Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier. Sammanställningen och analysen av den systematiska litteraturgenomgångens resultat har i samverkan med de teoretiska referensramarna lett fram till arbetets huvudsakliga kunskapsbidrag: en områdesöversikt där ämnets state-of-the-art presenteras och en strukturerad lista över angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom området. / Role-based Access Control is a standardized and well established model in terms of handling access rights. However, the accepted ANSI standard 359-2004 lacks the support of geographically delimiting role authorizations. Information systems handling geographical data together with the increasing use of mobile devices call for a need to discuss such spatial aspects within the context of Role-Based Access Control. This thesis seeks to shed light on the current state of knowledge within the subject area as well as to identify aspects of it that are in need of further development. The theoretical framework conceived by the initial literature review has made the conduction of a systematic literature review possible, and the synthesis and analysis of the data together with the theoretical framework have led to the work’s contributions of knowledge: an overview of the subject where the state-of-the art in the area is presented and a structured list of desirous needs of research and development within the area of study.

The rapid pace of urbanization means that cities will play a crucial role in sustainable development all over the world. Housing shortages, increasing pressures on land resources and a deteriorating environment are some of the challenges that need to be dealt with for cities to develop sustainably. South Africa and Cape Town is facing great challenges with persistent injustices and an acute housing crisis. The aim of this study has been to investigate the effects the unjust geographical legacy of apartheid has on people in Cape Town and South Africa today, how it is experienced and how this is managed on a provincial level in the Western Cape, using the Fish Hoek Valley as a case study. This study has been influenced by ethnography with fieldwork such as observations and conversations combined with media articles and an official provincial document, with all data being analysed through a qualitative content analysis. The results show that the Western Cape Provincial Government is aware of the unsustainable development in the region, and it has great visions to change this. The reality in 'the Valley' show that the poor still experiences injustices related to the colour of their skin and where they live. People are expressing their frustration over broken promises and the relationship to the local government is weak. The environment is not a priority and efforts for change is insufficient. The neoliberal path the country has taken appears to be the cause behind the difficulties to address the injustices. The conclusion is that the effects of neoliberalism should be questioned on a political level for real change to happen. / Den snabba takten av urbanisering innebär att städer kommer spela en avgörande roll för hållbar utveckling världen över. Bostadsbrist, ökat tryck på landresurser och försämrad miljö är några av de utmaningar som måste hanteras för att städer ska utvecklas hållbart. Sydafrika och Kapstaden står inför stora utmaningar med ihållande orättvisor och en akut bostadsbrist. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur det geografiska arvet från apartheid påverkar människor i Sydafrika och Kapstaden idag och hur detta hanteras på provinsiell nivå i Western Cape, med Fish Hoek Valley som fallstudie. Studien har influerats av etnografi med fältarbete i form av observationer och samtal kombinerat med media artiklar och ett officiellt provinsiellt dokument, där en kvalitativ innehållsanalys använts på samtliga datainsamlingsmetoder. Resultaten visar på att det provinsiella styret i Western Cape är medveten om den ohållbara utveckling som råder, och har stora visioner för att ändra på detta. Verkligheten i 'the Valley' visar att de fattiga fortfarande upplever orättvisor baserat på sin hudfärg och vart de bor. Människor uttrycker sin frustration över brutna löften och relationen till det lokala styret är svag. Miljön är inte prioriterad och insatser för förändring är otillräckliga. Den nyliberala riktningen landet tagit verkar ligga bakom svårigheterna att addressera orättvisorna. Slutsatsen är att det bör ske ett större ifrågasättande av nyliberalismens konsekvenser på politisk nivå för att förändring ska kunna ske.

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

Inledning: Föreliggande studie undersöker hur rekryteringsmetoden headhunting kan genomföras i Sverige och hur sociala medier samt LinkedIn används i processen. Studien undersöker även hur headhunterns geografiska kontext kan påverka arbetssättet, vilket är ett outforskat område sedan tidigare. Teorin grundar sig i vetenskapliga artiklar inom området headhunting, geografisk kontext och sociala medier. Syfte: Denna studie ämnar till att få en bredare förståelse för hur organisationer rekryterar kompetens genom headhunting. Studien ämnar även till att undersöka hur sociala medier och LinkedIn används i processen samt om det finns någon skillnad på hur headhunting genomförs beroende på headhunterns geografiska kontext. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod där vi har studerat ett problem som undersökts genom semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts med fem respondenter för att samla in empiriskt material till uppsatsen. Respondenterna är personer som på daglig basis arbetar med headhunting. Slutsats: Vår slutsats är att headhunting-processen genomförs på ett liknande sätt som rekrytering via annonser, den stora skillnaden ligger i att man söker upp möjliga kandidater själv, istället för att kandidater söker sig till organisationen genom exempelvis annonser. Av föreliggande studie kan även slutsatsen dras att den geografiska kontexten påverkar arbetet med headhunting på så sätt att utbudet av kompetens varierar samt att begreppet “närområdet” varierar beroende på storlek på stad. Studien visar att headhunters inte använder sig av sociala medier i någon nämnvärd grad i syfte att söka upp möjliga kandidater, däremot kan det användas för att få en bild av kandidatens karaktär. Föreliggande studie visar istället att det är LinkedIn som är plattformen man använder sig av. / This paper examines how headhunting works in Sweden and if the headhunters’ geographical context affects the work. The paper aims to extend the understanding of how organizations recruit competent labor through headhunting. This paper also aims to investigate how social media and LinkedIn is used in the process. Our result demonstrates that the headhunting process is not that different from traditional recruitment that is based on adverts. The main difference lies in the way which possible candidates are found. The result also demonstrates that the organization’s geographical context affects the way it operates with headhunting. Larger cities have a bigger supply of labor and the immediate area is also something that differs and affects the work of headhunting. This study also shows that social media is not used when headhunters are searching for potential candidates. Instead the study shows that it is LinkedIn that is being used for this purpose.

Denna studie avser att belysa den fysiska lärmiljön i särskilda undervisningsgrupper. Målet är att ge kunskap om vad i den fysiska lärmiljön som kan utvecklas och förändras för att skapa bättre förutsättningar för elever i svårigheter så att de lyckas med sin skolgång. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fysiska lärmiljöns betydelse för elever i särskilda undervisningsgrupper. Genom att utgå från empiriskt insamlat material och tidigare forskning vill jag förmedla kunskap om hur en god fysisk lärmiljö ser ut för elever i svårigheter och vad som är betydelsefullt för dessa elever för att lyckas med sin utveckling och skolgång. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som beskriver att barnet i samspel med miljön påverkar hur och vad barnet utvecklas till. Barnen ingår i många olika miljöer som påverkar dem och där inlärning sker. Bronfenbrenner betonar att barns utveckling, psykiskt, socialt och känslomässigt, påverkas av hur barnet och deras omvärld kan samspela med varandra och framhåller interaktionen mellan person och miljö. För att få ett ytterligare perspektiv söks studiens förklaring i Antonovskys begrepp KASAM som bygger på de tre delarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att människor ska må bra krävs, enligt Antonovsky, ett starkt KASAM. Ju starkare KASAM desto bättre mår vi. Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter som 15 elever och 12 pedagoger har svarat på. Jag har använt mig av tre olika enkäter där en av dem var digital. Den insamlade empirin analyserades sedan på ett kvalitativt sätt. Den insamlade empirin och tidigare forskning överensstämmer och pekar på att utformningen av den fysiska lärmiljön är ytterst viktig för elever, men i synnerhet för elever med olika funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Miljön i klassrummen bör vara tydligt utformad och utgå från elevernas olika behov för att på så sätt underlätta för deras inlärning. Elever med olika former av koncentrationssvårigheter påverkas av de intryck som finns i den fysiska lärmiljön, därför är det betydelsefullt att eliminera dessa intryck så att eleverna inte tappar sitt fokus. Interaktionen mellan person och miljö är betydande som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser. Det framkommer även i studien och i tidigare forskning att den fysiska lärmiljön ute i form av skolgårdar och skolans lokalisering har stor betydelse för eleverna eftersom de mår bra av att komma ifrån sin gamla skola och bryta negativa mönster samtidigt känner de sig ofta inkluderade i den nya skolan vilket de tidigare aldrig har känt på sin gamla hemskola. Eleverna får på så sätt ett stärkt KASAM. Tidigare forskning pekar på att eleverna blir exkluderade från sin hemskola och i min studie framkommer det att eleverna känner sig inkluderade i den särskilda undervisningsgruppen. På så sätt skiljer sig min studie mot tidigare forskning. Skolgården och utemiljön är betydelsefull ur den synpunkten att elever har olika intresseområden, de är mer eller mindre lekfulla, de behöver lugn och ro, tillfälle att vara för sig själv, röra på fysiskt eller kunna umgås med sina kompisar. Miljöer som stöder ökade fysiska interaktioner förbättrar social kompetensutveckling. För att göra skolan tillgänglig för alla elever kan specialpedagogen leda och utveckla undervisning och verksamhetens fysiska lärmiljö. Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön samt genom att avlägsna olika intryck i den fysiska lärmiljön och utforma klassrummen efter elevernas behov. Specialpedagogen i en särskild undervisningsgrupp ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. Specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbeta med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever.

Globalization in today's societies has resulted in many individuals around the world being able to identify themselves as world citizens. However, Sweden's different locations and regions are both what individuals take for granted as well as what most Swedes call home. Identity development is something that is constantly happening in humans as an active actor, but what it is that influences a certain type of development is not as obvious. Often there is a link between who you are as an individual and where this individual has grown up, which indicates a reciprocity between location and identity development. One requires the other. A geographic location can be a nation, region, city, or neighborhood. Geographical locations also contribute to a sense of identity, such as property, ownership and community that defines the individual or group's identity in the form of a sense of belonging. Identifying with a certain geographic location can produce a certain perception of the location that in turn may affect how individuals develop their own identity. The aim of the study was to investigate: "How geographical locations are understood in relation to identity creation and identity development in Luleå Municipality". From this point of view, four research questions are derived; “What is the connection between an individual's identity and its place of residence?” “What influences individuals' choice of residence? “What are the conditions and expectations for different geographical locations?” “How do respondents discuss culture, norms and values regarding different geographical locations?” The study has a qualitative approach where women between 20-30 years of age have been interviewed to find out their opinion about the study. The geographical location common to the respondents in this study is Luleå county, half of the respondents have grown up in Luleå while the rest have moved up from another geographical location to Luleå to study at the University of Technology in Luleå. The results based on current theoretical frameworks and empiricism show that the place where the interviewees have grown up is something that has contributed to their identity development. What all the interviewees described as important to their identity was that they feel that they have a sense of belonging with the place and the locals. As well as they feel that they can both be accepted as well as spurred to develop their identity. The interviewees who had experienced that their expectations and circumstances have not been considered at their geographical location have moved to other places, which shows how important the place is for identity. / Globaliseringen i dagens samhälle har resulterat i att många individer världen över kan identifiera sig som världsmedborgare. Dock är Sveriges olika platser och regioner något som individer tar förgivet likväl som att det är något som de flesta bosatta i Sverige kallar för hem. Identitetsskapande och identitetsutveckling är något som ständigt sker hos människan som en aktiv aktör, men vad det är som influerar en viss typ av utveckling är inte lika självklart. Ofta finns det en koppling mellan vem man är som individ och var denna individ har vuxit upp, vilket tyder på en ömsesidighet mellan plats och identitetsutveckling. Det ena kräver det andra. En geografisk plats kan vara en nation, region, stad eller stadsdel. Geografiska platser bidrar även till en känsla av identitet, som egendom, ägande och gemenskap som konkret definierar individen eller gruppens identitet i form av en känsla av tillhörighet. Att identifiera sig med en viss geografisk plats kan frambringa en viss uppfattning av platsen, som i sin tur kan komma att påverka hur individer utvecklar sin identitet. Studiens syfte är att undersöka: ”Hur geografiska platser förstås i relation med identitetsskapande och identitetsutveckling i Luleå kommun”. Från detta syfte härleds fyra forskningsfrågor: ”Hur ser kopplingen ut mellan en individs identitet och dess bostadsort?” ”Vad är det som influerar individer vid val av bostadsort?” ”Vad finns det för förutsättningar och förväntningar för olika geografiska platser?” ”Hur resonerar intervjupersonerna kring kultur, normer och värderingar avseende olika geografiska platser?” Studien har ett kvalitativt angreppssätt där kvinnor mellan 20–30 år har blivit intervjuade för att ta reda på deras uppfattning kring studiens ämne. Den geografiska plats som är gemensam för intervjupersonerna i denna studie är Luleå kommun. Hälften av intervjupersonerna har vuxit upp i Luleå medan resterande har flyttat till Luleå från en annan geografisk plats för att studera vid Luleå tekniska universitet. Resultatet visar på att platsen som intervjupersonerna har vuxit upp på är något som har bidragit till deras identitetsutveckling. Det som samtliga intervjupersoner beskrev var viktigt för deras identitet var att de upplever att de har en tillhörighet till staden och lokalbefolkningen på platsen samt att de känner att de både kan bli accepterade likväl som sporrade att utvecklas. De intervjupersoner som upplevt att deras förväntningar och förutsättningar inte har beaktats på en geografisk plats har sökt sig till andra platser som tillåter detta vilket visar på hur viktig platsen är för identiteten.

Gemit Solutions is a company that develops web based solutions for geographical analysis on pollution. One of the solutions is called EnvoMap, which is a map based tool for analyzing pollution on the water and sewage system. The assignment that this project will be working on is to implement a new functionality to EnvoMap. The idea is that it should be possible for the user to choose an area on the map and get the underlaying data for that area. To solve this an iterative method for development will be used. The result will be a prototype that meets the desired functionality. This assignment also provides the opportunity to study an interesting topic about the usage of geographical data in software development. Methods that will be used for the study is literature study, implementation, documentation and analysis. The given result includes theories, experiences and recommendations from working on the project and will try to answer the thesis question about usage of geographical data in software development. / Gemit Solutions är ett företag som utvecklar webbaserade lösningar för bland annat geografisk analys av föroreningsbelastning. En av lösningarna heter EnvoMap och är ett kartbaserat system för analys av föroreningsbelastning på VA-nätet (vatten och avlopp). Uppgiften det här projekt skall lösa är att Gemit vill ha en ny funktionalitet på EnvoMap. Tanken är att det skall gå att välja ett område på kartan och få ut underliggande data för det området. För att lösa detta kommer en iterativ utvecklings metod att användas. Resultatet av detta är tänkt att ge en prototyp/lösningsförslag som möter de funktionella kraven. Den här uppgiften medför också möjligheten till en intressant frågeställning om användning av geografisk data vid mjukvaruutveckling, som rapporten kommer undersöka. Metoder som litteraturstudie, implementation, dokumentation och analys kommer användas för undersökningen. Resultat som ges av undersökningen innefattar teorier, erfarenheter och rekommendationer från arbetet och kommer att försöka besvara frågeställningen om användning av geografisk data vid mjukvaruutveckling.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan. I resultatet såg vi att eleverna har brister i sin geografiska omvärldsbild och kunskaper om var olika platser ligger i Sverige och världen. Tidigare forskning i ämnet visar att många av våra hypoteser och slutsatser kan bekräftas. Till exempel hade eleverna en geocentrisk och etnocentrisk världsbild. Det märktes tydligt att eleverna formade sin geografiska omvärldsbild utifrån tidigare erfarenheter och attityder till olika platser. Eleverna i vår undersökning har en begränsad geografisk omvärldsbild och behöver därför arbeta mer med att utveckla den.

Web pages are visited through a variety of different devices with varying screensizes. One method for adaptingweb pages to this variety is called responsive design. Geographical information, often in the form of embeddedmaps, is common on the web. The combination of responsive design and geographical information has beenshown to lead to interaction problems and is therefore assumed to need special considerations. This thesisexamines this combination and investegates how presentation of geographical information can be adapted toresponsive web design. Two versions of the same web page is built, a responsive base version and an adaptedversion designed to alleviate interaction problems with responsive maps. The two versions are comparativelyevaluated to determine the successfulness of the adaptions. Thus, the study shows a solution for building andtesting of a responsive web page with geographical data. The result is presented as recommendations for how aresponsiv web page with geographical information can be designed. / Webbplatser besöks idag genom ett flertal olika enheter med varierande skärmstorlekar. En metod för attanpassa webbplatser till den variation som finns kallas responsiv design. Geografisk information, ofta i form avinbäddade kartor, är ett vanligt inslag på webben. Kombinationen responsiv design och geografisk informationhar visat sig kunna leda till ett antal interaktionsproblem. Uppsatsen undersöker denna kombination ochutreder hur presentation av geografisk information kan anpassas till responsiv webbdesign. Två versioner avsamma webbplats byggs, en responsiv basversion och en anpassad version där hänsyn tagits till problem som kanuppkomma för responsiva kartor. Dessa versioner jämförs med varandra i en utvärdering i syfte att ta reda påom anpassningarna lyckats lösa de interaktionsproblem som påvisats. Studien presenterar således en lösning fördesign och utvädring av en responsiv webbplats för geografisk data. Uppsatsens resultat visas i form avdesignrekommendationer för hur en responsiv webbplats med geografisk information kan utformas.

Sverige har blivit ett land präglat av både mångkultur och mångreligiositet, där invandringen från utomeuropeiska länder har varit särskilt betydande i att omforma den religiösa, etniska och kulturella sammansättningen. En grupp som vuxit sig större till följd av invandring är muslimer. Andelen muslimer har vuxit sig särskilt stor i Malmö stad. Malmö pastorat, som ansvarar för begravningsverksamheten i Malmö, menar att stadens förändrade befolkningssammansättning lett till att de ställts inför en ny utmaning; att säkerställa mark åt muslimska begravningsplatser i en utsträckning som kommer möta den framtida efterfrågan. Mot bakgrund av att flera av de muslimska begravningsriterna är särskilt ytkrävande, och att etableringar av muslimska gravplatser mötts av motstånd, föreföll det angeläget att undersöka hur denna utmaning hanteras. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur Malmö pastorat tillsammans med Malmö stad hanterar det ökade behovet av muslimska begravningsplatser i Malmö, samt hur dessa aktörer hanterar eventuella intressekonflikter som detta behov givit upphov till. Vidare var syftet att undersöka hur dessa aktörer, tillsammans med en lokal muslimsk organisation och begravningsbyrå i Malmö ser på det framtida utbudet och anläggandet av muslimska begravningsplatser utifrån frågor om motstånd och tillgänglighet. För att besvara dessa frågor intervjuades två representanter från Malmö pastorats kyrkogårdsförvaltning, en representant från Malmö stads stadsbyggnadskontor, en imam från den muslimska organisationen Islamic Center samt en begravningsentreprenör som är verksam vid en begravningsbyrå i Malmö. Resultatet visar att Malmö pastorat initierat en dialog med Malmö stad för att kunna möta det ökade behovet av muslimska gravplatser. Bristande kommunikation mellan Malmö pastorat och Malmö stad har visat sig vara en anledning till att kommunen inte uppfattat eller realiserat kyrkogårdsförvaltningens önskemål vad gäller ytor för begravningsplatser. Begravningsplatsers permanenta natur, samt att kommunen haft andra intressen att väga mot kyrkogårdsförvaltningens, lyfts också fram som anledningar till att Malmö pastorat inte tilldelats de ytor som de menar behövs för att möta det framtida behovet av muslimska gravplatser i Malmö. Resultatet visar även att det finns en genomgående optimism bland aktörerna att det framtida behovet kommer kunna mötas, samtidigt som rutinerna för gravsättning på muslimska gravplatser i Malmö eventuellt kommer behöva förändras för att stävja markåtgången. En sådan förändring skulle innebära att muslimska Malmöbor inte kan begravas i enlighet med de traditionella islamska begravningsriterna, om de önskar att begravas i Malmö. Motståndet mot muslimska gravplatser i Malmö bedömer aktörerna som olyckligt, samtidigt som motståndet inte förväntas påverka hur och var muslimska gravplatser i Malmö tillgängliggörs. Teoretiska utgångspunkter som använts för att analysera resultatet är begrepp som geografisk islamofobi, hemskapande och anknytning.