<p><p>Account receivables tie up large amounts of capital in. Various reports show that the actual time for customer to pay their invoices is getting longer. This is a problem both from a society and a business economic perspective. The purpose of the essay is to find out if Swedish companies have longer credit days than normal contractual terms of payment and if so, can the business cycle or the geographical distribution of sales have an impact and does it make a difference if the companies have an active monitoring of the actual customer credit days. To answer this, we studied 12 listed companies in four different sectors between the years 2000-2008. In the analysis, we reason about the results of the study and how the various factors may have influenced the outcome. From this we could draw the conclusion that the days of sales outstanding (DSO) are longer than the normal contractual and that the geographical distribution of customers in Sweden, Europe and elsewhere have been relevant. In the results we found out that companies can influence the outcome of actual customer credit days and this we find positive, because that is something that companies themselves can work with.</p></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som:</p><p>·           Vilket av könen tar störst risk? </p><p>·           Tar yngre eller äldre störst risk?</p><p>·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män?</p><p>·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar?</p><p>·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande?</p><p>·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna?</p><p>·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien. Jag har erhållit data från en av Sveriges storbanker och jag använder storbankens egna riskmått. Det riskmått som är av störst intresse är total risk, för att det är just detta riskmått som kunder möter.<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Resultatet som följer presenteras från riskmåttet total risk. Kvinnor är mindre riskbenägna än män. Äldre är mindre riskbenägna än yngre och äldre kvinnor är mindre riskbenägna än män i samma ålder. Ju större portföljvärdet är desto mindre riskbenägen är investeraren. Ju större andelsvärdet är av portföljvärdet desto mindre är risken i just det innehavet. Individer som bor i en storstad har ett större risktagande i sitt fondsparande.</p><p> </p><p>Det är 11 län som är mindre riskbenägna och fem är mer riskbenägna än Stockholms län. Fyra av länen blev ej statistiskt signifikanta och därmed går inte att avgöra om investerare i dessa län är mer eller mindre riskbenägna än investerare i Stockholms län.</p><p> </p><p>Det är investerare i 99 kommuner som är mindre riskbenägna och 97 kommuner som är mer riskbenägna än investerare i Stockholms kommun.110 av kommunerna blev ej statistiskt signifikanta.</p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Det skulle vara av intresse att undersöka vilka andra oberoende variabler som kan påverka risktagandet hos en investerare. Intressanta variabler som ofta förekommer i vetenskapliga artiklar är civil status, hur många köp/sälj investeraren gör, investerarens akademiska grad och religion.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna studie kan vi se hur riskfördelningen är i Sverige på både läns- och kommunnivå med Stockholm som bas fall, vilket tidigare inte undersökts. Det finns många intressenter till studien speciellt branscher som bank- och försäkringsbranschen.</p>

<p>Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.</p><p>Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (χ2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes. Vidare bygger arbetet på både sekundärkällor i form av litteratur, Internet samt uppsatser/papers och på primärkällor i form av intervjuer.</p><p>Resultat & slutsats: Av de 27 chitvå-test som genomförts var det 3 test som visade på statistisk signifikans. Testet mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 2,5 %. Testet mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 10 %. Slutligen visade testet mellan sysselsättning och konsumtion av tilläggsförsäkringar på statistisk signifikans på nivån 0,1 %.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En ny undersökning av samma karaktär som denna med liknande intervjufrågor och liknande hypotesprövning. En liknande undersökning med kvantitativa variabler i stället för de något informationsfattiga variablerna på nominal- och ordinalskalenivå som detta arbete bygger på. En undersökning inom en annan kommun eller stad. En undersökning om risktagande där spel alternativt någon form av ”gambling” används som riskmått.</p><p>Uppsatsens bidrag: Först och främst en idé/metod för hur man kan undersöka risktagande bland individer. Vidare visade uppsatsen på ett beroende mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar samt ett beroende mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar och konsumtion av tilläggsförsäkringar.</p>

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (χ2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes. Vidare bygger arbetet på både sekundärkällor i form av litteratur, Internet samt uppsatser/papers och på primärkällor i form av intervjuer. Resultat &amp; slutsats: Av de 27 chitvå-test som genomförts var det 3 test som visade på statistisk signifikans. Testet mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 2,5 %. Testet mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 10 %. Slutligen visade testet mellan sysselsättning och konsumtion av tilläggsförsäkringar på statistisk signifikans på nivån 0,1 %. Förslag till fortsatt forskning: En ny undersökning av samma karaktär som denna med liknande intervjufrågor och liknande hypotesprövning. En liknande undersökning med kvantitativa variabler i stället för de något informationsfattiga variablerna på nominal- och ordinalskalenivå som detta arbete bygger på. En undersökning inom en annan kommun eller stad. En undersökning om risktagande där spel alternativt någon form av ”gambling” används som riskmått. Uppsatsens bidrag: Först och främst en idé/metod för hur man kan undersöka risktagande bland individer. Vidare visade uppsatsen på ett beroende mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar samt ett beroende mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar och konsumtion av tilläggsförsäkringar.

Account receivables tie up large amounts of capital in. Various reports show that the actual time for customer to pay their invoices is getting longer. This is a problem both from a society and a business economic perspective. The purpose of the essay is to find out if Swedish companies have longer credit days than normal contractual terms of payment and if so, can the business cycle or the geographical distribution of sales have an impact and does it make a difference if the companies have an active monitoring of the actual customer credit days. To answer this, we studied 12 listed companies in four different sectors between the years 2000-2008. In the analysis, we reason about the results of the study and how the various factors may have influenced the outcome. From this we could draw the conclusion that the days of sales outstanding (DSO) are longer than the normal contractual and that the geographical distribution of customers in Sweden, Europe and elsewhere have been relevant. In the results we found out that companies can influence the outcome of actual customer credit days and this we find positive, because that is something that companies themselves can work with.

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som: ·           Vilket av könen tar störst risk?  ·           Tar yngre eller äldre störst risk? ·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män? ·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar? ·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande? ·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna? ·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007?   Metod: Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien. Jag har erhållit data från en av Sveriges storbanker och jag använder storbankens egna riskmått. Det riskmått som är av störst intresse är total risk, för att det är just detta riskmått som kunder möter.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet som följer presenteras från riskmåttet total risk. Kvinnor är mindre riskbenägna än män. Äldre är mindre riskbenägna än yngre och äldre kvinnor är mindre riskbenägna än män i samma ålder. Ju större portföljvärdet är desto mindre riskbenägen är investeraren. Ju större andelsvärdet är av portföljvärdet desto mindre är risken i just det innehavet. Individer som bor i en storstad har ett större risktagande i sitt fondsparande.   Det är 11 län som är mindre riskbenägna och fem är mer riskbenägna än Stockholms län. Fyra av länen blev ej statistiskt signifikanta och därmed går inte att avgöra om investerare i dessa län är mer eller mindre riskbenägna än investerare i Stockholms län.   Det är investerare i 99 kommuner som är mindre riskbenägna och 97 kommuner som är mer riskbenägna än investerare i Stockholms kommun.110 av kommunerna blev ej statistiskt signifikanta.         Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara av intresse att undersöka vilka andra oberoende variabler som kan påverka risktagandet hos en investerare. Intressanta variabler som ofta förekommer i vetenskapliga artiklar är civil status, hur många köp/sälj investeraren gör, investerarens akademiska grad och religion.   Uppsatsens bidrag: Med denna studie kan vi se hur riskfördelningen är i Sverige på både läns- och kommunnivå med Stockholm som bas fall, vilket tidigare inte undersökts. Det finns många intressenter till studien speciellt branscher som bank- och försäkringsbranschen.

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

No description available.

Abstract Denna studie syftar till att finna de vanligaste resonemangen kring Uppsalastudenters alkohol- och träningsvanor utifrån ett geografiskt tillgänglighetsperspektiv, då forskning för specifikt dessa förhållanden inte genomförts för den lokala kontexten (Uppsala universitet). Studien är en intervjubaserad och genomfördes med sex studerande. Intervjuerna syftar till att fånga upp resonemang och tankar kring hur de motiverar träning och alkoholaktiviteter, vad avstånd och prissättning har för roll kopplat till dessa och vilken roll dessa aktiviteter har för dem. Eftersom att tidigare forskning kring detta är begränsat avsågs uppsatsen att tolkas som pilotstudie för att testa relevansen i att studera dessa ämnen tillsammans. Resultatet visade att sociala sammanhang har en viktig roll i att delta på alkoholrelaterade aktiviteter, samtidigt som de individuella målsättningarna är centrala för träning. Avstånd och prissättning är inte direkt påverkande när det gäller alkoholrelaterade aktiviteter samtidigt som träningsaktiviteter kan påverkas om avståndet till dessa är för lång, eller om priserna antingen är för låga eller för höga.

Sammanfattning För att följa de direktiv angående tillgängliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och använda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan är att öka tillgängligheten och uppmuntra användningen av geodata. Syftet med vår studie är att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera områden inom Geodatasamverkan som kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av enkäter som skickats till Sveriges alla kommuner och även med hjälp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. Frågorna har berört kommunernas förväntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan. Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan är lägre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften är oproportionerligt hög för nämnda grupp. En stor del av de mindre kommunerna samarbetar i frågor rörande geodata, detta på grund av brist på resurser. De skulle vilja ha möjligheten att delta i Geodatasamverkan gemensamt till en reducerad avgift. Nästan alla kommuner, oavsett storlek och befolkning, menar att det finns en märkbar potential för utveckling av geodatahantering inom sin kommun. Dessa lokala förändringar skulle kunna öka fördelarna med Geodatasamverkan utan att genomföra några förändringar inom Geodatasamverkan. Dessa förändringar skulle kunna bestå av kompetensutveckling och förbättrade arbetsrutiner. / Abstract In order to comply with the directives regarding distribution of geographic information given by the European Union (EU), Sweden has implemented an interaction model called Geodatasamverkan. This model regulates how authorities and municipalities distribute and use geographic information. The purpose behind Geodatasamverkan is to increase the availability and encourage the use of geographic information. The purpose of this study is to investigate why the majority of Swedish municipalities have chosen not to be a part of Geodatasamverkan and to present areas for improvement within Geodatasamverkan. The study was conducted through questionnaires sent to all Swedish municipalities and also interviews with a few chosen municipalities. The questions have covered the municipalities’ expectations and experiences regarding Geodatasamverkan. The study led us to the conclusions that the participation in Geodatasamverkan is lower among the smaller municipalities and that they believe their fees are unproportionally high. A lot of the smaller municipalities work together in questions regarding geographic information due to a lack of resources. They would like the option to participate in Geodatasamverkan in such constellations at a reduced fee. Almost all municipalities, regardless of size and population, agrees there is a noticeable potential for improvement within each municipality. This would increase the benefits of Geodatasamverkan without changing Geodatasamverkan itself. Examples of these improvements include education and improved working practices.