The water chemistry in watercourses are constantly changing and processes such aswater flow, climate change and anthropogenic processes could affect the water’s chemical composition. The work has examined how the water chemistry changes in Lissån in the spring with respect to the electrical conductivity. It has also taken into account what sources in the catchment area that may affect a possible change in the electrical conductivity. During the thaw of the winter the flows in Uppsala streams will increase and will not subside until spring. This change in flow affects the water flow size, which in turn has a bearing on the electrical conductivity and the watercourses chemical composition. Within the catchment area you also find Hovgården waste plant which is a potential source of a possible change in the chemical composition in Lissån.Purified leachate from the plant is released into Hovgårdsbäcken which connects to the recipient Lissån and may be a cause of the changes in electrical conductivity. During the spring samples have been gathered in Lissån at Fribacken and these have been compared with samples taken where Hovgårdsbäcken intersects with Lissån. The water chemistry and the electrical conductivity in Lissån is concluded to be affected by the size of the water flow and to some extent also of the emissions from the waste plant.The results show that an increased water flow decreases the electrical conductivity. The water flow increases slightly with increased rainfall. The results show not only how anthropogenic processes such as emissions from waste plants can affect the water in rivers but also how climate change may affect water quality in the future. / Vattenkemin i vattendrag förändras ständigt och processer som vattenföring, klimatförändringar och antropogena processer kan komma att påverka vattnets kemiska sammansättning. I arbetet har det undersöks hur vattenkemin förändras i Lissån under våren med avseende på den elektriska konduktiviteten. Det har dessutom tagits till hänsyn vad för källor i avrinningsområdet som kan kommat att påverka en möjlig förändring i den elektriska konduktiviteten. Under vintern i samband med snösmältningen ökar flödena i Uppsalas vattendrag för att under våren avta. Denna förändring i flöde påverkar vattenföringens storlek vilken i sin tur har betydelse på den elektriska konduktiviteten och vattendragens kemiska sammansättning. Inom avrinningsområdet ligger dessutom Hovgården avfallsanläggning som är en potentiell källa till en möjlig förändrad kemisk sammansättning i Lissån. Renat lakvatten från anläggningen släpps ut i Hovgårdsbäcken som ansluter till recipienten Lissån vilket kan vara en orsak till förändrad elektrisk konduktivitet. Under våren har provtagningar tagits i Lissån vid Fribacken vilka har jämförts med provtagningar gjorda i anslutning till där Hovgårdsbäcken sammanflödar med Lissån, uppströms provtagningsplatsen vid Fribacken. Vattenkemin och den elektriska konduktiviteten i Lissån bedöms påverkas av vattenföringens storlek och till viss grad även av utsläppen från avfallsanläggningen.Resultaten visar att i samband med ökad vattenföring sjunker den elektriska konduktiviteten. Vattenföringen ökar dessutom något i samband med ökad nederbördsmängd. Resultatet visar inte bara på hur antropogena processer såsom utsläpp från avfallsanläggningar kan påverka vattnet i vattendrag utan även hur klimatförändringar kan komma att påverka vattnets kvalitet i framtiden.

Fosforläckage från våra gödslade åkermarker bidrar till övergödning i sjöar och hav. Fosforn transporteras ofta via ytavrining till uträtade vattendrag och vattnet färdas snabbt till sjöar och hav. För att undvika fosforläckage anläggs stödberättigade vallbeklädda skyddszoner mellan åker och vattendrag med syftet att ta upp fosfor. Tidigare studier har visat att det kan finnas en risk för fosformättnad i markerna längs vattendragen (Borggaard, Moberg & Sibbesen 1991; Vought, Dahl, Pedersen & Lacousière 1994; Svanbäck, Ulén, Etana, Bergström, Kleinman & Mattsson 2013).    Detta examensarbete syftar till att se om dagens skyddszoner är mättade eller kan ta upp mer fosfor och om jordarten spelar någon roll för fosforupptaget. Påverkan av pH och mullhalt på fosforupptaget är något som också undersökts. Jordarterna lera, morän och sand undersöktes i denna studie. Arbetet syftar även till att visa på landskapsförändringar och historik kring skyddszoner. Jordprov samlades in från 15 skyddszoner i Kristianstad. Proven torkades, siktades och skakades sedan med vatten som innehöll en känd mängd fosfor och upptaget av fosforn mättes. Historiska och nutida kartmaterial studerades för att se landskapets förändringar.      Analyser visade att nio av 15 skyddszoner var mättade med fosfor, d v s uppmätta halter efter skakningen var högre än den tillsatta mängden. De tre jordarterna hade vardera tre mättade skyddszoner och två omättade. Där var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tre jordarterna med avseende på mättnad. För jordarten lera visade resultatet att pH-värde och mullhalt påverkade innehållet av fosfor där ett högre pH-värde visade en högre fosforhalt och ju högre mullhalten var desto mindre var fosforhalten. För morän visade resultatet samma som för lera men resultatet för hur mullhalten påverkade fosforhalten var inte signifikant. Resultatet för sand var att ju högre pH-värde desto högre var fosforhalten och ju högre mullhalt desto högre fosforhalt.   Skyddszonerna finns till största delen på mark som varit åkermark i minst 100 år medan andra tidigare nyttjats som översilningsängar eller som andra ängs- eller betesmarker. De områden som varit åker en längre tid har förmodligen gödslats kraftigt under efterkrigstiden. Anläggningen av skyddszoner kan därför ha bidragit till att återskapa landskapet som det såg ut innan rationaliseringen av jordbruket i slutet av 1950-talet.    Skyddszonerna är en viktig del i landskapet de då skyddar vattendragen från ytavvrining, förhindrar erosion och bidrar till att bevara biologisk mångfald i vattendraget och genom att fungera som spridningskorridorer. Våra studier visar att skyddszonerna behöver skötas om de ska fungera som näringfälla. Dagens stödberättigade skyddszoner får endast vara gräsbevuxna men man skulle kunna tänka sig framtida skyddszoner med energiskog eller träd där fosforn förs bort via ved. / Phosphorus leaking from our fertilized arable land contributes to eutrophication of lakes and seas and travels among other things, with particles from fertilized soil. Straightening of rivers and ditching helps drained water travel quickly from the arable land lakes and seas. To avoid phosphorus leaking there are buffer zones that are placed between the field and the streams with the purpose of captivating the phosphorus. One previous study has shown that a risk occurs for phosphorus saturation on the lands adjacent to the streams (Borggaard, Moberg & Sibbesen 1991; Vought et al 1994; Svanbäck et al 2013).       This thesis aims to see if today’s buffer zones are saturated or can take up more phosphorus and if the difference in the type of soil matter to the result. The effects of pH and organic matter on the phosphorus content are also examined. The soils clay, moraine  and sand are studied in this thesis. The work also aims to demonstrate the changes in the landscape and history of the buffer zones.      Soil samples were collected from 15 buffer zones around Kristianstad. The samples were dried, sieved and then shaken with water containing a known amount of phosphorus. Uptake of phosphorus was then measured. Historical and contemporary maps were also studied to see the landscape change.      The analysis showed that nine out of fifteen zones were saturate. The three soil types each had three saturated zones and two unsaturated and the difference was not significant between the soil types. For the soil clay results showed that pH and organic matter content influenced the amount of phosphorus in which, a higher pH, showed a higher phosphorus content and the higher organic matter reviled a lower amount if phosphorus. For moraine results showed same as in clay but the relation between the organic matter and how it affected the phosphorus content was not significant. The result for the sand was that higher pH in the soil resulted to higher phosphorus content. The same effect was seen for the organic matter in sand which means that the phosphorus content rises with higher organic matter.    The buffer zones that we studied occur mostly on land that has been used as arable land for at least 100 years, while others have previously been used as wet- or other meadows or pastures. The areas that have been arable lands a long time have probably been fertilized heavily during the postwar period. Establishing buffer zones may therefore have contributed to recreate the landscape as it was before the rationalization of agriculture in the late 1950s. Buffer zones prevent erosion and help to preserve biodiversity both in the stream and buffer zone. Today's eligible zones may only be grassed but one could imagine future protection zones with salix / tree where the phosphorus is removed through the wood.

Access to clean drinking water is one of the most important resources for any society and its citizens. Without access to clean drinking water, health and living quality will be affected when pathogens will make people ill.In arid countries such as Ethiopia with seasonal drought, efforts to manage the water resources to last longer can be made by constructing dams and artificial irrigation systems. One example of this is the Koga dam in the Merawi region where a dam has been constructed to provide water for artificial irrigation. By irrigating an area one changes the hydrological conditions which might change the chemical composition of groundwater.This report aims to try and collect data that support the theory of the hydrological conductivity between irrigation water and groundwater in the area. Samples of groundwater and surface water was collected and compared to see if any conclu-sions supporting this theory could be made. Also general drinking water parameters were included such as presence of biological pathogens. The number of samples collected is on its own not enough to draw conclusions from but when combined with previous field work in the area and studying literature it supports the assumption of irrigation affecting the groundwater composition. / Tillgång till rent dricksvatten är en av de viktigaste resurserna för samhället såväl som varje enskild människa. Utan tillgång till rent dricksvatten kan hälsa och livs-kvalitet komma att påverkas av vattenburna patogener.I torra länder som Etiopien med periodisk torka har man gjort insatser för att hushålla med vattnet utöver regnperioderna. Ett exempel på detta är Kogadammen i Merawi, där en fördämning har konstruerats för att förse ett område med konst-bevattning. Genom bevattning ett område ändrar man de hydrologiska förhållanden som råder vilket gör att grundvattnets sammansättning kan komma att ändras.Denna rapport syftar till att försöka samla in data som stödjer teorin att konst-bevattningen i området påverkar grundvattnets sammansättning. Prover av grund-vatten och ytvatten samlades och jämfördes för att se om några slutsatser kunde dras. Också allmänna dricksvatten parametrar ingick såsom förekomsten av bio-logiska patogener. Antalet prover som tagits är ensamt inte tillräckligt för att dra slutsatser, men när de kombineras med data från tidigare fältarbete i området och litteraturstudier stödjer de antagandet om att konstbevattningen i området påverkar grundvattensammansättningen.

Groundwater is often the most important source of drinking water. In recent decades, the environmental threats to this resource have increased dramatically, because of pollution, over usage and disturbed water balances. Climate change will affect the groundwater in coastal areas by sea-level rise and changes in precipitation and temperature. If seasonal variations in groundwater recharge and groundwater reservoirs changes it could lead to problems for drinking water supplies.  In coastal areas and archipelagos, there is a general lack of groundwater because of thin soil covers and limited storage capacities within the bedrock aquifers. When water abstraction in a well is too large in relation to the formation of groundwater the area can be affected by saltwater intrusion. More people are settling permanently in former summer-house areas, which mean higher pressure on groundwater as a drinking water resource. This development is under way on the island Tynningö in the Stockholm archipelago. Saltwater intrusion in wells has been investigated in collaboration with Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH). The aim was to find out how many of the wells that have enhanced chloride concentrations (≥50 mg/l) and how different parameters affect the concentrations. The study is limited to houses where people live permanently. Water samples from 67 wells have been analyzed for chloride concentrations. Parameters that may affect the risk of saltwater intrusion, for example how deep the well is and its distance to the shoreline, are used to interpret the measured chloride concentrations. A comparison with previous chloride measurements is also made to evaluate how the problem has changed over time. Furthermore, measures to reduce water consumption and possibilities for the municipality to prevent problems with saltwater intrusion are discussed. The results show that 24 % of the wells have an enhanced chloride concentration (≥50 mg/l), which is in harmony with results from earlier studies in Tynningö and similar areas. This survey was conducted during winter; chloride concentrations in summer may therefore be higher. The result shows that all the investigated parameters have an influence on the chloride concentrations. Wells with enhanced chloride concentrations are slightly deeper, older, lower in the terrain, closer to the shoreline and the well bottom is located deeper below sea level. The number of people using the well also affects the risk of saltwater intrusion. / Grundvatten utgör ofta den viktigaste källan till dricksvatten. De senaste årtiondena har miljöhoten mot denna resurs ökat kraftigt till följd av föroreningar, överutnyttjande och rubbad vattenbalans. Klimatförändringarna kommer att påverka grundvattnet i kustområden genom havsnivåhöjning och förändrad nederbörd och temperatur. Om grundvattenbildningen och grundvattenmagasinens årstidsvariationer förändras kan det leda till problem för den enskilda dricksvattenförsörjningen. I kust- och skärgårdsområden råder det i allmänhet brist på grundvatten på grund av tunna jordtäcken och små lagringsmöjligheter i berggrunden. När vattenuttaget i en brunn blir för stort i förhållande till nybildningen av grundvatten kan området drabbas av saltvatteninträngning. I många tidigare fritidshusområden bosätter sig fler permanent, vilket innebär ett större tryck på grundvattnet. På Tynningö i Stockholms skärgård pågår en sådan utveckling och saltvatteninträngning i enskilda brunnar har därför undersökts i samarbete med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH). Syftet har varit att ta reda på hur många av brunnarna som har förhöjda kloridhalter (≥50 mg/l) samt hur olika parametrar påverkar kloridhalten. Undersökningen är avgränsad till permanentboenden och vattenprover från 67 brunnar har analyserats för klorid. Parametrar som kan påverka risken för saltvatteninträngning, t.ex. brunnens djup och dess avstånd till strandlinjen, har sedan använts för att analysera de uppmätta kloridhalterna. En jämförelse med tidigare kloridmätningar har även gjorts för att utvärdera hur problemet har förändrats över tid. Vidare har åtgärder för att minska vattenförbrukningen samt kommunens möjligheter att förebygga problem med saltvatteninträngning diskuterats. Resultatet visar att 24 % av brunnarna har en förhöjd kloridhalt (≥50 mg/l), vilket stämmer överrens med resultat från tidigare undersökningar på Tynningö och i liknande områden. Denna undersökning genomfördes under vintern. Eftersom kloridhalten påverkas av årstid kan kloridhalterna sommartid komma att bli högre. Resultatet visar att samtliga undersökta parametrar har en påverkan på kloridhalten. Brunnar med förhöjda kloridhalter är något djupare, äldre, ligger lägre i terrängen och närmare stranden och brunnsbottens nivå ligger djupare under havsnivån. Även antal personer som använder brunnen påverkar risken för saltvatteninträngning.

How great potential effect does the Black carbon emitted from the boreal forest fire region of Alaska have on the retreating glaciers of the St. Elias Mountains? In this study climate and forest fire history data of Alaska was run in the HYSPLIT wind trajectory model to generate trajectories originated from large occurring fires in Alaska from 2005 to 2014. Results show a small percentage of trajectories passing the St. Elias Mountains and an expected pattern of a correlation between passing trajectories and density of amount forest fires. Interdisciplinary climate research is indicating an increase in global temperatures with consequences such as an upswing of forest fires in the Northern Hemisphere. Inner Alaska is fire prone due to a combination of prevailing droughts during the summer season and frequent lightning ignition as a result from homogeneous vegetation and topography. Downwind from Alaska’s forest fire region is the ice field of the St. Elias Mountains, these glaciers are one of the fastest retreating due to increasing global temperatures and possible deposition of soot from Alaskan forest fires. Forest fire emits black carbon, which when deposited on snow or ice surfaces will decrease the albedo and accelerate the melting rate. Previous studies on ice cores from the St. Elias have investigated traces of combustion products from biomass burning. This indicates a possible record of historic forest fires in ice cores. The small percentage of passing trajectories in this study suggests that most large forest fires in Alaska might not be registered in the St. Elias ice cores.

Environmental scientists use ice-core records to reconstruct past atmospheric conditions. Anthropogenic and natural sources of emissions can be traced when analyzing ions in the ice, which is included in the science of glaciochemistry. Sulfate is an excellent ion to use in these studies since it is traceable to these emissions. This study is therefore focused on the sulfate ion, how its concentration has fluctuated over the last 200-years and when a change of trend occurred. The ice-cores used in this study were extracted at Lomonosovfonna, Svalbard, and analyzed by Ion Chromatography (IC). The new data that has been brought forth in this study covers nss-SO42- concentrations in the years of 1998-2012 and is connected to previous extracted ice-core records. The results of nss-SO42- concentration in the ice-cores confirm the change of trend in the 1970s. The increasing trend in the result correlate with historical emissions and the decrease after the change of trend enhances less anthropogenic impact on the atmosphere. / Miljöforskare använder sig av isborrkärnor för att återskapa tidigare atmosfäriska förhållanden. Antropogena och naturliga utsläppskällor kan spåras genom att analysera joner i isen. Sulfat är en utmärkt jon att använda sig av i dessa studier, eftersom den kan anknytas till dessa utsläpp. Denna studie fokuserar därför på sulfatjonen, hur dess koncentration har ändrats under de senaste 200-åren och på det trendbrott som har ägt rum. Isborrkärnorna som har använts i denna studie borrades upp på Lomonosovfonna, Svalbard, och analyserades med jonkromato-grafi. Ny data som har tagits fram i den här studien täcker nss-SO42- koncentrationen mellan 1998-2012 och är sammankopplad med tidigare framtagen data från samma plats. Resultatet av nss-SO42- koncentrationen i isborrkärnorna bekräftar trendbrottet som inträffade på 1970-talet. Den ökande trenden i resultatet korrelerar med historiska utsläpp och minskningen efter trendbrottet påvisar mindre antropogen påverkan på atmosfären.

No description available.

Vatten är vår viktigaste naturresurs och sedan EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft år 2000 har vattenfrågor fått allt större uppmärksamhet. Likväl tas rent dricksvatten lätt för givet och skydd av vattenresurser prioriteras sällan i samhällsplaneringen. Det behöver därför finnas en samordnad och långsiktig planering för de vattenresurser som används eller i framtiden kan komma att användas för dricksvattenförsörjning. Genom en vattenförsörjningsplan kan dessa vattenresurser i större utsträckning synliggöras och prioriteras. Syftet med detta arbete är att utreda vilka aspekter som bör beaktas och vilka strategier som är verkningsfulla för att ta fram och implementera regionala vattenförsörjningsplaner. I arbetet har en sammanställning av befintliga regionala vattenförsörjningsplaner gjorts och ett antal intervjuer genomförts. En vattenförsörjningsplan bör dels beskriva vilka vattenresurser som finns, men också hur det nuvarande och framtida vattenbehovet ser ut. Vattenbehovet bör sedan ligga till grund för vilka vattenresurser som ska betraktas som viktigast för vattenförsörjningen. För att ge en rättvisande bild av vattenbehovet behöver hänsyn tas till bland annat bristområden och hur behovet varierar över tid. En viktig faktor för att en regional vattenförsörjningsplan ska implementeras effektivt också på lokal nivå är att det finns en bred förankring. Länsstyrelsen och kommunerna bör tillsammans lägga grunden för arbetet och även andra aktörer bör vara delaktiga. Det behöver också finnas ett politiskt stöd. Detta arbete visar att det hos både länsstyrelser och kommuner finns en vilja att arbeta strategiskt med sin vattenförsörjning. Resursbrist, bristande kommunikation, samordningssvårigheter och otydliga riktlinjer kan emellertid försvåra eller fördröja arbetet. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna bidra med viss vägledning i arbetet med att ta fram, implementera och följa upp regionala vattenförsörjningsplaner.

No description available.

Social variables are a predominant force to community development in rural areas. However, research on how social aspects affect the energy situation as a community expands is to date limited. This study aims explore this void and investigate the following question: “What could be a feasible pathway to reach a sustainable and resilient future state in Micaya, based on the impact of key variables within three different sectors: education, health and production?” In this study, theories and models of rural electrification and scenario analysis are transposed and applied to community operated rural electrification in order to frame development. The investigation is restricted to focus on three social sectors, healthcare, education and production. Current literature confirmed that social aspects are missing in rural electrification programs.  Through interview and discussion with an established expert group important social variables have been identified in the study community. These variables lay the foundation for the scenario building used to define a desirable future in the case study community. It was found that the variables within the production sector are most influential to future developments in the study community.  The study revealed that energy access, especially access to electricity, is an essential condition for the development of rural communities. However, it does not guarantee an increase in productivity or effectiveness in social institutions in the absence of other development programs. The study also concludes that well-planned, carefully implemented rural electrification programs provide enormous benefits to rural people. Once an area has reached a certain level of development, further improvement of societal institutions depends on the availability of a secure and stable energy supply.