunkterna in i form av sociokulturella perspektiv och begrepp.    Utifrån det som kommit fram av frågeställningarna, metoden, och teoretiska perspektiven kunde analyser framställas. Analyserna visade i sin tur vilka resultat som kommit fram i undersökningen om syftet och problemområdet. Resultatet som visade sig var att det skapas många olika konsekvenser i barns lärande och utveckling i följd av de olika faktorer som finns i förskolans verksamhet. Det visade även att förskolans ytor ofta inte är utformade efter barngruppernas storlek och behov, vilket i sin tur kan leda till oro och konflikter. Vidare kom det fram hur personaltätheten i förskolors verksamheter är låga och att detta ofta leder till att pedagoger känner sig otillräckliga. Analysen visade även hur pedagoger i förskolans verksamhet hela tiden försöker arbeta utifrån barnens behov. Avslutningsvis kom det fram till att det behövs forskas vidare om stora barngrupper i utemiljön och hur det påverkar barns lärande och utveckling, samt hur ett vidare utvecklingsarbete kan genomföras.