Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten. / The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.

<p>Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.</p><p>Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet.</p> / <p>This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral.</p><p>An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did.</p><p>The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.</p>

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Även tryckt utgåva. Härtill 4 uppsatser.

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har. Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet. / This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral. An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did. The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.

Jämställdhet definieras som lika tillgång till rättigheter och möjligheter oavsett en individs kön. Även om många organisationer och institutioner över hela världen eftersträvar jämställdhet finns fortfarande tydliga tecken på att kvinnor har svårare att nå chefspositioner och ledande befattningar (Diskrimineringslagen, 2008; Vänje, 2005). Inom industribranschen går jämställdhetsutvecklingen märkbart långsammare (Svenskt näringsliv, 2019; Torstensson, 2021). Trots att arbete med jämställdhet förekommer i flera avseenden när det gäller kvinnors avancemang i organisationen, är en kvinnas tillgång till karriärutveckling inte samma som för en man. Därför är det viktigt att jämställdhetsinitiativ leder till att kvinnor får samma möjligheter till karriärutveckling som män. Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor, som är ingenjörer, i en mansdominerad organisation upplever att jämställdhetsinitiativ har påverkat deras förutsättningar för karriärutveckling. Studien har genomförts på en internationell industriorganisation. Datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med sju respondenter utifrån studiens socialkonstruktivistiska ansats. Analysen av datamaterialet har skett genom en tematisk analys på empirisk grund som är inspirerad av fenomenologin. Resultatet visar att det finns könsstrukturer i organisationen, vilket ses som det främsta hindret för respondenternas karriärutveckling. För att förändra könsstrukturerna bör män involveras i jämställdhetsfrågor i större utsträckning. Det framkom också att jämställdhetsinitiativ har skapat möjligheter som leder till befordran, dock inte till de högsta ledningsgrupperna som fortfarande uteslutande består av män. En slutsats av studien är att män i högsta ledningen behöver vara mer delaktiga i jämställdhetsinitiativ för att öka sin egen och andra mäns medvetenhet om mannens privilegium och agera mot vad könsstrukturer innebär för att bli en mer jämställd organisation. / Gender equality is defined by equal access to rights and opportunities regardless of an individual's gender. Although gender equality is statute within many organizations and institutions across the globe, there are still clear indications that women have more difficulty in reaching managerial and leading positions (Diskrimineringslagen, 2008; Vänje, 2005). In the manufacturing industry, the development of gender equality is noticeably slower. Despite the fact that gender equality initiatives and activities occur in several aspects within organizations, a woman’s access to career advancements is not equal to a man’s. Therefore, it is important that gender equality initiatives result in women accessing the same opportunities for career development as men. The purpose of this study is to therefore investigate how female engineers in a maledominated organization experience how gender equality initiatives have affected their conditions for career development. The study was conducted in an international manufacturing industry where the data was collected via semi-structured interviews with seven participants based on the study's social constructivist approach. The analysis of the data material has taken place through a thematic analysis on an empirical basis that is inspired by phenomenology. The results show that gender structures exist in the organization, which is seen as the main obstacle for the study participants’ career development. In order to change gender structures, men should increase their involvement in gender equality initiatives to a greater extent. It also revealed that gender equality initiatives have created opportunities leading to promotion, however not to the higher management groups which still consists with men. One conclusion of the study is that men in top management groups need to be more involved in gender equality initiatives to raise their own and their peers’ awareness of a man's privilege, and act against what gender structures entail to result in a gender equal organization.

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. / Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

The thesis aims to examine how gender structures are portrayed in the Swedish Armed Forces' advertising campaigns before and after 2018, because that is when the conscription became gender neutral. Furthermore, the thesis will discuss the potential consequences of these portrayals. To do so the methodology of the study consists of a critical discourse analysis complimented by a semiotic approach. The main finding suggests that the films prior to 2018 to some extent reproduce male-dominated discourses of how a soldier should be and reinforce traditional gender structures. In contrast, the films from 2018 and onwards challenge these dominant discourses by including more women and other signs that are not typically coded as masculine. It is assumed that this will lead to more women being recruited, as the profession of a soldier is no longer perceived as being exclusively for men, and a more inclusive environment is introduced. These assumptions are based on previous research on gender structures in military institutions, which historically have been structured around male norms and values which force women in the military to adjust to patriarchal rules. The topic is important, as a gender-equal military is believed to lead to increased safety and efficiency, which is desirable for various reasons.