Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

Studiens syfte är att få en inblick i hur verksamma svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med värdegrundsarbete och lässtrategier under skönlitterär läsförståelseundervisning. Tidigare forskning beskriver skönlitteratur som ett bra läromedel för värdegrundsarbete samtidigt som den synliggör brister kring värdegrundsarbete i samband med skönlitterär läsning i skolverksamheten.Lässtrategier är ett omdebatterat ämne gällande nyttan av att ha dessa kunskaper. Genom intervjuer med tre verksamma svensklärare har studiens data samlats in för att få en överblick i hur de använder skönlitteraturen som en utgångspunkt för både värdegrundsarbete och lässtrategier. Den insamlade datan har bidragit med deras åsikter om värdegrundsarbete, lässtrategier och utmaningar som finns inom skönlitterär läsförståelse. Utifrån intervjuerna kan slutsatser kring hur de uppfattar undervisning av skönlitteratur kopplat till både värdegrundsarbete och lässtrategier göras, samt vilka utmaningar som utmärker sig. Skönlitteratur är ett bra läromedel för att prata om olika situationer där värdegrund spelar en stor roll. Lärarna ser dessutom en positiv utveckling av elevers läsförståelse med hjälp av att tillämpa olika lässtrategier.Den tidigare forskningen visar problematik kring lässtrategier och bedömning av elevers läsförståelse. Studiens lärare både bekräftar och dementerar forskningens problematik kring områdena men uppmärksammar även andra problem som att det är tidskrävande och att resurser som behövs inte finns tillgängliga.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur och varför svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av boksamtal i sin undervisning. Tidigare forskning visar många fördelar för elevernas kunskapsutveckling genom att de får samtala om böcker och där är Chambers samtalsmodell i fokus. Däremot framkommer det också att det finns svårigheter i arbetet med boksamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att vi lär oss tillsammans samt Judith Langers föreställningsvärldar och Michel Tengbergs läsarter. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån våra frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier: hur lärare arbetar med boksamtal, varför lärare arbetar med boksamtal samt svårigheter med boksamtal. Utifrån intervjuerna kan en slutsats göras om att det mest förekommande sättet som boksamtal används enligt studiens deltagare är vid läsläxa och högläsning. Samtliga deltagare beskrev bland annat att eleverna får utveckla sitt ordförråd, sin läsförmåga och sitt sätt att resonera. Dessutom kan boksamtal hjälpa eleverna att uppnå betygskriterierna för årskurs 6. Studiens resultat om hur och varför lärare arbetar med boksamtal stämmer bra överens med den tidigare forskningen inom området. Däremot har det uppmärksammats svårigheter av lärarna som inte framkommer lika mycket i den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen tar upp att eleverna kan uppfatta boksamtalen som problematiska om de blir hårt styrda av läraren eller för intima. Ingen av studiens lärare nämner det problemet utan de uppmärksammar i stället andra problem som att tiden och resurserna inte räcker till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet. Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien. / Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately. The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.