<p>Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad</p><p>niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser</p><p>om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet</p><p>utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare</p><p>ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet</p><p>är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på</p><p>bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott</p><p>och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen</p><p>och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet</p><p>om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist</p><p>bedömda och betygsatt i ämnet i skolan.</p><p>Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför</p><p>kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.</p>

<p><p>I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges. De förutsättningar som krävs för inkludering är pedagogers gemensamma planering, stöd, kompetens att möta elevers olik-heter samt pedagogens förhållningssätt.</p></p>

<p>Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans läroplaner och styrdokument är elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker även lärarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svårigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande.</p><p> </p><p>Jag utför kvalitativa intervjuer med lärare och elever på grundskolan om elevinflytande. Därefter analyserar jag svaren med hjälp av tidigare forskning och litteraturstudier. Jag har kommit fram till att elevinflytande kan tolkas olika mellan olika personer. Dessutom är arbetet med elevinflytande inte alltid en självklarhet. Det kräver en hel del arbete och eftertanke av lärarna för att eleverna ska kunna ha inflytande över sin skolsituation. Det krävs bland annat tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Dessutom upplever många lärare att lektionspassen är för korta för att hinna med arbetet med elevinflytande. En annan orsak enligt lärarna är att många elever inte klarar det ökade ansvar som inflytandet kräver. Trots dessa aspekter vill lärarna i min underökning arbeta för ett ökat elevinflytande. Vid de tillfällen som möjligheten att arbeta med elevinflytande funnits har det gett positiva resultat anser de tillfrågade lärarna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn.</p><p>Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp</p>

<p>Lärobokens ställning i samhällskunskap</p><p>en undersökning av användning och innehåll i läroboken ur ett förändingsperspektiv i jämförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet</p>

<p>Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet. Jag ville också få svar på om eleverna hade några funderingar på när de skulle kunna ha användning av sina matematikkunskaper. För att kunna få svar på frågorna gjordes enskilda elevintervjuer med nio elever i skolår fem. Intervjuerna spelades in och presenteras utförligt i resultatdelen.</p><p>Det som framgick av undersökningen stämde delvis överens med de tidigare studier som gjorts inom området, men det framkom även en hel del synpunkter på undervisningen som till viss del gick emot den tidigare forskningen. De slutsatser som dragits av undersökningen var att alla utom en elev i undersökningen kunde hitta delar av matematiken som intresserade dem och ingen av eleverna tyckte att matematik var ett genomgående tråkigt ämne. Det som tycktes stämma väl överens med litteraturen var att de flesta av eleverna ville ha en varierad undervisning med lekar, spel, plockmaterial och diskussioner.</p>

<p>Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna:</p><p>-           Hur marknadsförs TekNO?</p><p>-           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO?</p><p>-          Använder sig lärare i kommunen av TekNO?</p><p>-          Vad tycker lärarna om TekNO?</p><p>-          Vad tycker eleverna om TekNO?</p><p>Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök. Samtliga lärare som har fått skolbesök av TekNO vill ha besök igen. Nittiosju procent av eleverna vill ha besök av TekNO igen. Undersökningen visar att lärare och elever anser att TekNO är ett positivt inslag i undervisningen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen.<strong> </strong>Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan. I vårt resultat kunde vi då finna att lärarna varierar mellan att använda sig av läroböcker och datorer i undervisningen.</p><p>Lärarna såg en stor fördel med att använda sig av datorerna i undervisningen och då framförallt när det kom till elever med dyslexi och liknande svårigheter. Lärarna menade också att det finns många program som hjälper dessa elever. Att eleverna blir mer och mer intresserade av datorer är en annan positiv effekt då lärarna ser detta som ett måste med tanke på dagens utbredda datorverksamhet i hela samhället.</p><p>När det kommer till hinder i datoranvändandet så var det kompetensen som lärarna var mest bekymrade över. De nämnde också teknik och resurser tillsammans med tidsaspekten som problem. Men främst handlade det om att de ansåg sig ha för liten kompetens för att kunna utnyttja datorernas fulla potential i undervisningen. <strong></strong></p><p>Lärarna berättar också att de hade önskemål för att förbättra undervisningen med datorerna. Ett av dess önskemål var att få tillgång till projektorer som de kan använda sig av via datorerna för att på så sätt kunna visa eleverna viktig information över hela klassrummet</p>

No description available.

<p>Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre. Mina studier har visat att FMT kan stärka barns tilltro till sin egen förmåga. Att de vågar ta egna initiativ och får uppleva känslan av att lyckas, stärker deras självkänsla och har i sin tur en positiv inverkan på skolarbetet.</p>