Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

We depend on the ecosystem services that nature provides, such as water and air purification. In cities, ecosystem services are decreasing because of anthropogenic activities. To avoid a further reduction in ecosystem services, it is necessary to start mapping ecosystem services. The aim of this study is to develop a GIS-based mapping methodology for these services and to validate this methodology by applying it to two urban areas in Varberg, Sweden. The urban ecosystem services we selected to map in this study are habitats, biodiversity, food production, freshwater, noise reduction, climate regulation, air filtration, pollination, social interactions and health. This study includes a literature review, a field study and a GIS-based working process containing geographic data in ArcMap 10.5.1. Thirteen different policy options, which increase ecosystem services, are listed in the report. The developed five-step methodology include processing, mapping, visualization and analysis. The results show that being able to map urban ecosystem services is a prerequisite to incorporating ecosystem services into city planning. The developed method can also help to map and protect ecosystem services in cities when new urban areas are developed and to promote a sustainable development.

Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram. Det finns undersökningar som visar på att investeringar i GIS ofta kan generera vinster som är fyra gånger större än det investerade kapitalet. För att GIS ska fungera väl i en organisation måste lika mycket tid, planering och kapital läggas på expertis, data, organisation samt hård och mjukvara. Uppsatsen beskriver vad GIS är, består av och vad som kan åstadkommas med hjälp av GIS. Uppsatsen visar att GIS bör integreras väl i en organisation för att fungera tillfredställande.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ”trial-and-error”-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet. ,  Det framtagna systemet består av tre huvuddelar, datalagring, server och klient. Systemet bygger på en kombination av redan färdiga lösningar och nyskapade implementationer. Den viktigaste nyheten är att systemet använder sig av en kombination av så kallade tiles samt rå vektordata. De olika sorternas datatyper används beroende på olika parametrar som kan ställas in på och anpassas på serverdelen.

Digital technologies are developing in a rapid pace and the usage of 3D is now in its experimenting phase. Many projects have been working with 3D to see how it can be used in a productive way. The use of 3D and GIS together has started to set a pattern to what 3D models are good for more than documentation in high accuracy. This essay is discussing what this relationship is being used for and if it should be place as a standard procedure in archaeological field practice. The essay is also discussing the place for 3D and digital archeology in the two biggest paradigms in archaeology. The result of this essay is showing a potentially effectiveness of the usage of 3D in excavation purposes and that 3D-GIS can make even more potential data of the models, both in field and in post-processing work. The discussion of the place for 3D models in archaeological theory is showing that digital archeology can fill the gap between processual and post-processual archaeology, therefor are a part of all paradigms or even be a part of a new paradigm, which can create a new way of interpret archaeology.

I Sverige rapporteras årligen 6000 fall av hjärtstopp som sker utanför sjukhus där SOS-Alarm larmats och HLR utförts. Av de drabbade lever ca 11% 30 dagar efter hjärtstoppet. I samband med ett inträffat hjärtstopp är tiden till att en hjärtstartare (AED) kan användas avgörande för den drabbades chans att överleva. För varje minut som passerar minskar chansen för överlevnad med ca 10% och i nuläget är ambulansens insatstid i snitt elva minuter. Ett alternativ för att eventuellt minska insatstiderna för leverans av AED är att använda drönare. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en metod för att välja platser där drönarhangarer kan lokaliseras för att potentiellt kunna bidra till ökad överlevnad för de som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Genom att beräkna avstånd mellan historiska hjärtstopp och möjliga platser att lokalisera drönarhangarer på kunde tre olika optimeringsmodeller byggas och användas för att lokalisera drönare inom kontrollerat luftrum (CTR). De olika optimeringsmodellerna maximerar överlevnad, täckning samt tidsvinst och lokaliserar 50, 25, tio (10) respektive en (1) drönare. Examensarbetet resulterade i att drönarhangarerna lokaliseras i olika CTR beroende på vilket mått som avses att maximeras, förutom om endast en drönarhangar ska placeras ut. Om endast en drönare finns tillgänglig för samtliga CTR lokaliseras den i Bromma CTR oavsett vilket mått som används. För att kunna genomföra lokaliseringen har även tre antaganden gjorts. De är att drönarna måste lokaliseras på platser där de inte kan bli stulna samt kunna repareras, att de måste placeras inom CTR samt att drönarna får flyga över flygplatser och deras rullbanor. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige. Studien inleddes med intervjuer och ett urval av aktörer relevanta för Lila linjen. En stor del av det kvalitativa materialet i rapporten baseras på områdesanalyser och på ett fältarbete av områdena berörda av Lila linjen. Besöken har innefattat en typmorfologisk undersökning, där identifiering och definition av bebyggelse skett med syftet att undersöka lämplighet för nyexploatering. Rapporten baseras även på analyser i datorprogrammet Geografiska informationssystem (GIS). Den teoretiska ansatsen bygger dessutom på det amerikanska konceptet Transit Oriented Development (TOD). Det empiriska materialet grundar sig framförallt på tidigare och nuvarande styr- och strategidokument för Stockholm med fokus på transportutveckling och bostadsbyggande. Vår analys bekräftar faktumet att spårinfrastruktur är och har varit viktig för bostadsbyggande i Stockholm. Vi drar av den anledningen slutsatsen att det är av yttersta vikt att trafik- och stadsplanering inte bedrivs som separata element. Slutsaten visar även att de tre utvalda områdena har en potential för stadsutveckling. Avgränsade områden har pekats ut med olika lämplighet för exploatering, detta kan ske dels genom förtätning, nyexploatering och genom transformation. / The population in Stockholm Country has increased by 35 000 inhabitants annually (Statistiska centralbyrån, 2013).  Rapid population growth demands except more housing an expanded public transport. The Social Democrats has therefore proposed a new metro line, also called the Purple line.   The purpose of this master’s thesis is to contribute and examine the potential for urban development in three selected areas (Hagsätra, Älvjsö and Årstafältet) along with the proposed Purple line. The study will examine which of the areas are best suited for exploitation based on a set of criteria’s. We also want to highlight how important transport infrastructure has been for the housing construction in Sweden.   The study began with interviews including a range of stakeholders relevant to the Purple line. The qualitative material in this report is based on an examination of the areas affected by the new metro line. It included a typo morphological study, where we have identified different neighborhood types in order to explore opportunities for new development. The analysis is executed in Geographic Information Systems (GIS). The theoretical approach is based on the American concept Transit Oriented Development (TOD) and urban morphology. The conclusion shows that the three selected areas have the potential for urban development. Each area has been identified and suited with different levels of exploitation which can be done through densification, new development and transformation. Our analysis confirms how important the transportation infrastructure has been and still is for housing in Stockholm, it is therefore crucial not to separate traffic and city planning.

Avfallshämtningen är ett komplext problem som ställer mängder av logistiska krav och bör tillgodose kundens behov om att få sina sopor upphämtade och tömda i rätt tid. Samtidigt bör onödigt trafikarbete minskas för att uppnå en mer hållbar avfallshämtning. Nodra AB sköter avfallshämtningen av det kommunala avfallet i Norrköpings kommun. I dagsläget finns olika abonnemang för Nodra ABs kunder att välja på där avfallet hämtas enligt schemalagda rutter med fasta intervall. Nodra AB vet dock att behovet hos kunderna kan skilja sig från det standardiserade behovet, vilket riskerar att leda till att halvtomma eller överfulla kärl töms. För att se om denna risk går att minimera driver Nodra AB nu ett projekt, Behovsbaserad insamling, där syftet är att utreda om Norrköpings kommun ska gå mot en mer behovsbaserad avfallshämtning. Detta examensarbete avsåg att analysera effekterna på trafikarbetet av att gå från traditionell avfallshämtning med fasta intervall till en behovsbaserad avfallshämtning. Tidsåtgången och koldioxidutsläppen för trafikarbetet ämnades också att analyseras. Målet med examensarbetet var att det skulle fungera som ett komplement till Nodra ABs projektarbete och deras beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av behovsbaserad avfallshämtning från fritidshus. Examensarbetet har innefattat både kvalitativa och kvantitativa metoder. En litteraturstudie har genomförts i syfte att få mer kunskap gällande transportplanering och logistiken kring avfallshämtning samt de miljömässiga effekterna transporter ger upphov till idag. Information kring hur Nodra AB arbetar i nuläget har samlats in i form av en intervju med berörd projektledare samt utredningsingenjör och även en observation för att skapa en bättre förståelse. Analysen i examensarbetet grundades på två olika scenarier för en behovsbaserad avfallshämtning. Båda utgick ifrån att ordinarie rutter och intervall bibehölls, men att i det första scenariot endast tömma de kärl som ställts fram vid hämtstället och i det andra scenariot endast tömma de kärl där kunden beställt hämtning via en app. Analysen utgick från att behovet bland fritidshus minskade med 25% under veckorna 24–33 och 50% under veckorna 19–23 samt 34– 38. Inför analysen har data från Nodra AB tillhandahållits, i syfte att kunna beräkna en förändring i körlistorna. För att få fram förändringen i körtid och körsträcka har programvaran ArcMap använts. Resultatet har sedan sammanställts med övriga data i en beräkningsmodell i Microsoft Excel. Resultatet visade på att en behovsbaserad avfallshämtning med minskat behov ger en minskad körsträcka, som leder till tidsbesparingar samt ett minskat koldioxidutsläpp. Resultatet visar dock inte vilka effekter ett ökat behov ger och de finns även övriga aspekter som inte tagits med i detta arbete, som kan påverka trafikarbetet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Studien syftar till att undersöka hur den svenska polismyndigheten använder sig av Geografiska informationssystem (GIS). Den digitala förändringen är intensiv vilket leder till möjligheter och utmaningar gällande den brottsbekämpning som råder i Sverige. För att vara följsam i den förändring som sker behövs det nya och fler effektiva metoder. GIS inom polisen är förekommande i länder som bland annat USA, England och Nederländerna, medan Sveriges arbete med GIS inom polismyndigheten är allt mer diffust. De slutsatser som har kunnat dras är att GIS kan innebära stora möjligheter för polisen, de står dock inför utmaningar för att på ett effektivt sätt utnyttja GIS. För att GIS ska användas på ett effektivt sätt inom polisen krävs det att det finns kunskap, samverkan och datakvalité. Datainsamlingen som studien bygger på är semistrukturerade intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter. Intervjuerna innefattar personer inom polismyndigheten som ansvarar över IT-stöd samt personer som tekniskt behandlar GIS. Forskningen är utformad som en case studie där intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter ska ge stöd för att besvara studiens forskningsfrågor. / This study is based on how the Swedish police use the geographical information system (GIS). The digital transformation is intense which leads to a lot of opportunities and challenges regarding the law enforcement for the Swedish police. To follow the big change it needs new and more effective methods. For the police in other countries, for example, USA, Canada, and the Netherlands it is common to use GIS as a tool, and to see how the Swedish police are working it all comes unclear. The conclusion that can be made from the study is that GIS can be great opportunities for the police, but they face challenges to use GIS effectively. In order for GIS to be used effectively in the police, there is a need for knowledge, collaboration and data quality. The data collection on which the study is based is semi-structured interviews, survey studies and scientific texts. The interviews include people in the police department who are in charge of IT and people who are technically working with GIS. The research is designed as a case study in which interviews, survey studies and scientific texts will provide support to answer the study's research questions.