De ökade utmaningarna världen står inför och det växande intresset för hållbara investeringar gör att företagens sociala ansvar blir en allt viktigare fråga. Forskare menar att detta sociala ansvar som förväntas från intressenterna har blivit ett problem för företagen, och som följd av detta har rapportering av sådan verksamhet blivit vanligare. Då det inte finns någon klarhet i definitionen för vad CSR innebär så är det upp till företagen själva att tolka uttrycket vilket kan leda till stora skillnader i vad de väljer att prioritera i linje med deras moraliska kriterier och värderingar. Vissa företag har en tendens att anpassa CSR-arbetet för att skapa uppmärksamhet efter de fördelar som finns, andra som ett sätt att tillfredsställa sina intressenter. Detta kritiseras för att ske istället för att genuint arbeta med socialt ansvarsfulla handlingar och implementera dessa i organisationen. Syftet med denna studie var att studera det existerade sambandet mellan CSR-arbete och lönsamhet, med fokus på europeiska företag. Vidare har studien inriktat sig på att studera detta samband tillsammans med tre kontrollvariabler, storlek, sett till antal anställda, sektor och geografisk position.Urvalet i studien bestod av 352 europeiska företag fördelade inom 11 sektorer som är kategoriserade efter Global Industry Classification Standard (GICS). Dessa har testats genom en stiganalys som är en sammansättning av bivariata- och multivariata regressionsanalyser, där även samtliga variabler inkluderades. Resultatet i studien indikerar bland annat att större företag arbetar mer med CSR men att det nödvändigtvis inte leder till högre lönsamhet. Vidare visar resultatet att sektor inte har någon betydelse för varken mängden CSR-arbete eller lönsamheten, resultatet visar snarare att sektor har en negativ effekt på lönsamheten. Slutligen visade studiens resultat att europeiska företags geografiska position inte innebär en större mängd CSR-arbete. Detta visar att oberoende av det land företaget är beläget i så innebär det nödvändigtvis inte mer CSR-arbete, samtidigt som resultatet visade att geografisk position kan ha en positiv inverkan på lönsamheten. / The increased challenge the world is facing and the growing interest and demands in sustainable investment make corporate social responsibility an increasingly and important questions for companies. Researchers even argue that this social responsibility that is expected from different stakeholders has become an issue for the companies, and as a result, reporting of such activities has become more common. Since there is no clear definition for what CSR means, it is up to the companies themselves to interpret the expression, which can lead to large differences in what they prioritize and work with. Some companies tend to adapt CSR in a way to draw attention to the benefits that exist, others as a way to satisfy their stakeholders. This is criticized for happening instead of genuinely working with socially responsible actions and implementing them in the organization. The purpose of this study was to examine the existing relationship between the CSR and profitability, focusing on European companies. Furthermore, the study has focused on examine this connection together with three control variables, firm size, in terms of number of employees, sector and geographical position.The selection in the study consisted of 352 European companies distributed in 11 sectors categorized according to the Global Industry Classification Standard (GICS) which has been tested in a path analysis which is a composition of bivariate and multivariate regression analysis, including all the variables. The results of the study indicate that larger companies work more with CSR in their organization, but it does not necessarily lead to a higher profitability. Furthermore, the result show that the sector has no significance meaning for the amount of CSR work or profitability, the result rather shows that the sector has a negative effect on profitability. Finally, the result showed that the geographical position of the European companies does not involve a greater amount of CSR work. This shows that, irrespective of the country in which the company is located, it does not necessarily mean more work with CSR, while the result showed that geographical position can have a positive effect on the profitability.

<p>När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet.</p><p>Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.</p>

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet. Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.

The purpose of this essay was to study how people could react to the changes of the society and modernization during the 1800s. The study is based on a qualitative method and the material for this study has been letters that belong to a peasantry family from Sunne, Värmland in Sweden. The purpose with this case studie has been to find out what the letter says about peoples experiences and conditions during the modernization. In this studie the theory of modernization has been limited to geographical mobility and individualism in purpose to see how the correspondent writes about these modern phenomenon. The results show a collectivistic character, but also how the modernization and geographical mobility challenge this concept. The letters also show a interaction between the  character of the peasant society and modernization.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

This study aims to investigate and identify how to effectively generate blurred geospatial heatmaps for use in geo-spatial map engines. We focus on how to store the points in a way that facilitates efficient window querying, with support for zoom-level handling. We decide on primarily using a Morton-ordered variant of the point-region quadtree, which we name a HeatMap Quadtree (HMQ). The nodes of the HMQ each have access to the points they contain, through storing the number of points and the lower bound of where to look at in the input point set, which we also store in Morton order. The HMQ also has the functionality to allow for window querying at different levels of detail. We parallelize the generation of the HMQ as well as the Gaussian blurring of the raster resulting from the window query using CUDA, and compare this implementation with that of two naive solutions as well as a linear point-region quadtree. In conclusion we find that the HMQ provides a significant improvement in window querying time, at the cost of additional construction time. / Denna studie avser att undersöka och identifiera hur man effektivt kan generera Gaussiskt oskarpa geospatiala värmekartor för användning i geospatiala kartmotorer. Vi fokuserar på hur man ska lagra punkterna på ett sätt som underlättar effektiv `window querying', med stöd för zoomnivå-hantering. Vi bestämmer oss för att huvudsakligen använda oss av en Morton-ordnad variant av ett `point-region quadtree', vilket vi döper till `HeatMap Quadtree' (HMQ). Noderna i vårt HMQ har alla tillgång till punkterna dom innehåller, genom att lagra antalet punkter och den lägre gränsen för var man ska leta efter punkterna i den ursprunliga punktlistan, som vi också lagrar i Morton-ordning. Vårt HMQ har också funktionaliteten att tillåta `window querying' på olika detaljnivåer. Vi parallelliserar genererandet av vårt HMQ samt uträknandet av den Gaussiska oskärpan på rastret som resulterar från vår `window query' med hjälp av CUDA, och jämför denna implementation med två naiva lösningar samt ett linjärt `point-region quadtree'. Vår slutsats är att vårt HMQ ger en signifikant förbättring i `window query'-tid, till en kostnad av extra konstruktionstid.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fastställd employer branding-strategi i enstor koncern kan vara framgångsrik för att attrahera och behålla generation Y oberoendeplaceringsort i Sverige. Studien har genomförts i en svensk koncern med cirka 16 000 anställdafördelat i 50 länder varav 7 000 är anställda i Sverige och placerade i hela landet. Vidare avsiktmed denna studie var att bidra med kunskap om betydelsen av chefers medvetenhet avbegreppet employer brand och förståelse för hur medvetenheten påverkar implementeringen avstrategin. Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ metod där insamling av empiri gjordes medsemistrukturerade intervjuer. För studiens resultat har en HR-person intervjuats, med insyn ioch kunskap om koncernens employer brand samt åtta chefer med inflytande i sinaverksamheters rekryteringsprocesser. Resultatet visar att det generellt inte skiljer sig mycketmellan landsbygdsorter och storstäder vad generation Y anser är en attraktiv arbetsgivare. Mendet som skiljer sig kan antagas vara tillräckligt för att anpassa employer branding-strateginberoende på geografisk kontext. Dock visar resultatet att koncernens employer brandingstrategiinte blir väl implementerad när chefer inte är medvetna om vad begreppet employerbrand innebär. Det kan leda till att det blir svårt att konkurrera om medarbetare och på siktbidrar det till att koncernen går miste om konkurrensfördelar. Utifrån resultatet blev det tydligtatt arbetet med employer branding-strategin bör vara en kontinuerlig process i det dagligaarbetet där HR har en viktig del i att stötta cheferna. / The purpose of this study was to investigate whether the established employer branding strategyin a large company is successful in attracting and retaining generation Y independent oflocations in Sweden. The study was conducted in a Swedish company with approximately16,000 employees in 50 countries, of which 7,000 are employed in Sweden and locatedthroughout the country. A further intention of this study was to contribute with knowledge aboutthe importance of managers' awareness of the concept of employer brand and understanding ofhow awareness affects the implementation of the strategy. Based on the purpose of the study, aqualitative method was chosen where the collection of empirical data was done with semistructuredinterviews. For the results of the study, an HR person with insight into andknowledge about the companies employer brand, was interviewed. Also, eight managers wereinterviewed whom all of them have the ability to influence the recruitment process where theywork. The results show that in general there’s not much difference between rural areas and largecities concerning what generation Y considers to be an attractive employer. But what differscan be assumed to be sufficient enough to adapt the employer branding strategy depending onthe geographic context and target group. However, if managers are not aware of what the termemployer brand means the result shows that the companies employer branding strategy will notbe well implemented. This can lead to that it becomes difficult to compete for employees andtherefore the company will lose competitive advantages in the long run. It also becomes clearthat the work with the employer branding strategy should be a continuous process in the dailywork where HR has an important part in supporting the managers.

Climate change has repeatedly been framed as the defining issue of the Anthropocene and with the Arctic changing at unpreceded speed need is high for a profound understanding of the Northern Swedish landscape. Northern Swedish aeolian sand dunes have been impacted by climatic changes throughout time. Their location, orientation and geomorphometry can therefore be used to explore past wind patterns and dune activity. By systematically and spatially mapping the dunes, patterns in location can be illustrated, dune orientations investigated, the dunes’ geomorphometry characterised and sediment sources determined. Based on this knowledge, insight in landscape development along with a better understanding of long-term landscape (in)stability in Northern Sweden can be gained. This M. Sc. thesis sets out to summarize useful concepts to understand the formation of Northern Swedish aeolian sand dunes and to derive its implications for understanding landscape development. Based thereon, it deduces the strong need to systematically and spatially analyse aeolian sand dunes in Northern Sweden. The use of geographic object-based image analysis (GEOBIA) allows for the detection of potential dune locations over a large area and provides defined and reproducible mapping boundaries. Polygons are created by segmenting a residual-relief separated digital elevation model (DEM) as well as slope and curvature data. The multi-resolution segmentation provides best results with a scale parameter of 15 and a homogeneity criterion of 0.1 for the shape criterion, as well as 0.5 for the compactness criterion. A rule-based classification with empirically derived parameters accepts on average 2.5 % of the segmented image objects as potential dune sites. Subsequent expert-decision confirms on average 25 % of the classified image objects as identified dune locations. The rule-based classification provides best results when targeting a smaller area as this allows for less variability within the dune characteristics. The investigation of expert-accepted dune locations confirms a prevalence of parabolic dune forms, reveals the coexistence of simple dunes with large coalesced systems, exemplifies variation in dune orientation and highlights that the majority of dunes are supplied by glaciofluvial deposits. By mapping Northern Swedish aeolian sand dunes and investigating their meaning for landscape development, this thesis furthermore contributes to closing the gap identified for research on Northern Swedish aeolian sand dunes. / Den första associationen till sanddyner är säkert Sahara snarare än norra Sverige. Ändå är dessa fossila sanddyner också mycket relevanta och intressanta att studera. De kan analyseras i samband med det omgivande landskapet och dess orientering. Dessa egenskaper hjälper till att identifiera mönster i landskapsutveckling. Detta och på grund av dynarnas relativt gamla ålder kan slutsatser om landskapets (in)stabilitet på geologiska tidsskalor dras. Detta är mycket användbart eftersom det kan ge insikter om hur klimatet såg ut under tiden som sanddynerna bildades - perioder där människor ännu inte har bevittnat klimatet. Kunskap som till exempel hur klimatet som rådde för länge sedan såg ut kan användas bland annat för att uppskatta hur landskapet kommer förändras i framtiden till följd av klimatförändringar. Trots dessa användbara egenskaper hos sanddynerna har lite forskning gjorts hittills. Det här examensarbet försöker motverka detta kunskapsgap och kartlägger sanddyner i norra Sverige med hjälp av geografisk objektbaserad bildanalys (geographic object-based image analysis, GEOBIA). Det innebär att bildmaterial och digitala höjdmodeller frigjorda från vegetation automatiskt analyseras med hjälp av algoritmer. Fokus här är inte på att analysera enskilda pixlar. Snarare grupperas pixlar med liknande egenskaper så som lutning (slope), krökning (curvature) och spektralegenskaper. Dessa blir sedan grunden för analysen. Möjliga sanddyner upptäcks semi-automatiskt så att deras position och orientering sedan kan analyseras. Den kunskap som erhållits på detta sätt utgör grunden för vidare forskning. Ett annat mål är att bidra till en djupare förståelse kring landskapsutvecklingen i norra Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett område som särskilt påverkas av klimatförändringar. En ökad kunskap om landskapets tidigare klimatrespons kan därmed bidra till att förutsäga framtiden för denna region. Förutom att öka kunskapen kring sanddyner i norra Sverige hjälper det här mastersarbetet även till att utvidga användningen av GEOBIA inom geomorfologiska studier.

The aim of this study is to compare how dales’ attitudes towards dalbo-dialekt differ between the following variables: age, geographical origin and gender. Therefore, this study presents three research questions: what attitude do dales have to their own dialect? How do these attitudes toward dalbo-dialekt differ in relation to gender, geographical origin and age? Is there any difference in the attitudes to dalbo-dialekt between people who were born and/ or raised in Dalsland and people who were not born and/ or raised in Dalsland? In order to achieve the purpose of this study and be able to answer the research questions, a survey has been chosen as the method. Through a survey it is possible to find differences and similarities in order to see how the attitudes towards dalbo-dialekt differ between the variables of the study. The survey consists of a questionnaire of 15 questions which collect plenty of relevant data and information for the purpose of the study and the research questions. The results of this study show that dales generally have a positive attitude toward dalbo-dialekt. There are also differences and similarities between the variables but the common denominator is that dales have a positive attitude towards dalbo-dialekt. This is something that surprised me a lot as I expected more negative attitudes and opinions about dalbo-dialekt and much more difference between the variables. / Nej

Denna studie har undersökt elevers kunskaper angående namngeografi samt läge- och storleksrelationer kopplat till Sverige, Norden, Europa samt världen. Studiens syfte är att undersöka om elevernas kunskaper påverkas av deras resvana, ursprung, kön eller annan vistelse utomlands. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och Piagets kognitiva konstruktivism. Undersökningen är genomförd med en kvantitativ metod och respondenterna har bestått av 52 elever i tre olika klasser i årskurs 6. Respondenterna har fyllt i en enkät där de har fått besvara frågor angående deras resvana, vart de är födda, hur många plaster de har bott på samt om de har släkt utomlands. Respondenterna har även besvarat tolv frågeställningar kopplat till namngeografi samt läge- och storleksrelationer där respondenterna uppmanades att ringa in rätt svar bland fyra svarsalternativ. Avslutningsvis ombads respondenterna att konstruera en världskarta på ett blankt papper och markera ut världsdelarna samt Sverige. Resultatet av studien visar att de elever som är beresta har presterat bättre än de elever som inte har rest utanför Sverige. Studien visar även att de elever som har släkt utomlands har presterat bättre än de elever som inte har släkt utomlands. I sin helhet har flickorna presterat bättre än pojkarna och de elever som tillhör en annan könstillhörighet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tar till sig namngeografi utanför skolan och att resande och släkt utomlands kan bidra till sådana kunskaper. / The aim of this study is to examine students' knowledge regarding name geography, location and size relationships linked to Sweden, the Nordic countries, Europe and the world. The purpose of the study is to investigate whether students' knowledge is affected by their travel habits, origin, gender or other residence abroad. This study is based on Bronfenbrenner's ecological systems theory and Piaget's cognitive constructivism. The survey was conducted using a quantitative method and the respondents consisted of 52 students in three different classes in 6th grade. The respondents filled in a questionnaire where they were asked questions about their travel habits, where they were born, how many places they have lived in and if they have relatives abroad. The respondents also answered twelve questions related to name geography, location, and size relationships where the respondents were asked to circle the correct answer among four alternatives. Finally, the respondents were asked to construct a map of the world and mark the continents and Sweden on a blank piece of paper. The results of the study show that the students who have traveled have performed better than the students who have not traveled outside Sweden. The study also shows that students who have relatives abroad have performed better than students who have not relatives abroad. Overall, the girls have performed better than the boys and the students who belong to another gender. The results of the survey show that students absorb name geography outside of school and while traveling. Relatives abroad can also contribute to such knowledge.