Ekosystemen bidrar med många olika tjänster som är en förutsättning för att människans och samhällets behov ska kunna tillgodoses. Av den anledningen är det av största vikt att hänsyn tas till ekosystemtjänsterna och att de planernas för i stads- och samhällsplaneringen. Bland Sveriges miljömål finns ett par etappmål som handlar specifikt om ekosystemtjänster. Där framgår att vikten av ekosystemtjänsterna samt vad de påverkas av ska identifieras. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra olika kategorier: Reglerande-, försörjande-, kulturella-, och stödjande ekosystemtjänster. De stödjande tjänsterna är en förutsättning för övriga tjänster och kan vara till exempel jordmånsbildning och geokemiska kretslopp. De kulturella tjänsterna är tjänster som bidrar till människans välbefinnande och hälsa, såsom friluftsliv och estetiska värden. De reglerande tjänsterna fås från naturens reglering vilket kan vara reglering av vattenflöden eller klimat. De försörjande tjänsterna är produkter som fås av naturen såsom livsmedel och vatten. Ekosystemtjänsterna påverkas av klimatförändringarna som innebär varmare och torrare klimat med risk för mer extrem nederbörd, exempelvis våtmarker riskerar att torka ut. Samtidigt är ekosystemtjänster viktiga då de motverkar effekter av klimatförändringarna. Bland annat minskar risken för översvämningar på grund av naturens förmåga att reglera vattenflöden och även hindra vatten från att nå markytan.   Syftet med rapporten är att identifiera ekosystemtjänster i Flen samt beskriva dess koppling till klimatförändringar. Resultatet kommer att fokusera på reglerande och kulturella ekosystemtjänster vilka har en stor betydelse i den bebyggda miljön. Resultatet fås och presenteras genom en litteraturstudie och inspiration från Metrias, Naturvårdsverkets, Huddinge kommuns och Högskolan i Gävles arbete med identifiering av ekosystemtjänster genom att studera ett områdes marktäcke. En karta tas fram över marktäcket i Flen och ekosystemtjänsterna presenteras sedan i en tabell, kopplande till marktäcke. Flens kommun består av mycket skog och sjöar. Där finns även åkermark och våtmark. Dessa marktäcken bidrar med många viktiga ekosystemtjänster från samtliga kategorier. / Ecosystems provide many different services that are essential for meeting human and social needs. For this reason, it is very important that ecosystem services are taken into account and are an important part of the urban planning. Among Sweden's environmental goals, there are two goals to achieve, that deal specifically with ecosystem services. The goals describe that the importance of ecosystem services and what they are affected by should be identified. Ecosystem services can be divided into four categories: regulating services, provisioning services, cultural services, and supporting ecosystem services. Supporting services are essential for the three other services. Two different supporting services is for example soil formation and geochemical cycles. The cultural services are services that contribute to well-being and health, such as outdoor activities and aesthetic values. The regulating services are obtained from nature’s natural regulations, which can be for example the regulation of water flows or the climate. The supply services are products obtained from nature such as food and water. Ecosystem services are affected by climate change, which means warmer and drier climate with the risk of more extreme precipitation, for example wetlands risk to become dry. At the same time, ecosystem services are important as they prevent the effects of climate change. For example, the risk of flooding is reduced due to the nature's ability to control water flows and also prevent water from reaching the ground surface.   The purpose of the report is to identify ecosystem services in Flen and describe its connection to climate change. The result will focus on regulating and cultural ecosystem services which are of great importance in the built environment. The result is obtained and presented through a literature study and inspiration from Metria, the Swedish Environmental Protection Agency, the town of Huddinge and the University of Gävle's work on identifying ecosystem services by studying an area's ground cover. A map is drawn over the covered area in Flen, and ecosystem services are then presented in a table linking to the ground cover. Flen consists of a lot of forests and lakes. There are also farmland and wetlands. These ground covers contribute many important ecosystem services from all four categories.

Vattenkraftens ska förses med moderna miljövillkor i linje med miljöbalken. Ett av underlagen som föreslås vara nödvändigt inför prövningen är kännedom var det finns strömmande vatten och olika typer av habitat, något som inte finns i alla avrinningsområden. Arbetets syfte var därför att testa och utvärdera metoder som med begränsat underlag kan användas för att identifiera lax- och öringshabitat samt utreda sträckornas habitatskvaliteten.  För att genomföra detta genomfördes först en lutningsanalys där vattendragets strömsträckor identifierades genom att utifrån lantmäteriets höjdmodell, bestämma lutningen i vattendraget. Därefter bestämdes beskuggningsgraden vid strömsträckorna genom att studera flygbilder följt av parametrarna vattenhastighet, bredd och djup beräknades med MSB:s hydrauliska modell. På detta applicerades trout habitat score och laxhabitatklass, två bedömningssystem som används för att kvalitetsbestämma habitat utifrån fiskens habitatspreferenser för ovannämnda parametrar. Den predikterade habitatskvaliteten validerades sedan mot redan kända habitat som karterats i fält då vattendraget biotopkarterades.  Med lutningsanalysen identifierades strömsträckor där samtliga kända habitat som karterats som bra eller mycket bra identifierades. Metoden fungerade således bra för att identifiera strömmande vatten. Det finns dock svagheter eftersom metoden inte nödvändigtvis säger något direkt om strömsträckornas habitatskvalitet, men tillsammans med andra metoder så som lokalkännedom kan borde den vara till nytta att på ett enkelt sätt få en bra bild över utbredningen av vattendragets strömsträckor. När habitatskvaliteten beräknades vid strömsträckorna underskattades i de flesta fall. Vad detta beror på går inte att svara på utan vidare undersökning, men det finns mycket som pekar på att det är till följd av att den hydrauliska modellens rumsliga skala samt kalibrering. Det finns således stora osäkerheter med att använda MSB:s hydrauliska modell i habitatkarteringssyfte. / Hydropower is vital for Sweden. Not only does it provide Sweden with around 40% of the annual electricity production and supply the electric grid with system services, but the energy is also to be concerned as renewable with no greenhouse gas emissions. However, the hydropower plants and its dams create environmental problems for the aquatic life in the lake and streams. Moreover, little to no measures have been implemented as most powerplants come from a time where the concern and requirements for environmental mitigation measures were considered. Sweden’s hydropower is therefore to apply for new water permits in line with the Swedish environmental code, likely to result in many powerplants having to implement mitigation measures to lower their impact on the aquatic life. In this work, data on river habitats must compiled, however, the extent to which this data exists varies between different river basins. In river basins where the level of this kind of knowledge is low there is a need for cost-effective ways to investigate this matter.  The aim of the thesis was to test and evaluate methods that can be used to identify in stream habitats for trout and salmon parr and assess the quality of these habitats using data which is highly available for many river basins.  First a slope analysis was conducted in GIS, to identify rapids in the study area. The method is based on calculating the average slope along the river using the national terrain model. Once rapids were identified, aerial footage was studied to determine the rate of shadow cast on the watercourse and a free to use hydraulic model was used to calculate water velocity, depth, and top width at the rapid locations. Later, the above-mentioned parameters were combined using two methods, trout habitat score and salmon habitat class, to rate the rapids’ functionality as habitat for salmon and trout parr. Finally, the habitat location and quality of the identified rapids were validated against already known habitats, mapped with conventional habitat mapping methods.  Using the slope analysis, all known habitats were identified. However, there were a few uncertainties as several river stretches, not mapped as habitat, also were identified. These wrongly identified rapids were for the most part to be regarded as moderately flat and could be excluded using aerial photographs. When it comes to the predicted habitat quality, it can be concluded that it generally was underestimated when compared to the habitat quality from the habitat mapping. The reasons for this were not fully investigated in this thesis, however much points towards weaknesses related to the hydraulic model as it primarily was hydraulic parameters such as depth and top width that was underestimated.  The thesis conclude that the slope analysis is a strong tool when it comes to locating in stream habitats using sparse data and has good potential as a screening tool, but one must be aware of the method’s short comings. The hydraulic model on the other hand, shouldn’t be used in its original form to investigate habitat quality.

Urbanisering i kombination med miljöfarliga utsläpp från fordonstrafiken ställer högre krav på bostadsplaneringen i städer. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur multikriterieanalyser inom geografiska informationssystem kan tillämpas i den översiktliga planeringen för att bidra till ett hållbarare samhälle. En effektivare strategisk bostadsplanering med anslutning till befintliga samhällsfunktioner kan bidra till att miljövänligare transportalternativ prioriteras före bilen. Med hjälp av intervjuer från två tjänstemän inom offentlig och privat sektor har ett antal kriterier tagits fram till analysen. Utifrån befintliga samhällsfunktioner var målet med studien att lokalisera nya områden för bostadsutveckling med hjälp av en multikriterieanalys. Detta kan bidra till att miljövänligare transportmedel kan prioriteras före bilen eftersom avstånden till samhällsfunktionerna blir kortare. Utöver detta var även målet att undersöka hur politiska intressen skiljer sig åt med hjälp av en rangordning utifrån de framtagna kriterierna. Resultatet visar att representanterna från de två största politiska partierna i en svensk småstad rangordnar kriterierna olika gällande vilka samhällsfunktioner som bör finnas i närhet till nya bostadsområden. Däremot visar slutresultatet att de lokaliserade områdena för bostadsutveckling inte skiljer sig nämnvärt mycket ifrån varandra, trots politikernas varierande bostadspolitik. Studien kan bidra till en effektivare politisk hantering av ärenden eftersom politiska skiljaktigheter i slutändan inte alltid visar skillnader i vilka aktiviteter eller objekt som bör placeras var. / Urbanization combined with toxic emissions from motor traffic calls forhigher demands when house planning in cities. The purpose of this study is toincrease understanding about how to apply multi criteria analyses whenmaster planning to contribute to a more sustainable society. A more effectivehouse planning connected to existing societal functions might add to the usageof more sustainable transportation alternatives rather than that of cars. Using the input from interviews with representatives from both the privateand the public sector, a number of criterias have been developed for theanalysis. Considering existing societal functions, this study was intended toidentify new areas for housing development using a multi criterial analysis.This might contribute to more sustainable transportation because of thedistance to the societal functions. In addition to this, the intention extended tothe investigation of how political interests differs from one another, using aranking system based on the developed criterias. The results show that representatives from the two largest political parties in asmall town in Sweden rank the criterias different when it comes to whatsocietal functions a new housing area should have in close proximity. On theother hand, the end results show that the areas chosen for housingdevelopment have similar qualities, in spite of varying housing politics amongthe politicians. This study might contribute to a more effective politicalhandling of business, since political differences does not ultimately showdifferences in where activities or objects should be placed.

In this thesis, a method for detecting ditches using digital elevation data derived from LiDAR scans was developed in collaboration with the Swedish Forest Agency. The objective was to compare a machine learning based method with a state-of-the-art automated method, and to determine which LiDAR-based features represent the strongest ditch predictors. This was done by using the digital elevation data to develop several new features, which were used as inputs in a random forest machine learning classifier. The output from this classifier was processed to remove noise, before a binarisation process produced the final ditch prediction. Several metrics including Cohen's Kappa index were calculated to evaluate the performance of the method. These metrics were then compared with the metrics from the results of a reproduced state-of-the-art automated method. The confidence interval for the Cohen's Kappa metric for the population was calculated to be [0.567 , 0.645] with a 95 % certainty. Features based on the Impoundment attribute derived from the digital elevation data overall represented the strongest ditch predictors. Our method outperformed the state-of-the-art automated method by a high margin. This thesis proves that it is possible to use AI and machine learning with digital elevation data to detect ditches to a substantial extent.

<p>I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt. De empiriska metoderna var dokumentation i form av systembeskrivningar, dagboks anteckningar samt deltagande observationer. Utifrån data gällande befolkning och sjukskrivningar utformades en prototyp för analyser av sjukskrivningsmönster. Slutsatser som dragits utifrån arbetet är att det viktigt att alla berörda samarbetar för att de resurser som satsas ska komma till nytta. De som utvecklar systemet bör, tillsammans med användarna, utarbeta en gemensam begreppsapparat. Systemutveckling i GIS är fortfarande ett nytt område vilket medför att ett experimentellt tillvägagångssätt ibland kan vara nödvändigt. Grundkunskaper om allmänt vedertagna metoder är dock nödvändiga, för att kunna välja det tillvägagångssätt som är lämpligt i en viss situation. Ett GIS är ett nödvändigt verktyg för att skapa en databas som innehåller individinformation kopplad till olika spatiala data. Färger och mönster samt klassificering bör användas med omsorg. GIS styrka är att det går att visualisera komplex information, vilket kan underlätta analyser av denna typ av material.</p>

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt. De empiriska metoderna var dokumentation i form av systembeskrivningar, dagboks anteckningar samt deltagande observationer. Utifrån data gällande befolkning och sjukskrivningar utformades en prototyp för analyser av sjukskrivningsmönster. Slutsatser som dragits utifrån arbetet är att det viktigt att alla berörda samarbetar för att de resurser som satsas ska komma till nytta. De som utvecklar systemet bör, tillsammans med användarna, utarbeta en gemensam begreppsapparat. Systemutveckling i GIS är fortfarande ett nytt område vilket medför att ett experimentellt tillvägagångssätt ibland kan vara nödvändigt. Grundkunskaper om allmänt vedertagna metoder är dock nödvändiga, för att kunna välja det tillvägagångssätt som är lämpligt i en viss situation. Ett GIS är ett nödvändigt verktyg för att skapa en databas som innehåller individinformation kopplad till olika spatiala data. Färger och mönster samt klassificering bör användas med omsorg. GIS styrka är att det går att visualisera komplex information, vilket kan underlätta analyser av denna typ av material.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ”de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande”, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet. Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar. Tillgängligheten analyserades med hänsyn till gångavstånd och beskrevs utifrån aspekterna rumslig fördelning, gångvägens beskaffenhet samt faciliteternas individuella kvaliteter. Kartläggningen av tillgängligheten gjordes med hjälp av geografiska informationssystem och fältstudier. Resultat: Tillgängligheten var likartad i de olika närområdena beträffande den rumsliga fördelningen av faciliteter. Samtliga undersökningsområden hade god tillgänglighet till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik med hänsyn till avstånd. Analysen av gångvägars beskaffenhet och faciliteters kvaliteter visade emellertid på vissa skillnader mellan områden. Mest framträdande var hur det mest centralt belägna området skilde sig från de övriga på flera sätt. Slutsatser: Analysen av resultatet visade att närområdena stödjer de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, speciellt vad gäller fysisk aktivitet, social gemenskap och meningsfullhet. Hörnpelaren ”god kosthållning” hade ett sämre stöd i samtliga områden. / Background: Accessibility to services and resources in the neighborhood is important for peoples health and their quality of life. Elderly people are especially dependent on good access in the neighborhood because it is the principal residence environment for many elderly. The concept of accessibility includes several factors such as distance and number of facilities that exist in a given area, how comfortable it is to reach the facilities and how the facilities provide for the residents needs. Good accessibility to facilities in the neighborhood which promote health of the elderly and increases their quality of life improves the chances of healthy ageing. Purpose: The purpose of this study was to describe the accessibility in the neighborhood for elderly living in senior housing. The research focused on accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation. Method: The study included four senior housings, two in urban areas and two in suburban areas. The accessibility was analyzed with regard to walking distance and was described based on spatial aspects of accessibility, how comfortable it was to reach the facilities and how the facilities provided for the elderly persons needs. The accessibility was analysed by geographical information systems and field studies. Result: The accessibility to the facilities was similar in the neighborhood areas concerning the spatial distribution of facilities. All neighborhoods had good accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation regarding distance. The analysis of the other aspects of accessibility, however, showed some differences between areas in terms of the areas “walkability” and the quality of facilities. The most remarkable finding was how the most centrally located area differed from the others in several ways. Conclusion: The analysis of results showed that the neighborhoods had the potential to support healthy ageing, especially with regard to physical activity, social support and participation.

This study analyses and interprets the location of the 18 historical execution sites in the Swedish province of Västergötland. The purpose of the study is to analyse eventual patterns in the sites’ locations which could help future research and protection of the sites as well as locating additional sites. The main question is how the placement of execution sites in the landscape relates to previously discussed theories on the selection of the execution sites. The study will be a GIS-based analysis of geographical data, historical maps, and relevant literature in the hope of finding patterns and reasons for the execution sites’ location. The study will use and compare earlier theories regarding the location of execution sites such as being located on heights, near roads and crossroads, boundaries, water, bogs, on unfertile soil and on prehistoric gravesites as well as the locations’ connection to ideas of accessibility and visibility. The results show that execution sites are often located on heights in the landscape, near roads and crossroads, on unfertile soil and near water and bogs. The other criteria, being near boundaries and being located on prehistoric gravesites appear to be less significant for the selection of execution sites of Västergötland.

During recent years green energy has been spoken about a lot, especially whether we have access to it or not and how we should solve the accessibility problem if so. One thing is for sure, whether we aim to rely on green energy or energy production through fossil fuels we are soon running low, at least according to the predictions.    Sweden have had an increasing electricity production from wind energy during the last decade and it is not seeming to slow down. However, if one looks at the energy needed until the year of 2040 one can quite fast realize that the development of energy production facilities must speed up even more. On the other hand, we need to do it in a sustainable way, not compromising other national and public interests. To facilitate this, Energimyndigheten in cooperation with Naturvårdsverket have published a strategy called Nationell strategi för en hållbar vindkraft (National strategy for a sustainable wind power) in which they suggest further regionalization to be carried out by the county administrative board.    Against this background, this analysis investigates the municipalites of Skellefteå, Lycksele and Robertsfors in the county of Västerbotten to find opposing interests to the establishment of windfarms. The analysis is carried out using Geographical information systems (GIS) in which second-hand data is being analyzed through an overlay analysis.  The results indicate that environmental values such as biodiversity etc. and national interests regarding reindeers and Sami are most common in all the municipalities. Also, all the municipalities are considered to have quite good conditions to meet the regional development needs of wind power in the county of Västerbotten. However, further examination of the conditions must be done to determine this. Many interests have a claim on the land use in all the municipalities.   This analysis is a first step to regionalize (municipality level) the national strategy and from my point of view a helpful basis for the municipalities to update their comprehensive plan regarding wind energy. This is necessary to get a sustainable development and to meet the regional development needs of wind energy in Västerbotten county.

I och med urbaniseringen i det svenska samhället har många städer vuxit och utvecklats till storstäder. Storstäder har många utmaningar, allt ifrån att det ska finnas jobb och bostadsmöjligheter så måste även infrastrukturen i form av transportmöjligheter utvecklas i takt med befolkningsökningen. Större befolkning betyder mer människor i rörelse som lätt leder till försämrad framkomlighet i trafiken. Detta examensarbete har utförts åt Räddningstjänsten i Jönköpings kommun med syftet att bidra med ett underlag angående vad en ny brandstation skulle generera i minskade insatstider och samhällsnytta. Räddningstjänsten upplever att trafiken i Jönköpings tätort bidrar till sämre framkomlighet som i sin tur leder till att räddningstjänsten får längre insatstider än önskat. Därför planerar kommunen att en ny brandstation ska byggas. I examensarbetet har samhällsnyttan för den nya stationen undersökts genom att bygga en GIS-modell där det går att simulera och undersöka insatstiden för räddningstjänsten baserat på historiska händelser. En litteraturstudie utfördes för att ge en grundläggande kunskapsmässig förståelse för området examensarbetet behandlar. För att få förståelse och kunskap om nuläget för Räddningstjänsten i Jönköping utfördes tre olika intervjuer. Intervjuerna riktade sig till personer som är involverade i utvecklingsprocessen av Jönköpings infrastruktur. Den största delen av examensarbetet var skapandet av GIS-modellen och analysen av det resultat modellen genererade. Under hela examensarbetet har en dialog med Räddningstjänsten i Jönköping förts. Detta för att få hjälp med tolkning av den historiska data räddningstjänsten bidragit med men också för att kontrollera att GIS-modellen resulterade i svar som verkade sannolika och användbara. Examensarbetet resulterade i att en ny brandstation skulle minska medelinsatstiden för räddningstjänsten och generera samhällsnytta. Eftersom en modell aldrig kan ge samma resultat som verkligheten är det viktigt att ta andra saker än enbart GIS-modellens resultat i beaktning när det diskuteras vad samhällsnyttan och en minskning av medelinsatstiden egentligen har för betydelse. Examensarbetet anses kunna vara en del av det beslutsunderlag som används vid beslutsfattandet om en ny brandstation i Jönköpings kommun.