<p>Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.</p>

No description available.

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen. Intervjuerna med lärarna visar att insikten och förståelsen för andra ämnens plats, utöver sina egna, i skolan har ökat. Detta faktum öppnar också vägen för ett ökat samarbete lärare emellan. De tre intervjuade lärarna uttryckte också att de märkt ett stigande intresse bland eleverna, angående globala frågor.

Prostitution has been intensely debated in Sweden for nearly four decades. Two major investigations have so far been initiated by the government and numerous propositions have been put forward in the Swedish parliament resulting in the sexköpslag from 1999 that criminalizes purchase of sexual services. The law aims at punishing the buyer and protecting the women in prostitution, thus making it possible for women to be helped by various social interventions rather than punished. Swedish society has undergone major changes in these decades. Globalization, the internet and the membership in the EU have changed the Swedish society and influenced the discourse on prostitution. This paper has a twofold aim, on the one hand investigating if and how these changes have had an impact on the prostitution discourse in texts produced by the government and analyze how female and male sexuality in connection to prostitution is constructed. I have done so by analyzing texts spanning from 1981 to 1998. Texts produced by the government have a direct impact on the community in terms of defining what is legal and what is not, but also have a normative function and a direct impact on social work and in the end, the wellbeing of individuals. I therefore argue that it is of importance to critically analyze and question these texts. My conclusion is that cultural and social construction and stratification of perceived deviant sexuality in the form of prostitution in the period I studied has on the one hand undergone a profound change focusing on female prostitutes as both the root of a problem and its victims, and the other hand further cementing existing gender patterns prevalent in Swedish society for centuries.

Problemformulering: Vi lever i ett samhälle som präglas av digitalisering och som i ochmed det är i ständig utveckling. Trender kommer och går påmarknaden vilket innebär många förändringar som företag måsteta i beaktning. Ett företag som stannar upp i sin utveckling ersättssnabbt av ett nytt företag och riskerar att försvinna frånmarknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra användandet avmarknadsstrategier för anpassning till olika trender inom modeochlivsstilsbranschen. Som grund för detta avser vi att analyserabetydelsen av olika trender och tredje vågen samt kopplingendäremellan. Metod: Uppsatsen bygger på en induktiv ansats där vi använt oss av enkvalitativmetod vilket innebär att vi använt oss av en ostruktureradintervjuguide när vi intervjuat sex utvalda respondenter. Referensram: Uppsatsen betonar den tredje vågen, trender samtmarknadsstrategier, detta är de områdena som vi finner intressantaoch relevanta att undersöka för att få ett så givande resultat sommöjligt i vår forskningsfråga. Slutsats: Vi tycker oss ha kunnat urskilja att svenska mode- ochlivsstilsföretag inte gör några större åtgärder för att förutspå nyamarknadstrender. Sverige är en homogen marknad vilket innebäratt det är svårt för företag att vara trendskapare eftersom enhomogen marknad oftast väntar med att ta efter en trend tills denär erkänd. Många företag jobbar därför med att fokusera på attefterlika de företag som sätter trenderna.

No description available.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten? Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess. Den andra modellen består av fem kriterier, vilka definierats av Bretherton och Vogler och definierar ett aktörsbeteende. Denna typ av modell är, till skillnad från Hettnes, en statisk modell som används för att definiera grundläggande egenskaper. I samband med Bretherton och Voglers kriterier undersöks fundamentala begrepp, så som actorness och regioness, för att på underlätta analysen om huruvida MERCOSUR agerar som en aktör. För att kunna förstå uppkomsten och utvecklingen av regionala block undersöks hur EU skapades och uppkomsten av Europeiska värderingar samt en introduktion till regionala sammanslutningar i Latinamerika. EU är det äldsta regionala blocket vars gemensamma politik innefattar både ekonomiska och politiska mål. EU stödjer hela den regionala utvecklingen i Latin Amerika och dess interregionala politik bygger på dialog och samförstånd vilket gynnar sammanslutningarna i kontinenten. Speciellt har utvecklingen i MERCOSUR varit av intresse. MERCOSUR har blivit sedd som ett alternativ till det USA drivna projektet FTAA.

SAMMANFATTNING Titel: Företagsförvärv Seminariedatum: 2009-07-03 Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS Författare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt Kjellgren Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv. Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat. Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.

I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat. I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna? För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna. Som komplement har vi även gjort en kvalitativ intervjustudie med medarbetare på respektive tidning och TT. Vi stödjer oss bland andra av medieforskaren Ulf Hannerz teori om att vissa delar av världen försvinner ur rapporteringen medan andra delar blir överbevakade. Vi har kommit fram till att det finns en nyhetsskugga över Sydamerika samt att Mellanöstern och USA är överbevakade. Materialet på utrikessidorna i de tre tidningarna vi har undersökt har minskat stadigt.