Book Summary:This fascinating work tells the untold story of the role of women in the Civil War, from battlefield to home front.

<p>Through the collection and analysis of negotiations surrounding the gay magazine Destroyer, the intention of this paper is to identify norms of sexuality within a contemporary sex-radical discourse. These negotiations are collected from interviews with individuals whom, at the time of the inter-view, consider themselves or their politics sex-radical. In order to allow for a more general under-standing of the context in which these negotiations have come about, material about Swedish law is also included in this text, together with the interview material, and serves as a base for analysis through the application of Gayle Rubin’s theory on the hierarchical value system of sexuality.</p><p>Following, are the main themes throughout the paper: The meaning of the context; Sexualized children; The possibility to (not) participate: differences of power; The decision whether or not to sell the publication and The position of the pedophile and crossgenerational love/sexuality within the LGBTQ community.</p><p>Key words: sex radicalism, pornography, boy-love, kiddy porn, pedophilia, Destroyer, Gayle Rubin.</p>

Through the collection and analysis of negotiations surrounding the gay magazine Destroyer, the intention of this paper is to identify norms of sexuality within a contemporary sex-radical discourse. These negotiations are collected from interviews with individuals whom, at the time of the inter-view, consider themselves or their politics sex-radical. In order to allow for a more general under-standing of the context in which these negotiations have come about, material about Swedish law is also included in this text, together with the interview material, and serves as a base for analysis through the application of Gayle Rubin’s theory on the hierarchical value system of sexuality. Following, are the main themes throughout the paper: The meaning of the context; Sexualized children; The possibility to (not) participate: differences of power; The decision whether or not to sell the publication and The position of the pedophile and crossgenerational love/sexuality within the LGBTQ community. Key words: sex radicalism, pornography, boy-love, kiddy porn, pedophilia, Destroyer, Gayle Rubin.

This essay aims to examine how RFSL (the swedish national association for sexual orientations) is constructing sexsellers by looking at how sexsellers are described in one of RFSL’s texts. The method used in this paper is Fairclough's discourse analysis which will be applied on one text from the website of RFSL. With this method it is possible to study the textual, the discursive and the social practices of the chosen text. The theoretical framework will be Foucault's power theory, the normalization principle and Gayle Rubin’s charmed circle. The result of this study shows that RFSL is forming discourses which construct sexsellers as either voluntary or involuntary. A voluntary sexseller includes sexsellers who see themselves as sexworkers or people who sell sexual services. By speaking of sexsellers as voluntary, RFSL is forming both a liberal feminist point of view but also a postfeminist point of view, and by speaking of sexsellers as involuntary a radical feminist point of view is formed. Therefore RFSL allows three kinds of sexsellers to be heard in their text: a working, a voluntary and an exposed sexseller.

In den Anfängen der Cultural Studies in der Birmingham School spielte Geschlecht eine eher untergeordnete Rolle. Bald wurden jedoch auch feministische Positionen herangezogen, um Ungleichheiten der Alltagspraxis zu erklären, die nicht klassentheoretisch zu fassen waren. In den Arbeiten von Rubin und Mulvey beispielsweise werden Geschlecht bzw. Geschlechtsunterscheidungen und -ungleichheiten durch makrosoziale Wissensstrukturen und kollektive Praktiken reproduziert.

In den Anfängen der Cultural Studies in der Birmingham School spielte Geschlecht eine eher untergeordnete Rolle. Bald wurden jedoch auch feministische Positionen herangezogen, um Ungleichheiten der Alltagspraxis zu erklären, die nicht klassentheoretisch zu fassen waren. In den Arbeiten von Rubin und Mulvey beispielsweise werden Geschlecht bzw. Geschlechtsunterscheidungen und -ungleichheiten durch makrosoziale Wissensstrukturen und kollektive Praktiken reproduziert.

<p>Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen – här definierat som ”frånvaro av lust till sexuell praktik”. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas. I Adrienne Rich’s text om obligatorisk heterosexualitet (1980) tillskrivs även den icke-sexuella kvinnan aktörskapet att undkomma tvångsheterosexualisering - Rich’s införande av ett lesbiskt kontinuum kan ses som en dekonstruktion av en sexuell kategori. I min läsning av Michael Warner (1993) frågar jag huruvida den queera metoden även kan användas till att ifrågasätta normer om att vara sexuell, och i min läsning av Butler (1990) diskuterar jag frånvaro av begär i relation till möjliga subjektspositioner inom ramen för en heterosexuell matris. I min slutdiskussion återknyter jag till Foucault, och problematiserar (a)sexualitet ur ett könsmaktsperspektiv. Jag avslutar med att problematisera den gränsdragning mellan sexuellt och icke-sexuellt vi alla ständigt avkrävs att göra.</p>

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen – här definierat som ”frånvaro av lust till sexuell praktik”. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas. I Adrienne Rich’s text om obligatorisk heterosexualitet (1980) tillskrivs även den icke-sexuella kvinnan aktörskapet att undkomma tvångsheterosexualisering - Rich’s införande av ett lesbiskt kontinuum kan ses som en dekonstruktion av en sexuell kategori. I min läsning av Michael Warner (1993) frågar jag huruvida den queera metoden även kan användas till att ifrågasätta normer om att vara sexuell, och i min läsning av Butler (1990) diskuterar jag frånvaro av begär i relation till möjliga subjektspositioner inom ramen för en heterosexuell matris. I min slutdiskussion återknyter jag till Foucault, och problematiserar (a)sexualitet ur ett könsmaktsperspektiv. Jag avslutar med att problematisera den gränsdragning mellan sexuellt och icke-sexuellt vi alla ständigt avkrävs att göra.

Ce mémoire porte sur les transformations sociohistoriques du gayle en Afrique du Sud, une variété linguistique de l’afrikaans et de l'anglais, au répertoire lexical souvent improvisé. S’appuyant sur six mois de terrain ethnographique au Cap, ce travail se base sur des données (méta)linguistiques tirées d’observation participante ainsi que d’entretiens individuels et de groupe au sein de la communauté coloured. Je critique une perspective qui envisage le gayle comme une « anti-langue » (Halliday 1976), une méthode de communication secrète et exclusive à une communauté fermée. Plutôt, je suggère que le phénomène est mieux compris lorsqu’abordé en tant que registre d'une communauté de pratique (Eckert et McConnell-Ginet 2003). Mes entretiens révèlent son association historique et « enregistrée » avec la figure caractérologique (Agha 2007) de l’homosexuel efféminé coloured ou « moffie ». Toutefois, les participants expriment un malaise face à cette idéologie puisqu’ils sont conscients que cette construction « efface » (Gal et Irvine 2000) les locuteurs non canoniques du gayle. Au-delà de la description lexicale, mon analyse suggère des chevauchements entre les caractéristiques sémantiques et pragmatiques de la variété, toutes deux stratégiquement déployées pour invoquer des caractéristiques évanescentes et des attributs sociaux dans l’interaction (Butler 1990). Au même titre que les éléments du répertoire ne correspondent pas à des significations sémantiques fixes – mais plutôt à des réalisations discursives contingentes – l’utilisation du gayle ne se limite pas à des identités sociales statiques. L'appartenance à la communauté est plutôt marquée par l’utilisation légitime et la compréhension mutuelle de déviations lexicales créatives et contextuelles. / This thesis focuses on sociohistorical transformations of Gayle, a linguistic variety consisting of an often-improvised lexical repertoire superimposed upon either Afrikaans or English in South Africa. Based on six months of fieldwork in Cape Town, this thesis draws on rich (meta)linguistic data drawn from participant-observation, as well as individual and group interviews within the coloured community. I critique an 'anti-language' (Halliday 1976) perspective, wherein Gayle is seen as uniquely anchored to a closed community for which it serves as an exclusive, ingroup code. Rather, I suggest that Gayle is best understood when approached as the register of a community of practice (Eckert & McConnell-Ginet 2003). My interviews expose the historical and 'enregistered' association of Gayle with the racialized, gendered and sexualized ‘characterological figure’ (Agha 2007) of the effeminate coloured gay man or 'moffie'. This association serves as a backdrop to contemporary anxieties about the ways in which Gayle is mapped onto speakers’ social identities and perhaps shows the respondent’s consciousness that these formulations ‘erase’ (Irvine and Gal 2000) non-canonical users of Gayle. Moving beyond lexical description, I suggest overlaps between the semantic and pragmatic features of the variety, both strategically deployed to invoke evanescent characteristics and social attributes in interaction (cf. Butler 1990). Just as elements of the Gayle repertoire do not code for fixed semantic meanings – but are rather contingent, discursive achievements – Gayle does not 'code for' static social identities. Instead, it achieves group belonging in interaction through legitimate use and mutual comprehension of creative linguistic 'deviations' and 'subversions'