With sharp climate goals to be climate neutral by 2045, Sweden needs to rapidly change the present energy system. The Swedish government has assigned Gotland as a pilot area for the energy transition, due to its geographical constrains as an island, and because of the major structural changes planned for Gotland’s energy supply and industrial establishment. These changes create the opportunity to build a more flexible, efficient, and robust energy system. To support the transition, IVL Swedish Environmental Research institute has initiated the GOT Heat project. This thesis contributes to the GOT Heat project by developing a GIS model that represent the heat sector of Gotland. The model has been developed in parallel with a TIMES model. The purpose of the GIS model is to be used as a heat atlas and to support the TIMES model of Gotland’s energy system by spatial visualization and knowledge. The GIS model was successfully developed and utilized to enhance the representation of Gotland’s energy system within the TIMES model. Data from Boverket, Lantmäteriet, Energimyndigheten and companies has been collected, processed for the development of the GIS model. The incorporation of spatial knowledge and visualization of the heat sector through the GIS model is expected to improve the overall outcomes of the TIMES model. The heat atlas also proved to be a valuable support tool, enabling the visualization of excess heat potentials within the heat sector. This visualization provides insights into potential opportunities for industrial and sector coupling, which would lead to more efficient utilization of excess heat.

The purpose of this study was to explore the relationship between the use of green environments in dementia nursing-homes depending on the staff's educational level, the geographical position of nursing-homes and the time the elderly spend in green environments. This was a cross-sectional survey study with a total of 49 assistant nurses working in retirement homes for elderly with dementia in Gävleborg county, Sweden. The survey included a series of questions derived from four hypotheses:  There was predicted to be a difference in 1.     the nursing assistants use of green spaces for the health of residents depending on the nursing homes geographical position, 2.     the use of green spaces for the health of residents depending on the educational level of nursing assistants, 3.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the nursing homes geographical position, and 4.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the educational level of nursing assistants. The data was analysed using the analysis program IBM SPSS Statistics, version 27. The study findings suggests that there might be a relationship between nursing assistants use of green spaces to promote the health of elderly and geographical position of the nursing home. Further research is needed to determine which factors are at play regarding nursing assistants’ use of green spaces for residents of nursing homes. / Syftet med detta arbete var att undersöka relationen mellan användandet av gröna miljöer på demensboenden beroende på personalens utbildningsnivå, boendens geografiska position och tiden de äldre vistas i gröna miljöer. Detta var en tvärsnitts enkätundersökning med totalt 49 undersköterskor som arbetar på äldreboenden för äldre med demens i Region Gävleborg Sverige. Enkäten inkluderade en rad frågor formulerade utifrån fyra forskningshypoteser:  Det finns en skillnad i 1.     undersköterskors användning av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på äldreboendens geografiska position, 2.     användningen av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på undersköterskornas utbildningsnivå, 3.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på äldreboendens geografiska position, 4.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på undersköterskornas utbildningsnivå. Rådatat analyserades med hjälp av analysprogrammet IBM SPSS Statistics, version 27. Studiens resultat tyder på att det kan finnas en relation mellan undersköterskors användning av gröna miljöer för att främja de äldres hälsa och äldreboendens geografiska position. Ytterligare forskning behövs för att fastställa vilka faktorer som påverkar undersköterskors användning av gröna miljöer för äldres hälsa på äldreboenden.

Over the past decade, the Swedish pension funds AP1, AP2, AP3, and AP4 have significantly increased their capital allocation towards unlisted real estate. This study explores the investment strategies of these AP funds, examining the methods used in asset class investments, risk mitigation measures, responses to macroeconomic threats, and investment returns. Employing a mixed-methods approach, the research integrates semi-structured interviews with fund representatives and statistical analysis of data from annual reports.  Findings indicate that the AP funds have capitalized on post-financial crisis real estate market dynamics, particularly evident in investments initiated in the years after the crisis. Notably, AP1, AP3, and AP4 have gained good returns through sector diversification, contrasting with AP2’s less successful geographic diversification. Investments are primarily direct or joint ventures in unlisted real estate firms, avoiding PERE-funds due to their shorter holding periods and high costs. Risk is mitigated through extended holding periods, strategic partner selection, board involvement, and analysis of megatrends. The low risk-free rate environment that has been in Sweden for the last decade has significantly supported the unrealized returns from the investments. Future capital allocation should focus on non-competing sectors, reinvestments in existing assets, and identification of new trends to enhance sector investability. / Under det senaste decenniet har de svenska pensionsfonderna AP1, AP2, AP3 och AP4 ökat sin tillgångsallokering avsevärt i onoterade fastigheter. Denna studie utforskar investeringsstrategierna för dessa AP-fonder och granskar de metoder som används i investeringarna i tillgångsklassen, vilka åtgärder som görs för riskminimering samt hur makroekonomiska hot minimeras och vilka avkastningarna investeringarna gett. Genom att använda en blandad metod använder studien semistrukturerade intervjuer med fondrepresentanter och statistisk analys av data från årsredovisningar. Resultaten visar att AP-fonderna har kapitaliserat på dynamiken på fastighetsmarknaden efter finanskrisen, särskilt tydligt i investeringar som initierades åren efter krisen. Noterbart är att AP1, AP3 och AP4 har uppnått betydande avkastningar genom sektordiversifiering, i kontrast till AP2:s mindre framgångsrika geografiska diversifiering. Investeringarna sker främst direkt eller via klubbstrukturer i onoterade fastighetsföretag, där PERE-fonder undviks på grund av deras kortare hållperioder och oproportionerliga kostnader. Riskminimering uppnås genom långa investeringshorisonter, strategiskt partnerurval, styrelseengagemang och analys av megatrender. Den låga riskfria räntemiljön som varit i Sverige det senaste decenniet har avsevärt stöttat de orealiserade avkastningarna från investeringarna. Framtida kapitalallokeringar bör fokusera på icke-konkurrerande sektorer, återinvesteringar i befintliga bolag och identifiering av nya trender för att hitta sektorer som blivit investerbara.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur teorier kring geografisk ojämlikhet, främst beskrivet av Andrés Rodriguez-Pose, kan beskriva den politiska tillväxten Sverigedemokraterna har haft i Sverige mellan valåren 2018 och 2022 på lokal och nationell nivå. Detta har genomförts med en kvantitativ metod, där två multipla regressionsanalyser, en för nationell och en för lokal nivå, har undersökts, där variablerna har operationaliserats från Rodriguez-Pose teorier. Sammanfogningen av demografisk data, såsom arbetslöshet, utbildningsnivå, ekonomisk standard och ålder, och valresultat för Sverigedemokraterna mellan åren 2018 och 2022 har skapats med hjälp av Geografiska Informationssystem-programmet ArcGIS Pro. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan geografisk ojämlikhet och förändringen i Sverigedemokratiskt valstöd mellan åren 2018 och 2022. Resultatet påvisar även ett starkare lokalt än nationellt samband i den multipla regressionsanalysen. Däremot har båda utfallen små determinationskoefficienter, vilket indikerar att de valda modellerna inte i någon betydande mån förklarar förändringen i partistöd för Sverigedemokraterna mellan valen 2018 och 2022. Således har Rodriguez-Pose teorier om ekonomisk ojämlikhets påverkan på populism delvis bekräftats i en svensk kontext, men där sambanden har varit så pass svaga, att fler studier skulle behövas för att vidare bekräfta eller dementera teorin i Sverige.

The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots