No description available.

Den australienska genrepedagogiken har formulerat en metod där genrer ska göras explicita i undervisningen för att ge fler elever tillgång till en utvecklad litteracitet. Metoden bygger på användandet av en cirkelmodell med fyra fält. Föreliggande undersökning ämnar undersöka om den genrepedagogiska metoden gjort avtryck i tre läroböcker för svenskämnet i gymnasieskolan, varav ett är uttalat genrepedagogiskt. Undersökningen baseras på innehållsanalys och närläsning av texterna i läroböckerna. Analysen visar det inte finns någon större skillnad mellan den uttalat genrepedagogiska läroboken och en av de andra läroböckerna. Det finns inslag av genreskolans metod i samtliga läroböcker, och två av dem innehåller i viss utsträckning stöd för samtliga delar i cirkelmodellen, oavsett om läroboken är uttalat genrepedagogiskt inriktad eller inte.

Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på andraspråkselevers språkutveckling och vad de anser är de viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning. Syftet är att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, se om andraspråkslärare använder sig av de metoder forskning förespråkar. Jag har valt att intervjua två verksamma andraspråkslärare med lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever.   Mina informanter är väl medvetna om faktorer som påverkar språkinlärning. Informanterna är väl överens med vad forskning anser påverkar inlärning av ett andraspråk samt metoder som gynnar andraspråksinlärning. Sambandet mellan elevens språkliga nivå och undervisningens innehåll och utformning påverkar elevens språkutveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.    Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning? De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5). Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas. Textanalysen visar att i jämförelse med elevernas ursprungliga texter var det totalt 444 förändringar efter textsamtalen, 52 procent av dessa var betydelseförändringar och 48 procent var ytliga. Studien bekräftar härmed tidigare studier som visat att textsamtal kan öka elevens kvalitet på texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna möjlighet till att nå den proximala zonen genom interaktionen i textsamtalet och därigenom kan eleven utveckla sina språkfärdigheter. Resultaten pekar dock på att läraren bör i framtiden utvärdera elevernas genrekunskaper innan eleverna ska skriva en egen text. Dessutom bör läraren säkerställa att eleverna förstår syftet med textsamtalen innan de ger sig in i ett sådant samtal. Att föra ett textsamtal är inte lätt om man aldrig gjort det på sitt andraspråk och därför bör eleverna få öva på detta än mer.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte. Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på. För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.        Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen. Steg 2 – studerandet av modelltexter, är det steg som uppskattas bäst. Steg 3 – skrivandet av en gemensam text, är det steg som uppskattas minst. Studien visar att det inte krävs direkta anpassningar av cirkelmodellen för att den ska stimulera eleverna. Det essentiella är istället att hitta en balans så att processen får utvecklingsutrymme utan att den upplevs som en tidstjuv som stjäl utrymme från det som eleverna fokuserar på – framställandet av en slutprodukt. Undersökningen visar också att den typ av begrepp som elever anser sig behärska bäst är de som används vid analyserande, vilka också används i flera ämnen och situationer. De begrepp de anser att de behärskar minst är de som används för att beskriva en analytisk text, vilka är de begrepp som genrepedagogiken har infört i undervisningen.

The purpose of this study is to examine the effect of teaching, through an intervention, in writing of instructive texts. That has been done by using the first and second phases of the cycle of teaching and learning in 6th grade. The study would also like to examine how teachers use of scaffolding effects the student’s language and subject knowledge in writing instructive texts. To examine this, two research questions were formulated: -       How do teachers use the first two phases of the curriculum cycle with scaffolding in their own, and in the interventions teaching to guide the students in teaching writing instructive texts in 6th grade? -       How does the student’s knowledge about instructive texts differ, before and after teaching through the first two phases of the curriculum cycle and intervention? To collect the data for the study a knowledge test has been carried out, together with qualitative observations and one qualitative interview. The data have then been analyzed by using an analytic tool inspired by the theories of the cycle of teaching and learning and scaffolding. The results of the study indicate that teachers should find out what previous knowledge the students have to use this as a base when teaching writing instructive texts trough, the first two phases of the cycle of teaching and learning. Teachers should also vary their scaffolding methods to guide and include all the students in teaching writing of instructive texts. Finally, the results of the intervention show that students improved their knowledge in both language and in the subject as a whole, while receiving teaching with scaffolding and the curriculum cycle that is based on their previous knowledge.

I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat. Av de sex pedagoger vi intervjuade var det en lärare som arbetade med genrepedagogik. De andra betonade att de framför allt försökte vara extra tydliga, samt hålla ett lägre tempo för att se till att de flerspråkiga eleverna förstod allt. Vår slutsats blev att det krävs mer utbildning om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med flerspråkiga elever. Det hade även varit intressant att undersöka om och hur ett genrepedagogiskt arbetssätt i mindre grupper hade påverkat flerspråkiga elevers skolresultat.