Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.

För att ett företag ska kunna växa och öka sin lönsamhet krävs det engagerade medarbetare, för att skapa och behålla engagerade medarbetare är det viktigt för organisationer att utveckla sin interna kommunikation. Utan ett fungerande kommunikationsflöde kan sprickor i företaget uppstå, vilket kan leda till negativa konsekvenser som exempelvis att medarbetarna tappar förtroende för ledningen, eller att de inte är motiverade på arbetsplatsen. Därför har en kvantitativ enkätundersökning genomförts för att granska internkommunikationen inom en geografisk spridd organisation. Undersökningen syftar sig till att skapa en förståelse för hur geografiskt spridda organisationer kan utveckla sin internkommunikation för att engagera medarbetare och hur internkommunikationen kan bidra till framgång. För att uppnå syftet påbörjades arbetet med att samla in relevant teori för att skapa en teoretisk referensram kring internkommunikation, därefter utfördes en nulägesanalys för att få en tydlig bild av hur företagets interna kommunikation ser ut i dag, och till sist fick respondenterna av undersökningen besvara en digital enkät. Enkäten fokuserade sig på fyra olika teman; information, kommunikation, medier och ledarskap. Resultatet av undersökningen har visat sig ha flera likheter med tidigare undersökningar, men har även gett indikationer på att det varierar beroende på vart undersökningarna applicerats. Både tidigare undersökningar och denna har visat att det kan vara utmanande för organisationer att uppfylla medarbetares kommunikativa behov genom digitala medier. Undersökningen visade också på att respondenternas upplevelse av den interna kommunikationen påverkades av deras yrksekategori. Ledare på alla nivåer bär en central roll för att lyckas med den interna kommunikationen. Denna rapport beskriver dessa resultat och de metoderna som ledde författarna till rapportens slutsatser. Det finns flera variabler som kan utvecklas i internkomunikationen för företag och genom att analysera de svar som inkommit har förbättringsåtgärder kunnat utformas som eventuellt skulle kunna öka tillfredsställelsen. / For a company that wants to grow and improve their profitability it is important to have motivated employees. To receive this it is important for companies to improve their internal communication. If a company does not have a well-functioning communication flow cracks can occur in the organisation and this might bring negative consequences, one example of this is that the employees may lose the trust of the managers or that they do not feel motivated to fulfil their tasks in a good way. Therefore a quantitative study has taken place to review the internal communication within a company that is based in different counties. The purpose for this study is to create an understanding of how a company located in different counties can improve their internal communication to keep their employees committed and motivated and how this can lead to success. To fulfil the purpose of this study relevant theory was collected to get an understanding towards internal communication. When that was done a situation analysis took place to get an insight on how the communication in the company is today. After this the employees were asked to answer a digital survey. The survey focused on four different themes: information, communication, media and leadership. The result of the survey showed many equalities with similar studies that have taken place before but also that it varies according to where the study takes place. Earlier studies, as well as this, have shown that it is challenging for companies to satisfy the employees' communicative expectations through digital media. The survey revealed that the employees' experience of the internal communication was affected due to the task assignment they had. Managers on all levels have a central function to get a successful internal communication. This report describes the results and the methods of the survey that lead the authors to their final conclusions. Things to optimize have been found and a thorough analysis of the answers gave the authors the ability to give some suggestions on things to improve to raise the satisfaction of the employees.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade – rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling. Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer. Vidare undersöker uppsatsen även svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism. Uppsatsen beskriver resenärens respektive researrangörens roll för en utveckling av en mer rättvis turism i framtiden. Den empiriska undersökningen baserar sig på analyser av researrangörernas hemsidor och kataloger, en enkätundersökning om svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism samt en intervju med Eleonore Fauré på Fair Trade Center. Uppsatsens resultat är att både researrangörerna och resenärerna spelar en stor roll för utvecklingen av en rättvisare turism. I dagsläget krävs förändringar dels hos researrangörerna, dels hos resenären för att en rättvisare turism ska bli möjlig i framtiden. Researrangörerna måste bredda sitt ansvarsområde och även innefatta frågor av ekonomisk, kulturell och social karaktär, inte bara miljöfrågor. De konkreta råden till resenären och beskrivningen av destinationer i marknadsföringen måste bli mer sanningsenlig och öppen med de problem som turismen för med sig. Resenären å andra sidan, måste använda sin konsumentmakt genom att öka sina krav på och ställa frågor till sin researrangör för att dessa frågor ska få högre prioritet. Resultatet av min enkätundersökning visar att i dagsläget är detta inte fallet. Ur ett geografiskt perspektiv är dessa förändringar viktiga, eftersom en mer rättvis turism kan främja den regionala utvecklingen i destinationsländerna.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: • Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. • Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. • De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. • Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning.

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog. Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län. En additiv Generalized linear model (GZLM) har använts, och prediktionen baseras på jordmån, berggrund, höjddata och grundvattendata. Resultatet av första testet, baserat på de träningspunkter som utgjorde grunden för modellen, och av valideringen med nya, oberoende punkter från andra skogsområden, skiljer sig åt. Det första testet indikerar att prediktionen fungerar väl för flera av skogstyperna, medan valideringen ger motsatt bild och visar att prediktionen i praktiken inte fungerar. Om modellen vidareutvecklas och kan fungera skulle den kunna underlätta och effektivisera skötsel av skog, t.ex. vid kontinuerligt skogsbruk anpassat efter naturlig skogstyp. Fältarbetet skulle kunna koncentreras till områden som predikterats till lämplig skogstyp. / Sweden is covered by 60 % forestland, and most of it is used in forestry. There is a debate about the forestry methods in Sweden, where clear felling is the most commonly used practice, and alternate methods are being developed. Some of these methods, for example the Lübeck model, is focused on producing the best suited forest for a site, based on the environmental conditions. That forest would probably be of the natural forest type of that location. With this study a model is developed to predict natural forest types based on easily available GIS-data and without using remote sensing. Remote sensing is not considered to be useful in this particular case, since only the already existing vegetation can be analyzed using that method. Existing forests are likely to have been planted, and does not necessarily correspond to the type of vegetation that would develop, were there no human impact. The study was conducted by using forested areas that could be assumed to be natural (within nature reserves and other protected areas) in Askersund municipality, Örebro county, Sweden. An additive Generalized Linear Model (GZLM) has been used, and the prediction is based on soil, bedrock, elevation data and ground water data. The results from the first test, based on the training points on which the model was built, and the validation based on new, independent points from different forest areas, differ. The first test indicate that prediction works well for several of the forest types, while the validation gives the opposite results and shows that the prediction does not actually work. If the model was further developed and would become a working tool, it could make forest management easier and more effective, for example when continuous forestry is carried out. Field work could be concentrated to areas where the forest has been predicted to be of desired type.

Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside? The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of Västra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century. The study is based on material from Västra Eneby’s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909. The study consists of two main parts that links together in the results. Firstly all the marriages that took place are registered, with names and place of living etc. Then all the general movements across the parish border are registered and cross referenced with the marriages to search for matching entries. This gives a general idea of the moving patterns during the 19th century, both general and those in combination with the marriage. The results show an increasing amount of movements over the parish border closer to the 20th century. However there is no clear difference between sexes that follow through the whole duration of the time of the study. The movements linked to the marriages also increased in the end of the years in the study. Here a much larger share of women than men moved, although this share decreases towards the end of the time of the study. The study shows that earlier research from other parts of the country and world can be applied to the parish of Västra Eneby, although the differences between sexes are not that significant as other studies have shown.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the navigation structure as well as the userexperience of Marknad Varberg's website can be improved, in order for the intended users to find what they seek and feel motivated for entrepreneurship. Using two complementary qualitative methods within user-centered design, this study investigates how the intended users are experiencing the navigation on the current site, as well as the experience of the site’s ability to inspire entrepreneurship, and how each of these can beimproved. Methods used are Usability Test and CardSorting. The result of the study shows that the current navigation system rather worsens than improves navigability, and that the website fails to motivate entrepreneurship. The conclusion reached in this thesis suggests that the information architecture may be improved in terms of logical structure, clearer labeling which corresponds to the content being retrieved and new categories, to create a better navigability. Suggestions are also made on how to improve the site’s ability to inspire entrepreneurship in a specific location, using persuasive web design techniques which allude on designing for persuasion, emotion and trust. The development proposal is presented in the form of low-fidelity prototypes, which aims to illustrate how Marknad Varberg can redesign its current website, to provide their users with an improved user experience and to fulfill one of Marknad Varberg’s own objectives as a municipal establishment: to market and develop Varberg as an attractive municipality to visit, live and operate companies within.