Bakgrund Forskning om samtal kring bilder i undervisningen visar att detta kan användas för träning av olika förmågor och språkligt stärka elever i deras verbala- såväl som skriftliga språkutveckling. Genom "sokratiska samtal" kring samhällsaktuella problem skapas möjlighet för eleverna att utvecklas till goda demokratiska samhällsmedborgare. Syfte Syftet med denna studie är att skapa kunskap om i vilka sammanhang pedagogerna upplever att det samtalas kring bilder i undervisningen med fokus på "när" och "hur" samt huruvida pedagoger upplever att de ser individuella språkutvecklingsskillnader mellan elever när det samtalas kring bilder. Metod Metoden för studien är av kvalitativ art med intervju som redskap för datainsamling. Studien omfattar intervjuer av sex pedagoger på tre olika skolor i årskurserna 1-3. Resultat I studien framkommer att pedagoger i skolan idag upplever att de använder samtal kring bilder som förtydligande av ämnesinnehållet, som en intresseväckare och som underlag för diskussioner för ett nytt ämnesområde. Pedagogerna upplever också att samtal kring bilder främjar elevernas utveckling av förmågor och samtalen fungerar stödjande för elevernas enskilda skrivande. Pedagogerna upplever också att de använder samtal kring bilder med hjälp av IT, böcker och elevernas egenproducerade bilder. Vidare anser pedagogerna att de upplever skillnad på språkligt svagare och språkligt starkare elever när det kommer till hur de samtalar kring bilder. En tydlig önskan om vidareutbildning inom området hur man väljer bilder och samtalar kring dessa finns hos de flesta av pedagogerna.

Syftet med undersökningen var att synliggöra förskollärares tankar och arbete gällande förskolans atmosfär och fysiska miljö, i förhållande till barns verbala språkutveckling. En flermetodsforskning med enkätstudier som hade kvalitativ inriktning ledde oss till resultatet att båda faktorerna tas i beaktande av förskollärare. I resultatet tyds även att det ständigt sker samspel mellan förskolans atmosfär och fysiska miljö samt mellan dessa och individen. Genom samspelet i båda faktorerna påverkas individen av dem, men de påverkas även av individen. Slutsatsen som dras är att ramfaktorer styr förskollärarnas möjlighet till viss utveckling av förskolans atmosfär och fysiska miljö som kan gynna barns verbala språkutveckling.

<p>Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis.</p>

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis.

Syftet för denna studie är att uppmärksamma betydelsen av pedagogers syn och erfarenheter om hur det verbala språket kan få betydelse för barns delaktighet i förskolan. Studiens resultat visar att barn med hjälp av det verbala språket kan lättare samspela med andra barn i lek. Barnen kan med hjälp av språket förklara och kommunicera så att de andra barnen inte missförstår. Det har visat sig att barnen använder sig av andra kommunikationssätt för att kommunicera och samspela med andra barn, exempelvis kroppsspråket. Pedagogens roll är att hjälpa barnen som en mellanhand, hjälpa barnen att tolka vad kompisarna säger men också tolka vad det barnet som inte använder sig av det verbala språket vill förmedla till sin omgivning. Den verbala språkutvecklingen ger barnen större möjlighet för delaktighet i lek. I läroplanen för förskolan definieras det att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet till att utvecklas inom språk för att kunna kommunicera med omvärlden. / The purpose of this study is to draw attention to the importance of educators' views and experiences of how the verbal language may be important for children's participation in interaction. The result of the study shows that children who uses the verbal language easier can interact with other children in play. The children will be able to communicate and explain things to the one other with the language as a help so that there would be less misunderstandings. In the study it has been found that the children use other ways to communicate to interact with other children, such as body language. The educators roll is to help the children as an intermediary, to help the children to interpret what the child who does not use the verbal language wants to convey to the surrounding. The development of the verbal language gives the children greater opportunities for participation in play. In the preschool curriculum it is defined that the responsibility of the preschool teacher is to enable children to develop on language so that they can communicate with the world.