Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner. Å ena sidan har vi ägare och investerare som vill ha avkastning på sitt kapital. Å andra sidan finns det intressenter som kräver saker som hög kvalitet, hög säkerhet och tillförlitlighet. Dessa olika krav kan skapa en målkonflikt för verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur målkonflikten mellan intressenters säkerhets- och lönsamhetskrav hanteras i verksamhetsstyrningen. Genomförande: Med hjälp av intervjuer har vi genomfört fallstudier vid organisationer inom äldreomsorg och kärnkraftsindustri. Resultat: Vår studie visar på en rad faktorer som bör tas i beaktning vid organisationer med målkonfliktsproblematiken. Ledningen måste vara tydlig i sin målprioritering och kommunikation, ha en tydlig hantering av sina intressenter och deras krav samt att det bör finnas tillfredställande system för felidentifiering och rapporteringsmöjligheter för de anställda. / Background: In the society we live in, there are different kinds of organizations. The organizations that affect us the most however are probably the commercial ones. For these organizations, the owners form a strong a group of stakeholders since they invest capital and therefore require return on their investments. Nevertheless, some organizations also face demands of safety and quality from other stakeholders. With this in mind it becomes clear that organizations sometimes have to handle at least two dimensions of goals, owners that demand yield and the general public that demands a satisfying amount of safety. These different kinds of goals and demands can create a goal conflict situation within the organizations. Aim: The purpose of this study is to explore and analyze how the conflict between safety and economic goals is handled in the operating control.' Completion: A case study was carried out in the geriatric care and nuclear power industry by means of qualitative interviews. Results: The result of this study indicates that there are certain aspects to bear in mind for organizations facing the goal conflict situation. The management has to be clear about what to prioritize and then clearly communicate this priority to the employees. The organization should also have a clearly defined stakeholder strategy concerning their demands and requirements. Finally, it is also important for an organization that employees have proper communication channels and failure identification systems, so that problems can be emphasized.

I vårt samhälle informeras det frekvent om alkohol och dess effekter på vår population. Nya forskningsrön gällande alkohol uppkommer med jämna mellanrum, men sällan rör dessa den äldre befolkningen. Samtidigt visar socialstyrelsen att en ny generation äldre med förändrade alkoholvanor växer fram, vilka tar med sig sina vanor in i pensionsåldern. I vår studie har vi valt att lägga fokus på alkoholbruk bland den äldre befolkningen, och i arbetet har vi valt att rikta oss till personal på äldreboenden. Syftet med studien har varit att undersöka hur alkoholkonsumtionen bland de boende bemöts och hanteras av vårdpersonal, detta i kombination med att äldres riskbruk tenderar att öka. För att få svar på våra problemformuleringar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av sex vårdpersonal, varav fem av dessa var undersköterskor. Den teoretiska utgångspunkten har legat till grund för utformningen av intervjuerna, samt våra funna resultat. Utifrån utsagor från intervjuerna fann vi ut fyra teman som rör vårt syfte och problemformuleringar: en bild av konsumtionen, självbestämmande och livskvalitet, svårhanterliga situationer, samt skilda upplevelser. Med hjälp av dessa teman analyserade vi de resultat som bland annat visar på brist på utbildning gällande alkoholrelaterade frågor, mycket fokus på självbestämmande men även maktmissbruk. / In our society we are frequently informed about alcohol and its effects on our population. New research findings regarding alcohol occur at regular intervals, but they rarely involve the elderly. At the same time, the social board to a new generation of older people with changing consumption patterns emerge, who tend to bring their habits into the years of retirement. In our study, we chose to focus on alcohol use among the elderly, and in this work we have chosen to find information through the nursing staff at geriatric care. The aim of the study is to investigate how alcohol consumption among the residents is treated and handled by nursing staff, this combined with that the alcohol consumption that is bordering on abuse is increasing amongst the elderly. In order to properly answer this, we have conducted qualitative interviews. The selection consisted of six nursing staff. The theoretical starting point has been the basis for the design of the interviews and the results we found. Based on statements from the interviews we found four themes related to our purpose and problem formulations: a picture of consumption, self-determination and quality of life, cumbersome situations, and different experiences. With the help of these themes, we analyzed the results that among other things show the low level of education concerning alcohol in elder care, a lot of focus on self-determination, but also abuse of power.

No description available.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare och nöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gör det. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till att vissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivs i sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kort sagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke med överlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte att förstå hur och varför de har lyckats. Intervjuer utfördes med arbetstagare på alla nivåer för att få en insikt i vad deras yrkesroll innebär och hur det relaterar till SAM, varefter en analys av intervjumaterialet gjordes för att identifiera SAM-främjande arbetsmetoder och beteenden. Ur dessa utkristalliserades ett antal huvudkomponenter – nycklar till framgång. Nycklarna var (1) fokus på patientens välmående, (2) engagerat ledarskap, och (3) öppen kommunikation. Även om SAM ser olika ut i olika branscher och verksamheter, är nycklarna generella nog för att kunna ge arbetsgivare en ledtråd om vad de behöver arbeta med för att lyckas bättre med SAM. / Companies engaged in Systematic Work Environment Management (SWEM) have been shown to have healthier and more satisfied workers, better reputation, and greater monetary success than companies that do not. There is however a knowledge-gap about what approaches or attitudes companies with successful SWEM utilize, that lead to this success. Up to date, the focus of case studies have been how SAM as a whole is conducted in companies, or what flaws there are, regardless of the companies’ level of success. In short, there is a lack of relevant research. This work is a study of an eldercare unit (eldercare being a profession with over-all poor working environment) that conducts SWEM efficiently, the goal being to understand the reasons to their success. Employees of all levels were interviewed in order to gain insight into what type of work they do and how that relates to SWEM, after which an analysis of the interview-transcriptions was made to identify what practices and behaviours promote efficient SWEM. From these, a number of main components emerged – keys to success. The keys were (1) a focus on patient well-being, (2) keen leadership, and (3) open communication. Although work environment management may differ between different industries and companies, the keys are general enough to give employers a clue about what they need to work on in order to promote SWEM.

Background: The Swedish population is aging [1] and malnutrition is a common problem among elderly people [2]. A method called food registration is used to monitor the patients’ nutritional intake, with the purpose of reducing the risk of patients deteriorating in nutritional status during hospitalisation. However, the current method is not satisfactory and many food registration lists are incomplete. [3-6] Thus, patients do not receive a qualitative nutritional care since the assessment of the patients’ nutritional status is based on incomplete documentation. Purpose: The purpose of this master thesis is to increase the quality in the nutrition monitoring process in the geriatric units B72 and B74 at Karolinska University Hospital in Huddinge, Sweden. This should be done by increasing the prospects of providing caregivers with correct information about the patients’ nutritional intake and make the food registration more complete by introducing a new working system based on Lean Healthcare principles. The new working system should consist of a prototype of a food registration application and a new working approach with clear and standardised responsibilities for all occupational groups and shifts. Problem: Is it possible to create a visual and standardised working system that will increase the effectiveness and safety of the nutritional monitoring process? Methods: The current nutrition monitoring process was investigated by observations, interviews and timings. In addition, 100 registration lists were scrutinized and errors and missing information were noted and prototype of a food registration application was created using usability inspection methods. The prototype was tested in a usability test and evaluated in a survey that contained a standardised usability index called The System Usability Scale (SUS). Results: The review of old registration lists revealed that 59 per cent of the food registration lists missed information on how much the patient had been served and/or had consumed at one or more occasions. On average, each list contained 9.4 errors or points of missinged information. The SUS test generated a usability score of 86.75 out of 100, which is equivalent to an A in the A-F grading system. [7] During the usability test an average of 8.2 errors per test were made, though as 4.4 of these were corrected the net average was 3.8 errors per test. The three most common errors, which accounted for 69.5 per cent of all 82 errors, were to forget to specify quantity (36.6 per cent), to press ‘done’ before everything had been registered (18.3 per cent) and to not find the correct item (14.6 per cent). Conclusion: Hopefully, in the future, more food registrations will be correctly performed due to the built in mistake proofing systems of the food registration application and the introduction of the new working approach. The hope is that the new working system will provide caregivers with accurate information on the patients’ nutritional intake so that the patients’ nutritional care can be based on complete documentation. In this way, the quality and safety of the nutrition monitoring process will be increased. / Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre [1] och malnutrition är ett vanligt förekommande problem hos personer över 65 år [2]. För att övervaka patienternas näringsintag används så kallad kostregistrering där personalen antecknar vad och hur mycket patienten äter och dricker. Detta görs för att kunna stävja en pågående viktminskning eller fånga upp patienter som riskerar att bli undernärda. I dagsläget fungerar dock inte nutritionsmonitorering kostregistreringsprocessen inte tillfredsställande och många kostregistreringslistor blir ofullständigt ifyllda. [3-6] Konsekvenserna av detta blir bristande patientsäkerhet samt att patienterna inte får en kvalitativ nutritionsvård då bedömning av patientens nutritionstillstånd baseras på ofullständiga underlag. Syfte: Detta arbete syftar således till att öka kvaliteten i nutritionsmonitoreringsprocessen på geriatrikavdelningarna B72 och B74 på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge för att på så vis öka förutsättningarna för att sjukvårdpersonalen får en korrekt bild av hur mycket kalorier patienterna får i sig samt att öka sannolikheten för att kostregistreringen blir korrekt utförd. Detta görs genom att introducera ett visuellt, standardiserat och mer effektivt arbetssystem kring kostregistreringen baserat på Lean Healthcares principer och bestående av en prototyp av en kostregistreringsapplikation och ett nytt arbetssätt. Frågeställning: Kan ett visuellt och standardiserat arbetssystem utformas för att öka effektivitetenseringen och säkerheten i nutritionsmonitoreringsprocessen? Metoder: den nuvarande nutritionsmonitoreringsprocessen undersöktes genom observationer, intervjuer och tidtagning vid kalorisammanräkning. Dessutom studerades 100 ifyllda kostregistreringslistor och fel samt saknad information noterades. En prototyp av en kostregistreringsapplikation skapades genom interaktionsanalysmetoder och testades i ett användartest som sedan utvärderades genom en enkät bestående av ett standardiserat användbarhetsindex, The System Usability Scale (SUS). Resultat: Vid undersökningen av ifyllda kostregistreringslistor framkom att 59 procent av kostregistreringslistorna saknade information om vad som serverats och/eller konsumerats vid minst ett av de fyra huvudmålen. Varje undersökt lista innehöll i genomsnitt 9,4 fel eller glömda saknad information. SUS-mätningen genererade en poäng på 86,75 av 100 möjliga, vilket motsvarar ett A enligt betygsskalan A-F. [7] Under användartestet gjordes i genomsnitt 8,2 fel per test och av dessa korrigerades i genomsnitt 4,4 av felen, vilket gav ett slutgiltigt antal fel på 3,8 fel per test. De tre vanligast förekommande felen, som utgjorde 69,5 procent av de totala 82 felen, var att glömma att fylla i mängd (36,6 procent), att trycka ”klar” innan samtliga poster registrerats (18,3 procent) och att inte kunna hitta rätt val (14,6 procent). Slutsats: Förhoppningsvis kommer kostregistreringsapplikationens olika felsäkringssystem och det nya arbetssättet att i framtiden leda till att fler kostregistreringar blir korrekt utförda. Förhoppningen är att det nya arbetssystemet kommer att leda till fler korrekta kostregistreringar, vilket leder till att fler patienter får en nutritionsvård som är baserad på bedömningar från korrekta underlag. Detta torde i sin tur öka kvaliteten i patienternas nutritionsvård och höja patientsäkerheten.

Allt fler blir allt äldre i Sverige och äldreomsorgen står inför en stor utmaning när resurser i form av ekonomiska medel och rätt personal blir allt svårare att konkurrera om. I eHälsans tidsålder utvecklas det på många håll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, något som allt fler aktörer får upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. Uppsatsens resultat är en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsättningarna för en sådan kontaktyta. IKT-stödet ska underlätta delaktighet i den egna omsorgen såväl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter. Data samlades in genom en observationsstudie av hemtjänstarbete, deltagande i gruppsamtal med närstående till omsorgstagare samt kvalitativa intervjuer med 13 informanter som hade erfarenhet av äldreomsorg. Resultatet av dataanalysen visar på att det i dagsläget finns problem som skulle kunna undvikas genom att underlätta kommunikation och informationsdelning mellan användargrupperna. Resultaten visar också på att det finns många diskussionspunkter vad gäller nytta, motsättningar i behov och avvägningen mellan ett översiktligt eller komplext system. Studien konstaterar att det finns utrymme för vidare forskning inom området. / Sweden’s population is steadily growing older and while the demand for care of senior citizens is increasing, care givers are forced to cope with diminishing resources in terms of money and qualified staff. Many put hope in new eHealth technology, as a means of raising efficiency and quality in the every day working situation. This thesis aims to study needs regarding communication, information and interaction between care takers, dependants and caregivers in geriatric care, in order to create a foundation upon which an ICT system may be built to fulfill those needs. The results presented are part of a research project focusing on future ICT systems in healthcare. Data was collected through an observational study, group discussions with informants related to care takers, and qualitative interviews with 13 informants who have extensive experience of geriatric care. The results imply there are existing problems that may be avoided by facilitating information sharing between the aforementioned groups. The study also presents some important points of discussion regarding usefulness, clashing needs of different users, and the balance between simplicity of use and system size.

Disputats, Umeå 2007. / Sammanfattning på engelska.

Al identificar una necesidad creciente de atención al adulto mayor, corroborada por estadísticas nacionales donde se estudian sus condiciones laborales, de salud, sociales, entre otras, se halló de suma importancia la creación de un espacio nuevo dedicado exclusivamente a la población adulta mayor en Lima, y que se diseñe específicamente para ellos, ya que los centros actuales son en su mayoría remodelaciones de edificios antiguos que originalmente tenían otros usos, y que por lo tanto la arquitectura no responde directamente a las funciones requeridas. Asimismo, este nuevo edificio deberá brindar los siguientes 4 servicios esenciales: alojamiento y servicios básicos de vivienda, atención médica geriátrica, zonas para el desarrollo de funciones cognitivas y psicológicas, y por último el diseño de zonas sociales y recreacionales. El proyecto busca por lo tanto reunir en un edificio los espacios necesarios para que las personas adultas mayores reciban, además de alojamiento, una atención integral y multidisciplinaria de triple aspecto: físico, mental y social; con la finalidad de promover en ellos hábitos saludables que aumenten su calidad de vida, sentido de pertenencia, salud mental y física y su reintegración con la sociedad. / By identifying a growing need for care for the elderly, corroborated by national statistics where their working, health, social, and other conditions are studied, the creation of a new space dedicated exclusively to the elderly population in Lima can be easily seen as of utmost importance. The building must be designed specifically for them, since the actual elderly centers spotted in Lima are mainly adaptations of old houses that originally had other uses, and therefore the architecture does not respond directly to the required functions. Likewise, this new building must provide the following 4 essential services: housing and basic housing services, geriatric medical care, areas for the development of cognitive and psychological functions, and finally the design of social and recreational areas. The project therefore seeks to gather in a building the necessary spaces for the elderly to receive, in addition to accommodation, a comprehensive and multidisciplinary care of triple aspect: physical, mental and social; with the purpose of promoting in them healthy habits that increase their quality of life, sense of belonging, mental and physical health and especially their re-integration with society. / Tesis

I denna vetenskapliga essä undersöker jag begreppet helhetssyn som ord, dess historiska utveckling inom hälso- och sjukvård, hur det uppfattas inom aktuell forskning samt ur ett filosofiskt perspektiv. Fenomenologi, hermeneutik och existentialism utgör det filosofiska ramverket och jag låter dessa teorier gå i dialog med gestaltade berättelser från mitt yrkesutövande som fysioterapeut men också med mina reflektioner och tidigare erfarenheter. Hälsa är ett annat begrepp som undersöks eftersom det är nära besläktat med helhet och också något som människan strävar mot genom hela livet. Eftersom mitt arbete huvudsakligen utförs i möte med åldrade patienter ger jag extra mycket utrymme åt just åldrandet och kroniska sjukdom som fenomen. Den praktiska klokheten, kunskapsformen fronesis, växer fram som en grundläggande förutsättning för att kunna sträva mot helhetssyn med en etiskt grundad kvalitet. Även om jag kommer fram till att helhetssyn förmodligen är en utopi så är det fortfarande ytterst viktigt att sträva mot den. Den essentiella delaspekt av helhetssyn som vuxit fram vid sidan av fronesis väljer jag att benämna situasyn. Utmaningen kallas NPM. / In this scientific essay, I examine the concept of the holistic view — as a notion, its historical development in health and medical care, how it is perceived within current research, and from a philosophical perspective. Phenomenology, hermeneutics and existentialism constitute the philosophical framework and I let these theories go into dialogue with depicted stories from my professional practice as a physiotherapist, and also with my own reflections and past experiences. Health is another concept that I investigate because of its close relationship with wholeness, and also because it is something that man strives towards throughout his life. Since my work is mainly done in meetings with elderly patients, I give extra space to aging and chronic illness as phenomena. The practical wisdom, phronesis, as a form of knowledge, emerges as a basic prerequisite for being able to strive towards a holistic view of an ethically founded quality. Although I will argue that a holistic view is a utopic vision, I conclude that it is still important to strive towards it. The essential part of the holistic approach that emerged, alongside phronesis, I've chosen to call situasyn. The challenge is called NPM.