<p>In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals’ working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States. This was qualitative study with four focus groups with teenage girls in three different areas in Stockholm. Areas with different social economic standards were chosen for the study to compare the girls’ answers. The result was analysed by a social psychological perspective and theoretic background. The result of this study showed that the group is important to the girls in their socialisation process and in order to create identity. There were similarities between the answers between the result of this study and research in The United States considering the girls choosing friends as they look for similarities between each other and the need of having fun. A tendency in the girls’ answers could not be seen in the matter of creating girlgangs as they do in the United States.</p>

<p>In this study have I examined how treatment of girls with neuropsychological impairments is functioning? I have looked at the theories and methods of treatment on the base of the care program and how it is put into practice. In addition I have interviewed four girls who have undergone the treatment program.</p><p>To gain perspective on institutional care as a social phenomenon, I have tried to give a brief historical retrospect in which particular care for women are described. I am also affecting certain gender aspects of institutional care. I have also tried to make a brief account of current research on the treatment.</p><p>The study is a qualitative study in which I am apart from literature studies used participant observation in depth interviews as a method.</p><p>My results indicate that a well structured treatment with CBT approach can work well to achieve lasting behavioural changes in students.</p>

<p> </p><p>Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. <strong>Syftet </strong>med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Som <strong>metod </strong>användes fokusgruppintervjuer där deltagarna delades in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitet. Två till fem tjejer ingick i varje grupp. I <strong>resultatet </strong>framkom att uppfattningarna skiljde sig mellan grupperna. Tjejerna med högst fysisk aktivitet, grupp 1, uppfattade den fysiska aktiviteten som självklar med fokus på prestation. Grupp 2, medelaktiva tjejer, uppfattade också den fysiska aktiviteten som självklar men med fokus på hälsa. De minst aktiva tjejerna, grupp 3, uppfattade inte den fysiska aktiviteten som självklar och uttryckte inte heller något intresse för den fysiska aktiviteten. <strong>Slutsatsen </strong>blev att tjejernas uppfattningar skiljer sig utifrån deras fysiska aktivitet. För att öka tjejernas fysiska aktivitet bör arbetet därför inriktas på tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet. Genom att förändra tjejernas uppfattningar skulle således den fysiska aktiviteten kunna öka och den psykiska ohälsan troligtvis minska.</p><p><p> </p></p>

<p>Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:</p><p>• Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?</p><p>• Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?</p><p>Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen.</p><p>För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.</p>

<p>I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området.</p><p>Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning. Tjejerna var överlag mer positiva till att ta upp området sex och samlevnad i skolan likväl positiva till att få mer kunskaper inom kategorierna. Kategorierna som respondenterna visade störst intresse för att veta mer om var "sexuellt umgänge" och "samlevnad". Resultatet visade att respondenterna överlag inte är intresserade av området sex och samlevnad, men samtidigt visar resultatet att respondenterna tycker det är viktigt att ta upp området i skolan.</p>

IDA-projektet

Thesis (Ph.D. (Human Movement Science))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

Thesis (Ph. D.)--Illinois State University, 2006. / Title from title page screen, viewed on April 27, 2007. Dissertation Committee: Cynthia Huff (chair), Ronald Strickland, Rebecca Saunders, Perle Besserman. Includes bibliographical references (leaves 216-230) and abstract. Also available in print.

There has been considerable progress in women's sport participation opportunities since the enactment of Title IX of the Education Amendments Act of 1972. These opportunities have allowed women and girls to participate in sports at the primary and secondary school level, as well as at the collegiate level in considerable numbers. Institutions have been adding new, emerging, or growth sports to their sports lineup. Despite this progress, much remains to be done to achieve true equity in women's access to sports. Indeed, recent evidence suggests that women of color may not have benefited from the array of new sports and athletic opportunities as much as white women. To examine this issue, we compare Post-Title IX trends in black and white females' sports participation and directly examine the effect of race on participation opportunities. Quantitative analysis based on multiple national data sets, including the National Longitudinal Study (NLS), the High School and Beyond Survey (HSB), the National Educational Longitudinal Survey (NELS), and the Educational Longitudinal Survey (ELS), reveal that compared to white females, black females have indeed lost ground since Title IX, and that public schools attended by black females offer fewer sport participation opportunities to girls. Qualitative analysis is presented through a detailed, critical examination of the history of white and black women and sports, followed by an assessment of the legal challenges to gender inequality involving Title IX. Although Title IX is supposed to provide greater sports participation and athletic opportunities for women, oftentimes, women of color are disproportionately excluded from participation. As a policy, Title IX is designed to promote gender equity and equality in education, including sports. However, interscholastic athletic access and participation opportunities for females are unevenly distributed along racial lines. Implications for policy and future research are discussed.

I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området. Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning. Tjejerna var överlag mer positiva till att ta upp området sex och samlevnad i skolan likväl positiva till att få mer kunskaper inom kategorierna. Kategorierna som respondenterna visade störst intresse för att veta mer om var "sexuellt umgänge" och "samlevnad". Resultatet visade att respondenterna överlag inte är intresserade av området sex och samlevnad, men samtidigt visar resultatet att respondenterna tycker det är viktigt att ta upp området i skolan.