<p>Betydelsen av ett gott chefskap inom äldreomsorgen är av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. Omvårdnadsarbetet påverkas av chefens sätt att arbeta och det krävs därför att chefen är medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie är utförda med sju enhetschefer inom äldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk äldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsområde. Resultatet visade att arbetssätt, relationer, förhållningssätt och utvecklingsarbete är faktorer som enligt dessa chefer utmärker ett bra chefskap. Förutsättningar för ett bra chefskap var goda arbetsvillkor, motivation, stöd, samarbete, personliga egenskaper och upplevelser av chefskapet.</p>

<p>Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori. Resultaten visade att bemötande skedde med empati och kärnprocessen handlade om att empati är bundet till psykisk samt fysisk närhet. Det förhållningssätt som uttrycks i lagar, policybeslut och i själva professionen samverkar med vårdpersonalens individuella attityder och värderingar i hur man bemöter människor i beroendeställning. I studien diskuteras hur empati och närhet är en förutsättning för att vårdpersonalen ska lyckas i sitt arbete som professionella hjälpare.</p>

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori. Resultaten visade att bemötande skedde med empati och kärnprocessen handlade om att empati är bundet till psykisk samt fysisk närhet. Det förhållningssätt som uttrycks i lagar, policybeslut och i själva professionen samverkar med vårdpersonalens individuella attityder och värderingar i hur man bemöter människor i beroendeställning. I studien diskuteras hur empati och närhet är en förutsättning för att vårdpersonalen ska lyckas i sitt arbete som professionella hjälpare.

Betydelsen av ett gott chefskap inom äldreomsorgen är av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. Omvårdnadsarbetet påverkas av chefens sätt att arbeta och det krävs därför att chefen är medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie är utförda med sju enhetschefer inom äldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk äldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsområde. Resultatet visade att arbetssätt, relationer, förhållningssätt och utvecklingsarbete är faktorer som enligt dessa chefer utmärker ett bra chefskap. Förutsättningar för ett bra chefskap var goda arbetsvillkor, motivation, stöd, samarbete, personliga egenskaper och upplevelser av chefskapet.

This two year master thesis reviews the possibilities for how public libraries and geriatric care can cooperate on a long-term basis. By using a project called Prosit the study shows which approaches and actions that worked in order to create this kind of successful collaboration, and which ones that didn't. The theoretical framework consists of the sociocultural perspective developed by psychologist Roger Säljö in meaning to emphasize how these two departments can learn from each other. The theory also underlines the fact that both public libraries and geriatric care can develop their own way of improving the elderly’s daily life by working together. The thesis method is qualitative and based on Virginia Braun and Victoria Clarke’s thematic analysis. It’s being used because it demonstrates the general themes in the research and also reflects the six counties’ different ways of working within the project. The thesis concludes that the sociocultural perspective of learning within a group could be applied while studying these counties’ different ways of collaboration. Public libraries and geriatric care could easily learn from each other by sharing their knowledge and experience in order to create this long-term interaction. The main themes found in the material were “communication”, “learning from each other” and “time”. Each county found their own individual way to deal with different problems that occurred during the project. As it turned out, it wasn’t easy to develop a functional cooperation that would satisfy both sides and keep it that way after the project ended. Instead of getting stuck in old routines, the public libraries and geriatric care had to rethink and come up with fresh approaches to improve the elderly services and work together.  The counties which managed to do so, are the ones with an effective teamwork even today. All public libraries could learn from the project by studying how they did, or didn’t, find ways to cooperate with the geriatric care. They can be inspired and get influences by how the six counties managed to learn within the group and see each other’s strengths and weaknesses.

Biståndshandläggning är ett högst aktuellt ämne som diskuteras världen över och som forskas mycket om i Sverige. Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sin egen hälsa av att fatta beslut. Åtta biståndshandläggare intervjuades, varav två var män och sex kvinnor med ett åldersspann på 32–42 år. Sex av dessa hade en socionomexamen och två av de en beteendevetenskaplig kandidatexamen på högskolenivå. I analys av resultatet identifierades fyra grundkategorier: negativa upplevelser, stressupplevelser, positiva upplevelser och förhållningssätt. Resultatet visade att de biståndshandläggare som hade låg arbetserfarenhet upplevde stress genom handläggningsprocessen medan de som hade flera års erfarenhet inte påverkades i lika hög grad. Studien ligger till grund för framtida studier där framtida forskning kan breddas med hjälp av ett större urval för att kunna få en insyn i bredare perspektiv. Undersökningens slutsats var att individens hälsa påverkas genom beslutsprocessen både positivt som negativt.

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI. / Background: Urinary tract infection (UTI) is one of the most common infections for elderly women. Escherichia coli (E-coli) is the most commonly found bacteria when screening for UTI. Older women suffer when they have UTI and it’s up to the nurse to prevent sickness and to ease the pain. Aim: To describe risk factors and nursing care prevention against UTI for elderly women. Method: Based on science articles received from databases specified on care and nurse caring. CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE and Medline. 15 articles is used for the results. Results: A prior history of UTI, diabetic, urinary incontinence, and constipation is risk factors to developed UTI. High hygienic standard is a good prevention against UTI. Regular infusion of liquid is good prevention to not develop UTI. Cranberry for prevention against UTI needs further research. Conclusion High hygienic standard through basic hygiene is an important prevention against UTI.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad som kan uppkomma i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår betraktas idag som en vårdskada och ska anmälas som en avvikelse. För individen innebär det stort lidande och ger höga kostnader för samhället, större omvårdnadsbehov och förlängda vårdtider. Studier visar att kunskap om trycksårsprevention hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige inte är tillräckligt hög. Ett trycksensorsystem (MAP-system) finns nu tillgängligt som ger omedelbar feedback av patientens tryckpunkter som ett hjälpmedel vid trycksårsprevention. Syfte: Att utvärdera effekten av MAP- systemet avseende förekomst av trycksår hos äldre patienter under vårdtiden på en geriatrisk avdelning på sjukhus. Metod: En randomiserad, kontrollerad studiedesign valdes. En geriatrisk vårdavdelning valdes ut med en MAP-grupp (n=91) och en kontrollgrupp (n=99). Ett studieprotokoll användes med uppgifter om: demografisk data, hudinspektion (trycksårsklassificering kategori 1-4), Modifierad Nortonbedömning, komfort, maxtryck samt preventiva åtgärder. Insamlad data behandlades i SPSS och signifikansberäkning, standardavvikelse och medeltal räknades ut. Resultat: Användande av MAP-systemet gav ingen signifikant skillnad i andelen patienter med trycksår mellan MAP- och kontrollgruppen. Andel patienter med trycksår i MAP-gruppen dag ett var 24,2 % och dag 14, 28,2 %. I kontrollgruppen var andelen dag ett 18,2 % och dag 14, 23,8 %. Vanligaste lokalisationen av trycksår var hälar därefter sakrum och glutealt. Patienter med trycksår fick signifikant fler trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats: Studien visar ingen signifikant skillnad mellan andelen patienter med trycksår i MAP- och kontrollgruppen. Preventiva åtgärder prioriterades främst till patienter med trycksår. Genomförandet av studien antas ha medfört ökat fokus på trycksårsprevention samt påverkat prevalensen av trycksår positivt på den aktuella avdelningen. / ABSTRACT   Background: Pressure ulcers consist of local damage to the skin and underlying tissue and can occur in relation to illness, care and treatment. Pressure ulcers are today considered as an adverse event and are to be reported as a deviation from care routines. For the individual it can be the source of great suffering. It also generates large costs for the community, increased needs of nursing as well as prolonged periods of hospitalization. Studies show that the level of knowledge among registered nurses and assistant nurses in Sweden is insufficient. A pressure mapping system (MAP system) is now available, and can provide immediate feedback about the patient´s pressure points as a tool for pressure ulcer prevention. Aim: To study the effect of the MAP system regarding the presence of pressure ulcers in elderly hospitalized patients on a geriatric ward. Method: A randomized, controlled study design was chosen. A geriatric ward was selected with a MAP group (n=91) and a control group (n=99). A study protocol containing demographic data, systematic skin inspection (with classification of pressure ulcers category 1-4), Modified Norton scale, comfort, maximum pressure and preventive measures was used. Data was processed in SPSS; generating mean, standard deviation and level of significance. Results: No significant difference in the prevalence of pressure ulcers was shown between the MAP- group and the control group. The prevalence of pressure ulcers in the MAP-group was 24,2 % on day one and 28,2 % on day 14. In the control group the corresponding numbers were 18,2 % and 23,8 %. The most common localization of pressure ulcers were heels, followed by the sacral and gluteal regions. Patients with pressure ulcers received significantly more preventive measure compared to patients without pressure ulcers. Conclusion: The study shows no significant differences between the groups regarding the prevalence of patients with pressure ulcers. Preventive measures were prioritized mostly for patients with existing pressure ulcers. The study is assumed to have increased the focus on pressure ulcer prevention thus affecting the prevalence of pressure ulcers in a positive way on the present ward.

<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>På 1940-talet föddes det många barn och denna generation skulle ut i arbetslivet under något som kallats rekordåren, vilket innebär att generationen inte i någon större utsträckning har märkt av arbetslöshet. När denna generation nu lämnar arbetslivet kommer de att lämna en hålighet efter sig. Enligt flera studier har det visat sig att människor i dagens samhälle är friskare och lever längre än tidigare. 40-talisterna anses vara annorlunda förhållandevis mot de generationer som idag har omsorg i dagens samhälle. Trots att vi lever längre och är friskare kommer 40-talisterna att behöva omvårdnad i framtiden och genom att de har arbetat hela sitt liv, kan detta leda till att de har andra krav än tidigare generationer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar 40-talisterna har på äldreomsorgen i framtiden. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Vilka förväntningar har 40-talisterna på sin egen omvårdnad inom äldreomsorgen i framtiden? Hur upplever 40-talisterna att äldreomsorgen fungerar idag? Vilka förändringar är önskvärda inom äldreomsorgen i framtiden?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning, där vi intervjuade 10 informanter som alla är födda under 1940-talet. Informanterna är bosatta i två olika län i Sverige och de är både män och kvinnor. Vi valde vår teoretiska referensram utifrån vårt empiriska material. Den teori vi har använt oss av är empowerment. Utifrån vårt resultat och teori har vi byggt upp vår analys, vi har även valt att jämföra analysen mot tidigare forskning inom området och begreppen trygghet och behov.</p><p>Vi valde att dela upp resultatet i olika teman bland annat, förväntningar på den egna framtida vården, upplevelser till den befintliga vården och önskemål om framtida förändringar av vården. Resultatet visar på att 40-talisterna har andra förväntningar på äldreomsorgen än vad tidigare generationer har. Detta handlar bland annat om att man förväntar sig att få den personliga hjälp man behöver och att man ska få något tillbaka av samhället, genom skatten man har betalat.</p></p> / <p><strong><p>Abstract</p></strong></p><p>Many children were born in the 1940s and this generation was integrated into working life under something called the record years, which means that they have not been noticed by unemployment. As this generation leaves the working life, they will leave a void behind. According to several studies people are living longer and are healthier in the community. People who were born in the 1940s consider being different relative to the generations who have geriatric care in today's society. Although we leave longer and are healthier will the people who were born in the 1940s need geriatric care in the future, and the fact that they have worked their whole life may lead them to have different requirements than previous generations. Our purpose with this essay was to examine the expectations the people who were born in the 1940s have on the geriatric care in the future. The issues we have had as a starting point is: What expectations have the people who were born in the 1940s in their own geriatric care in the future? How are the people who were born in the 1940s experience of the geriatric care today? What changes is desirable in the geriatric care in the future?</p><p>We have chosen to use a qualitative method in our investigation, we interviewed 10 informants and all were born in the 1940s. The informants were living in two different counties in Sweden and they were both men and women. We chose our theoretical frame of reference on the basis of our empirical material. The theory we have used is empowerment. We have built up our analysis based on our results and theory; we have also chosen to compare the analysis against previous research in this field and the concept safety and needs.</p><p>We have chosen to divide the results in different themes, some themes are expectations about their own future care, experiences to the existing care and wishes for future changes in the geriatric care.The results display that the people who were born in the 1940s have greater expectations for their geriatric care then previous generations have.</p>

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp.</p> / <p><p>Abstract</p><p> </p><p>The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.</p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p>The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.</p>