AbstractGrevstad, Michaela & Palm, Camilla (2016). Miljö och kreativitet. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur fritidspedagogerna upplever det är att bedriva kreativa aktiviteter i skolans fysiska miljö. Det vi främst har undersökt är pedagogers och elevers uppfattning om den fysiska miljön. Med den fysiska miljön syftar vi på lokaler, möblering och material. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur ser fritidspedagogerna på att bedriva sin verksamhet, ur ett kreativt perspektiv, i skolmiljö? Hur upplever eleverna den fysiska miljön de vistas i under sin tid på fritidshemmet? Och Hur ser fritidspedagogernas och elevernas drömfritids ut? För att få svar på dessa frågeställningar har vi intervjuat sex fritidspedagoger på tre skolor och sammanlagt tio elever i åldrarna sju till åtta år på två olika skolor. Exempel på frågor vi ställt till fritidspedagogerna är: Upplever du miljöerna som genomtänkta för att uppfylla er verksamhetsuppdrag? Hur skulle du önska att fritidshemmets lokaler var utformade? Genomgående i vårt arbete använder vi oss av två begrepp, miljö och kreativitet. För att förklara dessa två begrepp har vi valt att ta hjälp av John Deweys teorier om miljö och Lev Vygotskijs teorier om kreativitet.Slutsatserna som vi har kunnat dra efter att ha tagit del av forskning och utfört vår undersökning är att fritidspedagogerna anser att det kreativa och spontana skapandet har fått stå till sidan då fritidshemmet och skolan delar lokaler. När det gäller eleverna visade det sig att de inte reflekterade särskilt mycket över den miljö de befann sig i, eller snarare att de var ovana att reflektera över den.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkäter förmedlades till 50 verksamma pedagoger, och besvarades av 28 informanter. Resultatet bearbetades i en fenomenografisk fyrstegsanalys, som stämmer väl överens med uppsatsens syfte - att undersöka pedagogers uppfattning om förskolans miljö. Resultatet visar att pedagoger upplever ett stort behov av tid för planering och reflektion. En öppen kommunikation som förutsättning i skapandet av förskolans miljö var en central tanke. Behov av ändamålsenliga och estetisk tilltalande lokaler för förskoleverksamhet, med ett kontinuerligt underhåll och åtgärder för att komma tillrätta med höga ljudnivåer. Nyckelord: Förskola, Pedagoger, Barn, Fysisk miljö, Psykisk miljö.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön. De frågeställningar som hjälpte oss att besvara syftet är: Hur skapar pedagoger goda förutsättningar för barns samspel i olika miljöer? Kan barnen påverka utformningen av sin miljö? Är den fysiska miljön tillgänglig för samspel? Hur ser pedagoger på föräldrarnas inflytande i förskolemiljön? För att få svar på frågeställningarna har pedagoger på tre olika förskolor intervjuats kring miljö för samspel och föräldrainflytande. Observationer har gjorts i samband med intervjuerna för att se hur miljön är arrangerad på avdelningarna. Studien har utgått från två olika teoretiska perspektiv: sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv. Vi har sett hur miljön kan skapa såväl förutsättningar som hinder för barns samspel.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö?Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna. Det insamlade empiriska materialet och den tidigare forskningen som valts har visat på den inverkan som miljön utgör i barns utveckling. Miljön kan ses som den tredje pedagogen enligt den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken. Rummens utformning ger barn och pedagoger en möjlighet till en utvecklad verksamhet vilket vårt arbete belyser. Vår slutsats är dock att hur miljön än är beskaffad kan den inte väga upp bemötandet av barnen och deras delaktighet i den egna utvecklingen.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå för- och nackdelarna med åldersblandad och åldersinriktad förskola. En del av undersökningen tar upp miljön på förskolan, hur miljön är utformad för barnen och skillnader som finns i miljön. Undersökningen utgår från pedagogernas syn på den egna organisationen och dess arbete samt observationer av miljön.Utgångspunkter i undersökningen är teorier om hur den fysiska miljön bör organiseras. Den tidigare forskningen tar upp betydelsen av ålderssammansättningar, barns utveckling och samspel samt den fysiska miljön i förskolan. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer har gjorts med åtta pedagoger belägna på två olika förskolor. Observationer har gjorts för att få en uppfattning om hur den fysiska miljön organiseras. Empirin har sedan transkriberats, bearbetats och analyserats i förhållande till undersökningens syfte och frågeställningar.Trots att det valdes verksamheter för att få så stora kontraster som möjligt ses ändå många likheter i verksamheterna. Detta medför att för- och nackdelarna mellan verksamheterna inte blir lika tydliga i förhållande till varandra. Pedagogerna i de båda organisationerna anser att miljön är viktig. Undersökningen har dock visat, genom intervjuerna med pedagogerna på de båda organisationerna, observationer, teori och tidigare forskning, att svårigheterna att anpassa miljön är större, men ändå lika viktigt, i en åldersblandad barngrupp.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka […] fast man är en pojke – Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask.Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ”fria” lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv. Med detta ville vi lägga fokus på den fysiska miljöns utformning och vilken betydelse denna kan ha för barnen i deras val av lekkamrater och aktiviteter. Frågeställningarna vi arbetat utefter är:•Hur är den fysiska miljön utformad på två utvalda förskolor?•Var, vad och med vem eller vilka leker barnen? Är svaren desamma för både flickor och pojkar?•Hur tänker pedagogerna kring genus och den fysiska miljön?I vår undersökning kom vi fram till att fysisk miljö diskuteras i förskolan men att genus inte är en prioriterad fråga, att den fysiska miljöns utformning har betydelse för barnens val av lekkamrater och aktiviteter samt att det inte är någon större skillnad på hur flickor respektive pojkar använder de olika miljöer som finns i förskolan. Till vår hjälp under arbetets gång har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter i ansedda genusforskare såsom Connell (2002), Harding (1986) och Hirdman (2001) samt aktuell forskning kring den fysiska miljön med utgångspunkt i Nordin-Hultmans (2004) teorier.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren.Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare.I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet.Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter.Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd.Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi

I förskolan och skolan strävas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsättningar.Det ska vara en ”förskola/skola för alla”. Trots att samhället kommit långt i synen på ”en förskola för alla”, så finns det fortfarande idag tendenser på särlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i åtanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ”barn med flerfunktionsnedsättning”. Har de verksamma pedagogerna den kompetens som krävs i arbetet med barn med flerfunktionsnedsättning, med tanke på att de arbetar inom detta specifika område? Vårt syfte med vår studie blev därför att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barn med olika typer av flerfunktionsnedsättningar samt hur pedagoger framställer hur de utformar den fysiska miljön med hänsyn till alla barns behov.Vår studie vilar på en kvalitativ ansats. På de specialförskolor som vi besökt gjordes individuella semistrukturerade intervjuer med 5 olika personer med olika slags utbildningar och erfarenheter. De teorier som hjälpt oss att få svar på våra frågor är Lev Vygotskijs teori om samspel, vilken är en del av den sociokulturella teorin, samt Maurice Merleau – Pontys teori om kroppens fenomenologi. Studien visar att det centrala i utformandet av den fysiska miljön bygger på sinnesstimulering och hur viktigt det är med anpassade miljöer. Den visar även att kompetens och erfarenhet krävs och är av stor vikt för att arbeta tillsammans med barn med flerfunktionsnedsättning. Slutligen kan vi också se i vår studie att genom att inta ett individualistiskt förhållningssätt kan man bemöta barnen på ett bra sätt, man behöver se det enskilda barnets behov och förutsättningar och att man måste lära sig att förstå barnets olika signaler.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet.Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever. Den viktigaste faktorn för alla är utan tvekan tillgången till IT. Eleverna tycker också att möbleringen är viktig och föredrar icke-traditionell möblering. Trots det är de flesta klassrummen på skolorna traditionellt möblerade. Man kan se en tydlig skillnad mellan karaktärs- och kärnämneslärarna både när det gäller möblering och övriga tankar kring den fysiska miljöns betydelse för motivation och lärande. Däremot verkar den fysiska miljön sällan diskuteras bland kärnämneslärarna, om man bortser från IT-tillgången. Slutligen bör noteras att den största påverkansfaktorn för elevernas motivation inte handlar om den fysiska miljön. Det allra viktigaste för dem är nämligen lärarens engagemang.

Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete. Genom att skapa bra förutsättningar för kreativitet och lek sätter de barnen i fokus för hur den fysiska miljön utformas. Det har också varit intressant att koppla Waldorfskolan som plats i förhållande till historia, teorier om plats och hur resten av dagens samhälle ser ut. Jag har upplevt att Waldorflärare har stor medvetenhet om hur den fysiska miljön kan ses som en tillgång i förhållande till pedagogik, barnens utveckling, en god stämning och samhället. / This essay is based on four interviews with Waldorfteachers. It discusses awarness of the school´s physical environment and how it can work with the teacher and create atmospehere and possibilities in teaching. The place of the Waldorfschool also becomes an expression of it´s relation to the society.