No description available.

Många företag i Sverige ägs och kontrolleras av familjer. Familjer som ägare skiljer sig från andra ägare och har ett mer långsiktigt synsätt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet är att undersöka om och i så fall hur familjeägda företag skiljer sig mot icke familjeägda företag vad gäller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering. Studiens metod har en kvantitativ ansats där internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering mäts som andelen utlandsförsäljning respektive anställda inom antal regioner för svenska börsnoterade företag mellan åren 2001 och 2013. För att finna eventuella samband utförs multipla regressionsanalyser. I enlighet med hypoteserna visar resultatet att familjeägda företag har en lägre internationaliseringsgrad samt tendenser på en lägre grad av geografisk diversifiering. Resultatet visar även på ett samband mellan de båda måtten.

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt. I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland. Detta ledde oss fram till följande frågeställning: Hur fungerar kreditgivningsprocessen praktiskt inom banken och hur genomför de kreditbedömningar av företag i mindre städer jämfört med i större städer? Syftet med denna studie var att påvisa den geografiska aspektens betydelse när det gäller bankers kreditgivning till företag och att, ifall det fanns några skillnader, ge förslag på åtgärder för att minska dessa. Vår förhoppning var även att kunna bidra till en ökad förståelse inom området och om möjligt tillföra ny kunskap. I teorin har vi valt att börja med en presentation av kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen. Därefter har vi gått igenom information och kreditrisk då dessa är två centrala delar som banken tar i beaktning i samband med kreditgivning till företag. Utifrån teorin har vi sedan utarbetat en intervjuguide som låg till grund för våra intervjuer. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat nio respondenter med olika befattningar på tre olika banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Respondenterna arbetar på olika kontor i antingen Umeå eller i Västerbottens läns inland. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i denna studie. I vår slutsats av studien har vi kommit fram till att det inte finns någon geografisk skillnad när det gäller hur kreditgivningsprocessen genomförs och vilka steg bankerna går igenom. Studien visade däremot att vilken information som bankerna lägger vikt vid i kreditbedömningen skiljer sig åt beroende på om banken är verksam i Umeå eller i en stad eller ort i inlandet. Ytterligare en slutsats är att bankmännen i inlandet använder sitt personliga kontaktnät vid insamlandet av information, något som bankmännen i Umeå inte gör.

Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att visa på hur feedback kan fungera när chefer och medarbetare arbetar med en geografisk distans från varandra. Analysen av data har i sin tur skett med en hermeneutisk tolkningsansats. Fokus fanns i att ta reda på hur feedbacken går till när chefer måste leda, coacha och styra medarbetare på avstånd. Vidare avser undersökningen till att kartlägga eventuella behov hos medarbetarna samt belysa vilka strategier som används av cheferna för att lyckas med feedbackgivandet. Detta sätts således i en organisatorisk kontext och avser därmed även avgöra vilken funktion feedbacken upplevs ha bland såväl chefer som anställda, på organisatorisk och individuell nivå. I studien framgick att feedback är ett viktigt redskap för att medarbetaren ska känna koppling till företaget samt en förutsättning för att personen och således verksamheten i sig ska kunna utvecklas. Eftersom att medarbetaren inte har tillgång till en stationär arbetsplats i samma utsträckning, blir kontakten med chefen viktig. För att upprätthålla en kontakt används istället mer frekvent digitala medel som videosamtal, telefonsamtal och mejl. Resultatet visade att feedbacken fyller sin viktigaste funktion i frågan om utveckling samt relationsskapande. Detta för att organisationen ska förbli enad, och inte visa på splittrade resultat.

Renhållningen är den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushållsavfall i Falu kommun. Renhållningen har infört ett nytt insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspåse vilket krävde ett extra kärl, anpassat för ändamålet. Den stora mängden extra kärl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsättningar för införande av system för ruttoptimering av sophämtning och även att ge förslag till hur positionering av hämtställen ska kunna genomföras. En verksamhetsanalys och en informationsbehovsanalys har utförts och resultatet visade på att de filer som hämtades från Renhållningen och som används som körlistor, hade stora brister, vilket ledde till att hämtställen inte kunde visas i det ruttplaneringssystem som testades för ändamålet. Det saknades fastighetsbeteckning och korrekta belägenhetsadresser i många fall, därför ges ett förslag till strukturering av dessa filer. Det har även utarbetats en beskrivning i fem steg som innefattar hur en verksamhet kan anpassa sitt system till ett ruttplaneringssystem. Slutsatsen blir att det krävs mycket arbete av Renhållningen för att anpassa sitt utdata och utföra positionering av hämtställen, men ett ruttplaneringssystem skulle vara mer effektivt än den manuella ruttplanering som nu används.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie?Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen?Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret. Med denna metod, geografisk profilering, kan man alltså utifrån kända brottsplatser i en brottserie med hjälp av förfall-funktionen (matematiska formeln) få fram en sannolik ankareplats som kan vara gärningsmannens bostad, arbete eller annan central plats i dennes mentala karta. Metoden kan i sin tur minska spaningsområdet och underlätta brottsutredningen för Polisen.Nyckelord: Förfall-funktion, geografisk profilering, GeoProfile, mental karta, rationella valteorin, rutinaktivitetsteorin, rörelsemönster. / The overall aim of this paper is to discuss how routine activity theory and rational choice theory can be used as basis for the investigative method geographic profiling. A particular aim is to apply geographic profiling on a sample of Swedish series of violent crimes in the program GeoProfile developed by Wesley English (2010). On the basis of my aim and question at issue, I have chosen to make a triangulating method study, by combining qualitative and quantitative methods, to make possible a broader data base and a more secure basis for interpretation (Repstad, 1987). This paper discuss the following questions: How can the routine activity theory and the theory of rational choice underlie for geographical profiling? How accurate outcome gives the geographic profiling in the Swedish series of cases of crime included in this study? What can be developed theoretically and practically for geographic profiling to make sure that the method will have a continued future as investigative methodology for the Swedish Police? In short, the main conclusions reached by the analysis made in GeoProfile in this study is that the mathematical formulas based on empirical data on natural human movement patterns can predict the starting point of the offender. With this method geographic profiling, which is based on an analyze of known crime scenes in a crime series with help from the decay function (mathematical formula) it is possible to produce a probable anchor point which can be the offender's home, work or other central places in his mental map. The method can, in turn reduce the search area and facilitate the criminal investigation for the Police. Keywords: Decay function, geographic profiling, GeoProfile, mental map, rational choice theory, routine activity theory, patterns of movement.

E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte. För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas. År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.

Uppsatsen är en undersökning av skönlitteraturs användning i det tanzaniska skolsystemet. I sex stycken kvalitativa intervjuer undersöks lärares attityder till och värdering av litteratur. Specifikt i synen på kanonbildning och geografisk representation inom denna kanon. Intervjuerna komplementeras vidare med studium av styrmedel och nationella prov. Postkolonial kritik ligger till grund för den avslutande disskusionen som ämnar föra in lärarnas svar i en historisk och politisk kontext. Uppsatsen syftar till en djupare förståelse för den tanzaniska litteraturundervisningens förutsättningar samt lärares attityder till skönlitteraturens didaktiska funktion.

Mikroregionala nätverk är, jämfört med exempelvis industriella- och leverantörsnätverk, ett outforskat område. Denna studie har studerat fenomenet mikroregionala nätverk närmare och hur denna typ av nätverk påverkar småföretagare. Studien är upplagd som en fallstudie av nätverket på Drottninggatan i Uppsala där data samlats in genom intervjuer. Fokus har varit de resultat som kommer ur nätverket och hur de relaterar till tidigare forskning på småföretagarnätverk och påverkan av den geografiska dimensionen. För att studera motivationen bakom nätverket har även teoretisk bakgrund rörande organiska och konstruerade nätverk samt virtuella organisationer använts. Resultatet visar att nätverket bildats organiskt baserat i behov kopplade väldigt starkt till den geografiska platsen på vilken nätverket verkar. Det visar också att resultaten uppstår av dels riktade insatser men även spontant genom relationerna i nätverket. Det har också visat sig att villigheten att prioritera resurser till nätverket är starkt påverkat av yttre hot, primärt kopplat till den geografiska platsen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skolklassens kollektiva attityder till utbildning påverkas av enskilda elevers utbildningskapital enligt Ida Lidegrans definition, och hur förutsättningar till utbildning kan skilja beroende på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platser som skolor är. Detta eftersom gymnasiestudierna blir än viktigare i takt med att efterfrågan på eftergymnasial kompetens eftersöks i högre utsträckning. Enkätundersökningar med elever från två olika skolor i Köping genomfördes för att utreda elevernas utbildningskapital, gymnasieval och inställning till eftergymnasial utbildning. Gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med skolornas respektive studie- och yrkesvägledare genomfördes för att närmare undersöka attityder till utbildning och vilka incitament som kan påverka elevernas gymnasieval och inställning till utbildning. Resultaten jämfördes sedan mellan skolorna för att undersöka eventuella skillnader i förutsättningar baserat på geografisk plats. Undersökningen visade hur enskilda individers utbildningskapital smittar av sig och etablerar en kollektiv kultur inom en skolklass, en kultur som klassens alla medlemmar kan ta del av oavsett eget utbildningskapital. Det går alltså att argumentera för att förutsättningar till utbildning skiljer sig baserat på geografisk plats.