Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier. Detta har givit resultat, flickor har hela tiden blivit bättre och bättre i skolan medan pojkar där emot har stannat kvar i sin utveckling. Den uppmärksamhet som många pojkar får i skolan är oftast negativ. De har inte blivit hjälpta på samma sätt för att kunna klara av sina studier. Pojkar har fallit under radarn, de har blivit ursäktade för att de är pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger som nyligen börjat arbeta med genuspedagogik anser att de vet vad det innebär. Om pedagogerna vet hur de ska arbeta för att ge eleverna samma förutsättningar i skolan, samt ta reda på om de anser att det är skillnad på genuspedagogik och jämställdhet. Studien är gjord på en centalt belägen skola i en liten svensk stad. Som metod för att få fram resultatet har pedagogerna intervjuats och observerats. Resultatet visar att pedagogerna vet vad genuspedagogik är och hur de vill arbeta med detta. De anser att jämställdhet är samma sak som genus och menar på att de går hand i hand. Pedagogerna anser att de behöver ändra på hur de bemöter flickor och pojkar. De vill se varje individ. Studien är gjord efter att pedagogerna precis har börjat arbeta med genuspedagogik, vilket gör att något resultat hos eleverna ej har kunnat registrerats ännu.

Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagoger och rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattar denna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag till skolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser i den aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i den bemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något som konstrueras. Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Som datainsamlingsmetoder användes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstrukturerade samt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans ”inkluderingsgrupp” medan enkätundersökningen riktade sig till skolans resterande pedagoger. Studiens resultat har analyserats fram genom en kvalitativ innehållsanalys där sex kategorier ( Gemensamma aktiviteter, En skola för alla, Ledningens roll, Delaktighet, Engagemang och vilja, Mål och policy ), analyserades fram utifrån studiens övergripande syfte. Därefter analyserades ytterligare fem kategorier fram ( Möten, Gemenskap och delaktighet, Sociala förmågor, Kunskapsutveckling, Olikhet som tillgång ), utifrån studiens frågeställningar. Enkätresultaten har grupperats och analyserats utifrån studiens frågeställningar och de teoretiska utgångspunkterna. Slutsatser som jag drar utifrån den här studien är att studiens deltagare ser att samverkan och dess innebörd varierar. Samverkan ses som något positivt som bl.a. kan leda till en högre grad av inkludering och en skola för alla. Det finns dock en del hinder och det kräver vissa förutsättningar. Lärares attityder, rektors betydelse, övergripande mål och policy och samarbete var några förutsättningar som sågs som betydelsefulla. Alla deltagare verkade dock se samverkan som något positivt. Rektorerna behöver dock vara aktivt delaktig samt leda och styra arbetet i en riktning som gör att samverkan kan utvecklas. En god idé kan vara att kartlägga skolans behov, problem, förutsättningar och hinder, som ett stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det behövs också tid och utrymme för personalen att utveckla samarbete i olika konstellationer.

Samanfattning Studiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema. Under analysen kategoriserades frågorna efter den respons barnen gav på dem, kategorierna motsvarar de funktioner som tycktes tillskriva frågorna. Resultatet delades in i tre huvudgrupper av frågor öppna frågor, retoriska frågor samt testfrågor. Två av dessa, öppna frågor och retoriska frågor, kunde vidare kategoriseras i undergrupper. Öppna frågor delades in i omsorgsfrågor, skoj-/skämtfrågor, bekräftande frågor samt inbjudan till aktivitet samt informationsfrågor. Retoriska frågor kunde delas in i tillrättavisningar, varnar för möjlig konsekvens, indirekta uppmaningar samt uppmärksamhetsfrågor. För testfrågor fanns inga uppenbara undergrupper. Resultatet visar att lärare gör sig mer tillgängliga för svar på de öppna frågorna. Här har barnen mer frihet och möjlighet att påverka sin situation. Frågorna skulle därför kunna öka barnens möjlighet till delaktighet och inflytande. De retoriska frågorna fungerade ofta som ett sätt att tillrättavisa barn då de brutit mot normer. Lärare gjorde sig då mindre tillgängliga för svar och frågorna verkade i stället ha en beteendereglerande funktion. De retoriska frågorna verkar göra det svårare för barnen att kunna påverka sin situation och kan därför minska deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visar att retoriska frågor så väl som i viss mån testfrågor, vilka är betydligt vanligare i grundskolan än i förskolan, kan användas som ett sätt att styra barn i riktning mot verksamheternas normer och sociala förväntningar.

Grundskolan ligger i norra ändan av en stor och öppen park i Trollbäcken, Tyresö. Skolbyggnaden rymmer klassrum från förskola till årskurs 9, ett bibliotek, en matsal, idrottshall och specialsalar. Grundskolans koncept består av tre massiva volymer som kopplas ihop med en hög volym i mitten med stora öppningar mot entrésidorna. Där dessa fyra kroppar möts uppstår spännande rumsligheter, upphöjda ytor och nischer. När man kommer in i skolbyggnaden ska det vara tydligt hur man orienterar sig. Därför ligger alla gemensamma funktioner synligt i direkt anslutning till mitthallen. En stor överskådlighet och öppenhet ligger i fokus. Höga glaspartier över entréerna visar tydligt kopplingen mellan ute och inne. Takfönster är satta där dagsljuset från sidofönsterna inte når sittplatserna på de upphöjda ytorna. Volymerna som kopplas ihop av mittrummet är i färgad betong och är mer slutna än det centrala rummet men öppnar upp mot utsidan med stora fönster. De ska kännas mer privata och trygga än det centrala rummet. De breda trapporna i de tre omkringliggande volymerna och rummet där två volymer skär varandra bidrar till en gradvis övergång från det offentliga till det mer privata. / The school is situated on the north edge of a big park in Trollbäcken, Tyresö. In the building you find classrooms for preschool to 9th grade, a library, a dining hall, a sports hall and special rooms. The building consists of four rectangular massive volumes. The one in the middle connects the other three, is the highest and opens up with high openings towards the entrances of the whole building. Where the 11meter high middle volume meets the other two or three stories buildings interesting spaces are created, elevated platforms and corners. Entering the school I want it to be clear how to orientate oneself. Because of that all common functions are in direct connection to the central hall. There is a big focus on an open and transparent atmosphere. High windows over the entrances show a clear connection between the outside and the inside. The roof windows are located where the daylight from the side windows do not reach the study places on the elevated platforms. The rooms in the three coloured concrete volumes are more closed than the big open room in the central volume, but they open up with big windows towards the park and outside. That is because I want the classrooms to feel more private and confident than the central hall. The stairs and the elevated platforms make up a transition area from the public open central hall to the more private classrooms.

Målet med projektet var att skapa en skola som på ett öppet och ödmjukt sätt förhåller sig till den offentliga park som skolan ligger i, men även skapa en flexibel skola som passar ett projektbaserat lärande, framtidens pedagogik.  Tomten för projektet ligger i det småskaliga villasamhället Trollbäcken ute på Tyresö. Grundskolans program är stort, skolan ska rymma över 700 elever i åldrarna 6-16 år.  Genom att bevara det gångstråk som går från trollbäckens centrum, rakt över tomten och ner till parken, blir skolan inte en barriär. Istället, genom den offentliga sporthallen, bouleplanerna och kopplingen till den befintliga fotbollsplanen blir denna plats en tydlig del av parken. Skolan är också inre organiserad så att special salarna, så som verkstad ligger ut med detta stråk. Detta möjliggör lätt uthyrning av dessa salar till organisationer och allmänheten, när skolan inte använder dem.  Skolan har en mycket flexibel struktur för att att passa en pedagogik med projektbaserat lärande i fokus. Olika projekt har olika struktur, eleverna jobbar i olika stora grupper och olika ämnen ska samspela. Detta kräver en stor flexibilitet i rumsstorlekar och bra kopplingar mellan olika salar. Byggnaden är på grund av detta uppbyggd av ett grid bestående av två element: den två meter öppningsbara dubbeldörren av glas och trä; och den 1 meter breda betong pelaren/väggen. Detta system gör det möjligt att öppna upp och stänga till mellan de flesta rum och på så sätt skapa helt nya kopplingar. I de största salarna går även en sådan vägg rakt igenom rummet. Detta för att göra det möjligt att dela av rummet till två mindre, men denna vägg skapar också en viss avskildhet även när dörrarna är öppna, vilket lämpar sig bra vid egna studier. / The goal with this project is to create a school that in open way relates to the public park in which the school is located, and to make the school flexible,  suiting project-based learning, the modern method of education. The site for the new school is located in Trollbäcken, a small-scale residential community outside Stockholm. It is a large primary school with over 700 students, aged 6-16 years. By maintaining the footpath, that leads from Trollbäckens center over the plot and down to the park, the school will not become a barrier. Instead, through the public sports hall, the boules pitches, and the link to the existing football field, this place will maintain a section of the park. The school is also organised so that special classrooms, such as the wood workshop, is closest to the passage and the main entrance. This enables easy rental of these premises to organisations and the general public when the school does not use them. The school has a very flexible structure and layout to suit the different educational areas that project-based learning has. There needs to be rooms for different sized groups of students and also good quite spaces to sit alone or in groups  to study. The building is therefore made up of a grid, consisting of two elements: the 2 meter openable double door, made of wood and glass; and the 1 meter wide concrete pillar / wall. This system makes it possible to open up and close to most of the rooms and thus create entirely new connections. In the largest classroom, it is also such a wall in the middle of the room. This is to make it possible to divide the room into to two smaller ones, but also to create more privacy during Independent studies.

Fornuddsparken ligger i Trollbäcken i Tyresö och den nya skolan placeras i början av parkområdet.  Jag valt att möta platsens småskalighet genom en låg och flack byggnad som tar hänsyn till landskapet runtomkring.    Från Trollbäcken centrum går en tydlig koppling till parken som jag velat behålla, därför har min struktur ett släpp som behåller den befintliga siktlinjen till parken och vattnet när man kommer från centrum.   En viktig utgångspunkt för mig har varit att arbeta med skolgården. Det är viktigt för barnens lärande att kunna identifiera sig själv med platser i skolan, att de kan göra dem till sin egna och känner sig trygga. Därför har jag undersökt hur man genom att dela upp programmet i olika volymer kan skapa olika typer av uterum.   Låg, mellan och högstadiet är uppdelade i olika delar och får därmed sina egna utrymmen som ligger mer intimt i anslutning till respektive enhet. De gemensamma funktionerna är centralt placerade i strukturen.   En tanke med att dela upp programmet har också varit att möta platsens små-skalighet och mindre bebyggelse.   De olika volymerna och den övergripande strukturen hålls ihop av dess yttre form och gränsen mellan var skolan börjar och slutar blir på så sätt definierad på ett tydligt sätt. Volymerna vänder sig in mot skolan och rörelsen går in mot korridoren för att ge liv och överblickbarhet till gårdarna. / Fornuddsparken is located in Trollbäcken in Tyresö and the new school is placed at the beginning of the park area. I decided to meet the site's small scale by a low, flat building that takes into account the surrounding landscape.   From Trollbäcken center is a clear connection to the park that I wanted to keep, why have my structure a release that maintains the existing line of sight to the park and the water when coming from the center.   An important starting point for me has been working with the school yard. It is important for children learning to identify itself with locations in the school, they can make them their own and feel safe. Therefore, I examined how by splitting the program into different volumes can create different types of conservatories.   Low, middle and high school are divided into different parts and thus have their own spaces that are more closely related to each unit. The common functions are centrally located in the structure.   A thought of splitting the program has been to meet the site's small-scale approach and smaller settlements.   The different volumes and the overall structure is held together by its external shape and the boundary between the school begins and ends is thus defined in a clear way. Volumes are turning towards the school and the movement goes into the corridor to give life and transparency to the schoolyards.

I have worked with a primary school in Trollbäcken, Tyresö, planned for 700 students from kindergarten to grade nine. I have assumed the plot located at the end of a long, narrow park with smaller houses on both sides. I want to prevent the building from feeling like an abrupt end to the parkland but rather experienced as something associated with it and something that speaks the same winding language of form. In that way, I also hope to make the building more inviting to outsiders and encourage the use of, for example, library and café, which opens into the park.   The classrooms are located principally located in the northern part of the building and social areas are located in the south with a connection to the park. The entrances are spread out in the building strengthen the relationship between the inside and the outside.   The building's winding shape creates external park spaces. The building should not shut down the park in an abrupt way, but act as an enhancing factor that can bring something positive to its environment.   The school’s functions as a village with different spaces and a village street that ties them together. A clear logic with space for different kinds of rooms all linked by a large common space. / Jag har arbetat med en grundskola i Trollbäcken, Tyresö, planerad för 700 elever från förskola till årskurs nio. Jag har utgått ifrån tomtens läge i ena änden av en långsmal park med villabebyggelse på bägge sidor. Från det andra hållet vetter byggnaden mot villakvarter och några lamellhus. Jag vill förhindra att byggnaden ska kännas som ett tvärt avslut på parklandskapet utan snarare upplevas som något som hänger samman med den och talar samma slingrande språk. På det sättet hoppas jag också göra byggnaden mer inbjudande även för utomstående och uppmuntra till användning av exempelvis bibliotek och café vilka vetter mot parken.   Klassrumen ligger principiellt i norrläge och umgängesytor i söderläge med koppling till parken. Entreér finns på flera ställen mot parken för att förstärka relationen mellan inne och ute.   Byggnadens slingrande form skapar yttre parkrum. Byggnaden ska inte stänga av parken på ett tvärt sätt utan fungera som en förhöjande faktor som kan ge utemiljön något positivt.   Skolans inneboende ordning fungerar som en by med olika funktioner och en bygata som binder dem samman. En tydlig logik med plats för olika slags rum som alla binds samman av ett stort gemensamt utrymme: ett välvt rum.

Nätmobbning är ett problem som kan leda till flera allvarliga konsekvenser som påverkar ungdomar och deras familjer. De flesta barn och ungdomar använder internet dagligen. Fler och fler barn i ung ålder får egen mobiltelefon eller surfplatta. Av den anledning åsyftade studien att kartlägga och analysera de kompetenser och resurser som lärare i årskurs 1–3 besitter för att förebygga nätmobbning samt att kartlägga i vilken grad skolor arbetar med att förebygga nätmobbning. Studiens syfte var även att identifiera eventuella brister och behov av ytterligare resurser som kan stödja lärarna i detta arbete. Studien har en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkätundersökning som innehöll både slutna och öppna frågor. Analysen föregick med univariat samt bivariat analys på de kvantitativa frågorna. En generell kvalitativ analys gjordes på de kvalitativa frågorna. Resultatet visade att en stor del av respondenterna inte kände att de hade tillräckligt med kompetens eller verktyg till att arbeta förebyggande mot nätmobbning i sin klass. Dock kände en stor del av respondenterna att de var säkra på hur de skulle agera vid upptäckt av nätmobbning. Resultatet visade även att en stor del av skolorna inte jobbar aktivt med att förebygga nätmobbning eller har en tydlig plan på vad som ska göras vid upptäckt av nätmobbning. En stor del av lärarna tycker att skolorna bör lägga mer resurser på verktyg för att förebygga nätmobbning. Många lärare som använder olika verktyg för att förebygga nätmobbning i klassen letar själva fram verktyg att använda. Studiens resultat visar att det finns stora förbättringsmöjligheter hos skolorna i arbetet med att förebygga nätmobbning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett antal läromedel i biologi för årskurserna 4-6 behandlar sexualitet och sexuella identiteter i avsnitt om sex och samlevnad. De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är: Vilka sexualiteter nämns och presenteras i läromedlen? Vilka uttryck för heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Vilka uttryck för icke heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Genom en kvalitativ textanalys kompletterad med en kritisk diskursanalys har avsnitt om sex och samlevnad i tre läromedel analyserats. Analysen har även utgått från ett queerteoretiskt perspektiv för att uppmärksamma heteronormativa aspekter i materialet. Resultatet av undersökningen var att det är stor skillnad på materialet gällande information om sexualitet och sexuella identiteter. Trots detta innehöll alla tre studerade läromedel ett heteronormativt tema som endast ett av läromedlen på ett aktivt sätt försökt kompensera för.

Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.